blomning-arkiv - GladiGrönt

En väldigt bra sort tycks jag ha fått tag på. Nu är det dags att dela igen – den växer kopiöst! Den klarar inte vintern, så man måste ta in den. Över vintern har plantorna stått i matkällaren i sina krukor. Inte fått vatten en enda gång faktiskt. En del tycker att Afrikas blå lilja, Agapanthus, är svår att få i blomning, men den här blommar härligt varje sommar. För att det är en bra sort kanske, men jag tror också att kylan i vår matkällare gör susen. Jag hittade just min gamla anteckning om den ska ha 1-5 plusgrader för att sätta knopp. Precis som i vår källare mitt i vintern. Och så här ser det ut varje sommar. Andra medelhavsväxter som olika citrus och oliv är betydligt kinkigare med vinterförvaringen då de behöver ljus och helst ett svalt rum.

Afrikas blå lilja är väldigt lättskött, bara att glömma på vintern som sagt, plantera i större kruka på våren när den ser ut som på bilden nedan och vattna och gödsla som vilket krukväxt som helst. För blomningen sägs det vara bra med benmjöl,men mina plantor har bara fått gräsklipp och ibland lite hönsgödselkorn. Men en bra jord förstås. Jorden i de gula säckarna “Vår egen jord” som vi säljer på BillaBlom har långtidsverkande näring, en grov luftig struktur och lecakulor som både luftar och håller fukten. Den jorden passar bra här och i alla andra urnor, speciellt Törnrosas kjortel trivs i den jorden, HÄR kan du läsa om Törnrosa kjortel, en gullig slingerväxt.

Det är lätt att få nya plantor, bara att dela med en vass kniv och se till att få med några skott på varje delning.

De kraftiga rötterna gör att Afrikas blå lilja inte är så känslig för uttorkning. Soligt och varmt vill den ha, liksom i sina hemtrakter Sydafrika. Vi ska åka dit i år, då får jag tillfälle att se liljorna i sitt rätta element och många andra våra krukväxter som kommer därifrån. Tittar du noga på första bilden ser du att det finns en en vit variant. Vilken gillar du bäst? Vit eller blå?

Afrikas blå lilja i kvällsljuset – blå timmen

Varje gång vi åkt till USA har vi gjort en rejäl roadtrip. Förutom allt det man förknippar med USA, som moderna städer, arkitektur, härliga beacher och filmindustrin finns det så otroligt mycket vackert att se. Nationalparkerna är en bra motvikt till allt det urbana och många amerikaner gillar hiking. HÄR hos National Parks Foundation finns en bra sida för planeringen. Man kan också skriva upp sig för ett nyhetsbrev, så kommer det mail med tjusiga vyer emellanåt. Bilden kommer därifrån. Till den parken i Colorado har vi inte varit. Än i alla fall.

Den vackraste nationalparken hittills tycker jag är Yosemite som ligger i östra Kalifornien. Uttalas inte som man tror, min släkting tjatade ett tag så fick jag det att sitta: “jossemmedi”med betoning på andra stavelsen. Första gången vi besökte den var 1994 och då med hela barnaskaran, men förra hösten hade vi tid att vara där flera dagar. Ett populärt område, så det kan vara dyrt att bo. Eftersom man tar sig fram med bil – det finns inte så bra övriga alternativ – så kan man bo lite i utkanten av parken. Bilden är tagen från Glacier Point, man köra ända dit upp med bil. Storslagen natur som är svår att återge helt med en kamera, men att stå där är fantastiskt. Långt, långt ner ligger Yosemite Valley, en skyddad plats där indianerna gärna höll till.

Half Dome Yosemite National Park, California

Jag som vuxit upp med westernfilmer, kan nästan se indianerna på sina hästar i full karriär över ängarna i Yosemite Valley. Höstens gula ängar mot det blå vattnet och grå granitklipporna slår det mesta. Mest fantastisk är att stå nere på dalens botten med klipporna som reser sig rätt upp i nästan 100 meter. På hösten har det mesta vattnet torkat ut men den som kommer på våren får se de mest mäktiga vattenfall. Vi som redan varit här två gånger, då på hösten, har en orsak att återvända en vår någon gång. Första gången blev vi helt fascinerade, men faktiskt är det lika stor upplevelse varje gång. Och det behövs flera dagar, för att hinna uppleva åtminstone en del av allt sevärt.

Om vi återvänder skulle jag också vilja åka till Central Valleys stora fruktodlingar och se när alla träden blommar, en runda på ca 6 mil, kallad Fresno Blossom Trail. Tänk att se milsvis med rosablommade persiko- och nektarinträd, vita plommonträd, mandelblom och äppelblom! Och apelsinträden som sprider en himmelsk doft! Fram till mitten av mars brukar det vara som finast. HÄR kan du se ett exempel. Från Yosemite är det inte så långt till Fresno i Central Valley varifrån man kan starta slingan. Sedan är det lätt att ta sig till San Fransisco i nordväst eller Santa Barbara på västkusten och köra Highway 1, en av de vackraste vägsträckor jag sett, eller varför inte köra inåt landet till Las Vegas, inte för att spela bort sin reskassa, men väl för att äta och roa sig för ett billligt pris! HÄR har jag skrivit om odlingarna i Fresno och HÄR lite om Las Vegas. Mer kommer…