Skola plantor så här!

När småplantorna fått sina karaktärsblad, är det dags för omplantering. Det går att göra tidigare eller senare, viktigast är att sätta igång innan de står för trångt. Det första bladparet kallas hjärtblad och är lika på de flesta växter, men när det andra bladparet, karaktärsbladen, börja växa fram, ser man vilken växt det blir. Här är det tomatplantor.

Tomatplantor med första karaktärsbladen

Lirka upp plantorna med en penna, skedskaft eller annat lämpligt. Rötterna kommer att grena sig bra om du noppar bort lite av dem, alternativt försiktigt drar upp plantan så lite av rötterna dras av – ja, lite var det! Känns det osäkert kan du också sätta plantorna som de är.

Småplantor av praktviva, de tål inte att sätta djupare

Plantera i en ganska finkornig jord, till exempel P-jord eller annan gödslad torvmull. Jag använder den billiga Hagajorden som jag förbättrar med lite grov sand och hönsgödselkorn.  När det är dags för nästa omplantering är U-jord bra, eller Vår egen jord, som vi säljer på BillaBlom. De jordarna är luftiga och passar bra om det blir en regnig sommar. Dessutom är det både snabb- och långtidsverkande näring. Gör ett hål och stoppa ner plantan utan att vika rötterna.  Är tomatplantorna rangliga tål de att sätta extra djupt.  Som du ser trycker jag till jorden från sidan, mot plantans rötter, så de får jordkontakt och sedan vattnar jag precis vid varje planta så jorden slammar till. Ställ plantorna  ljust men inte i direkt sol första dagarna, sänk sedan värmen till ca 18 grader.

Se till att plantorna får jordkontakt

Antingen planterar du en och en i små krukor, eller i en låda, för att sedan flytta till större jordvolym. Mycket jord direkt är inte bra. När du vattnar hålls den jorden blöt för länge, och blöt jord är kall. Rötter växer bäst i varm jord. Och just den där omflyttningen ger en nystart och finare plantor.

Använd liten jordvolym

I fantasin ser jag redan våra tomater. Bland andra skolade jag Black Sherry idag, sådda med frön från Impecta. Ser goda ut!

Black Cherry Bild: Impecta

Önskeperenn

Ett fint perenntips hittade jag hos Beate Lovise Solum Fornes på Facebook. Hon berättar att den klarar H5 i Norge, vilket motsvarar zon 5 här. Den är en alpin som finns vild på kalkklippor i södra Alperna så man kan räkna ut att den behöver väldränerad jord, alltså aldrig bli stående i vattenmättad jord. Och den tycker om kalk.

Glansfingerört, Potentilla nitida Bild: Beate Lovise Solum Fornes

Bara 5 cm hög blir glansfingerört, och är marktäckande med små blad, men ändå stora blommor. Låter som en idealisk perenn, men jag vet inte var den finns att få tag på. Inte i någon av mina perennkataloger i alla fall. Tar gärna emot tips, eller byter till mig om någon har plantor. Nog är den väl ändå söt, med ståndare som ögonfransar!

Glansfingerört z 5 Bild: Beate L S Fornes

Sedan tidigare har jag indisk fingerört, Potentilla nepalensis ´Miss Willmott´, som blommar hela sommaren. Den är mer en vävarväxt, som slingrar sig och fyller upp så bra mellan rosorna, och blommar hela sommaren.

Ros Queen Elisabet tillsammans med indisk fingerört

Många olika spännande bergvallmo

Små, små frön till ovanliga bergvallmor, Meconopsis, har jag sått. När jag väljer ur STA:s frölista går Meconopsis först. Härdiga och så otroligt tjusiga. Längs stugans hela norrsidan ska de får växa, när jag röjt bort annat ur rabatten. Jag fick kontakt med James Cobb som är webbmaster på Meconopsis World. Därifrån har jag lov att låna de fantastiska bilderna. James bor i Skottland, men tycker det blivit lite för varmt och torrt klimat för hans bergvallmor. Han skriver att det numera är bäst klimat för dem i Norge, till och med norr om polcirkeln. Så då ligger vi i norra Sverige också riktigt bra till! Och kul att James tänker skicka lite fröer i sommar!

En rysk odlare har drivit upp dessa från svenskt frö Meconopsis betonicifolia ´Hensol Violet´( M. baileyi). Det blir tydligen en stor variation.

De himmelsblå är fantastiska men det finns så mycket mer, till exempel Meconopsis x beamishii. Det är en krämfärgad naturlig hybrid mellan M. grandis och M. integrifolia. Vad jag förstår är den inte perenn, utan som en del bergvallmor är den monokarp, dvs dör efter blomningen. Men i så fall tar jag vara på frön, för bergvallmor är bland det finaste man kan tänka sig – eller hur?

Meconopsis x beamishii, bild: Meconopsis World

Meconopsis grandis-fröna har grott bra. Det ska vara en variant i purpur, liknande de i nästa bilds förgrund. James menar på att den inte är monokarp i kalla trakter, det låter lovande. Och många fler finns, HÄR finns fler bilder och såtips. Bor du i norr, passa på att plantera bergvallmo till sommarn. Väldränerat i halvskugga/skugga trivs de bäst med.

Meconopsis grandis, blå bergvallmo i bakgrunden, bild: Meconopsis World

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...