2 sätt att lyckas med dåligt härdiga äppelsorter i kalla zoner!

Äpplen finns i alla möjliga smaker. Just Ingrid Marie och Aroma är bland de mest uppskattade. De sägs inte gå att odla i norr då de bara klarar zon 3 eller 4. Men ibland tror man fel, minsann! Vill man ha dem trots en kall zon finns det flera möjligheter.

Egna delikatessäpplen behöver inte förbli bara en dröm!

Valet av grundstam, alltså den rot som äppelsorten växer på påverkar både trädets storlek och härdigheten. Äpplen är inte rotäkta utan är ympade ( så de växer ihop) på en annan grundstam. Dumt namn – borde väl kallas grundrot, så att folk fattar. Grundstam A2 är den vanligaste i Sverige och grundstam Antonovka i Finland. Bägge dessa ger stora härdiga kronträd, helt enkelt vanliga äppelträd. På mitt Lobo-träd som har grundstam A2, har jag ympat in flera sorter, som då inte har direkt kontakt med grundstammen, liksom originalsorten Lobo har. De nya sortena har ju vuxit ihop högre upp, med Lobo-grenarna. Då sägs det att härdigheten på det som är nr 2 i ordningen, alltså mina inympade sorter, blir härdigare! Och det ser jag på de Aroma-ympar jag fått att växa ihop med Lobo-grenarna. Oj, oj, vilka stora fina äpplen och aldrig några vinterskador på kvistarna! Alltså funkar det! För mitt träd växer i typ zon 4 1/2 i Nordingrå. Vi har norrläge och blålera i backen, så det är inget idealiskt läge.

Ifjol ympade jag in Ingrid Marie i Loboträdet, och när jag efter vintern inspekterade såg jag att kvisten har klarat sig. Oj, vad spännade, hoppas det fortsätter så och jag får äpplen om några år!

Mitt eget familjeäppelträd, här syns Stenbock, Lobo, Melba och Gyllenkroks Astrakan. Som mest har vi fått 8 olika äpplen på trädet.

Ett annat alternativ för dåligt härdiga sorter är att välja en extra härdig grundstam, till exempel B9 som gör att äppelsorten blir 1-2 zoner härdigare. Trädet blir litet och ger frukt fort, men har svagt rotsystem, så det behöver alltid en stödpåle och måste skötas med gödsling och vattning. Den nya grundstammen P60 verkar ännu bättre. Då blir trädet inte lika litet och har bättre rotsystem, men ändå lika bra härdighet. Ifjol skaffade jag sådana grundstammar och ympade in alla möjliga kul sorter. Till hösten eller nästa år är de träd färdiga för försäljning. B9 kan vi beställa hem, det finns ett antal olika sorter att välja på. Redan har vi önskemål om Aroma på B9. Så nu kan drömmarna bli verklighet!

 

 

 

Favoritört till matlagningen, lätt att odla själv

Extra stor och god basilika

Svegro lanserar nu extra stora ekologiska örter i matbutikerna. Basilika är en favorit bland många och kommer nu med större och smakrikare blad. Om du köper en kruka basilika, kan du enkelt föröka den, så du får hur många som helst.

Basilika förökas liksom pelargon med toppsticklingar. HÄR kan du läsa om hur du gör med pelargon. En längd på ca 7 cm är lagom. Klipp precis under ett bladfäste och ta bort bladen där. Spara några blad i toppen. Plantera sticklingen i såjord eller vanlig blomjord uppblandad med grus. Inga blad under jordytan, vattna och dra över en plastpåse med några lufthål. Ställ ljust och varmt men inte soligt så har du snart en ny planta. Du kan också sätta sticklingen i ett glas vatten för rotning,men det är en helt onödig omväg. När den rotat sig tar du bort plastpåsen och när den vuxit några cm ska du nypa bort topparna så grenar den sig och du kan så småningom skörda sommaren ut. Skörda gör du genom att klippa bort övre delen av skotten och använda. Att bara plocka bladen längs stjälkarna ger inte samma impuls till att skjuta nya skott. För att orka ge mycket skörd behöver den en större kruka och regelbunden gödselvattning.

 

 

Isen släpper och trädgården drar!

Idag fick jag en liten stund i trädgården i Nordingrå. Så härligt när ljuset är här, snön börjar försvinna, och det är ljumt ute! Och ser du, redan börjar isen släppa!

Den här veckan har det blivit lite bloggande, det har varit som en kapplöpning mot klockan. Två föredrag har jag hunnit med, två kurskvällar och sedan till revisorn i dag, för deklarationen. Så skönt att ha den klar i tid. Det är inte min grej att sitta med sådant sista dagen. På väg hem från revisorn i Härnösand fick jag min stund i trädgården. Bra att kolla upp så inte solskyddet på rosorna blåst bort och så behövde jag en stund för att ympa mina plommonträd. Några dåliga mobilbilder ger en liten vink om hur man gör.

Ympa in nya sorter är inte särskilt svårt, det är som vanligt: om man vet hur. Kursen som skulle vara i vår har ställts in. Några fler deltagare behövdes, så jag hoppas de intresserade återkommer nästa år och att några fler kommer till. Den här tiden (här i norr) bör plommonträd ympas, då med läggymp, som innebär att jag på det här snittet i befintlig gren, se bild, ska fästa en kvist i ungefär samma grovlek, och med motsvarande snitt i samma vinkel.

Jag använder sådan ymptejp som sakta förintas av solljuset. Den går att dra ut långt och fäster bra. Den nya lilla kvisten måste sitta riktigt stadigt och ingen luft får komma in. Konsten är att få kontakt mellan kambium på kvisten och trädets gren. Kambium är ett skikt under barken. Här var ympkvisten lite för smal, då ser jag till att det stämmer på ena sidan i alla fall. För det mesta går det bra, men plommonympning samma tid som barkympning av äpple i maj/juni har svårare att ta sig. Nu blev det lite termer, men är du intresserad och bor i närheten kan du gå kurs nästa år. Det är SÅ kul att få många sorter på sitt befintliga träd, och att skapa sina egna små träd från början! Jag avslutar med en skön havsbild tagen längs E4 på väg hem. Ett härligt mörkblått hav längst därute. Våren är här! Ha en skön helg!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...