Så flyttar man ett träd

Att flytta ett träd med handkraft är inte det lättaste om det är stort, men det går. Med en vass spade, styrka och kunskap går det. Så länge man orkar med tyngden kan man göra det själv. En manchurisk valnöt, Juglans mandshurica, stod för en vecka sedan i vår trädgård där det ska bli annat. Den hade stått där i 7 år och fått en stamdiameter på knappt 10 cm och höjd på 3-4 m. Den har inte vuxit fort och det är tur nu, för valnöt är känslig, så det gäller att göra rätt. Jag gillar den för de stora palmliknande bladen, nästan meterlånga. Riktigt stora träd går också att flytta men då med specialgrävare om man har pengar…

Manchurisk valnöt med vackra stora blad

Sådant här borde planeras i förväg, på så sätt att man gör en rotbeskärning, helst året innan.

  • Skär igenom rötterna rakt ner i marken med en vass spade så långt ut från stammen som du kommer att orka med att flytta den storlek av klumpen det blir. Bäst om du gräver ett litet dike i en cirkel längs den linjen och fyller med näringsrik plantjord. De avhackade grövre rötterna kommer då att skicka ut små sugrötter under sommaren.
  • Reducera trädets krona, dvs klipp in grenar och ta bort en del. Som vanligt ska man inte göra större snitt än 5-10 cm. Eftersom rotmassan minskar rätt mycket måste man också ta bort motsvarande av det som växer ovan mark. Passa helt enkelt på att göra en bra underhållsbeskärning samtidigt. Den som inte har kunskap om hur, bör anlita en kunnig person. Gör detta strax före flytten. OBS! En del träd klarar inte vårbeskärning.
  • År 2 innan bladen slår ut, är det dags att flytta trädet. Det ska vara avlövat, alltså vår eller höst. Då ska du gräva i ytterkant av diket så att alla smårötter som bildats kommer med, så är trädet redo att växa och suga upp vatten och näring.
  • Planerar man i god tid är det ännu bättre om man gör rotbeskärning under 2 somrar för riktigt stora träd och skär av hälften av rötterna vardera året. HÄR finns mycket mer att läsa och en tydlig bild (s 33) på den rotbeskärningen.
  • Det blir ofrånkomligt skador på rötterna, då är det bra att klippa rena snitt med en sekatör. Akta så det inte blir skador på stammen, det kan bli inkörsport för röta.
  • Flytta trädet genom att dra det på en presenning. Ska det flyttas från tomten måste man packa in rotklumpen med juteväv eller om det ryms, sätt bara i en stor säck, fyll på lite jord och vattna.
  • Plantera trädet direkt så att rötterna inte hinner torka. Och vattna riktigt mycket. Är trädet tungt bör man ha en stum botten precis under rotklumpen. Det sjunker om det är porös jord inunder.
  • Vattning av trädet måste skötas hela sommaren och sommaren därpå, som om det vore helt nyplanterat, dvs vattnas varje vecka med 30 – 100 l vatten beroende på storlek, om det inte har regnat. 30 l vatten/m2 motsvaras av 30 mm regn, så en liten skvätt räcker inte. Är trädet stort behövs mycket vatten. Ett nyplanterat äppelträd behöver 30 l/vecka som jämförelse. Hela sommaren gäller att jorden aldrig får bli torr. Om du vattnar lite per gång tränger inte vattnet ner till rötterna som drar sig uppåt och sedan blir torkkänsliga, så småskvätta inte. Gräv försiktigt för att kolla ibland att det är fuktigt minst lika långt ner som undre delen av rotsystemet.
  • Man kan linda stammen med ett tyg för att förhindra avdunstning. Att duscha trädet ofta är också bra. Speciellt bra om man inte planerat för flytten och missat rotbeskärningen.
  • Blir man tvungen att flytta ett träd med utslaget bladverk, mitt i växtsäsongen, vilket inte rekommenderas, gäller det att hindra avdunstning så mycket det går. T ex hugga långa lövsly och täcka med mot solen. Och duscha som bara den. Och beskärning förstås.
  • VIKTIGT! Lyft aldrig trädet i stammen, det kan bli skador i barken. Det gäller alla storlekar av träd.
Fina snitt på rötterna förhindrar röta

Vi hade inte planerat i förväg men flyttade åtminstone innan bladen slagit ut. Vi får vara extra noga med skötseln. Vårt träd är nu planterat i skuggan av ett större, så solen inte kommer åt så mycket. Då blir avdunstningen lägre och det går förhoppningsvis bra. Just manchurisk valnöt är ett väldigt dyrt träd, så hoppas det går vägen. Jag kan inte tänka mig att köpa i den storleken.

träddet hade många finrötter och ganska kompakt rotsystem så flyttan borde lyckas. Om vi kommer ihåg vattningen.

Proffstips för din potatisodling.

Jag frågade Larsvikens potatis om sådant jag undrat över och fick snabbt ett svar. Inte alla företag som lägger tid på en sådan fråga. De säljer många sorters sättpotatis och jag hade träffat dem på någon mässa.

Nästan 4 hg var den största för några år sedan.

Jag hade hört att det blir stora potatisar men färre, om man har små sättpotatis. Potatisen på bilden är från det år vi satte små potatisar, fast det var också den rekordvarma sommaren och vi vattnade på bra. Larsviken svarade att vattning och skötsel under säsongen avgör hur stor potatisen blir. Och vattningen vid knölsättningen påverkar hur många potatisar det blir. Någon vecka efter att blasten har tittat upp ut jorden börjar knölsättningen, då de små potatisarna börjar bildas. Dessutom är vattning bra mot skorv – de svarta fläckarna potatisen ibland får. Antal ögon på potatisen avgör också hur många potatisar det blir, så stora sättpotatisar med fler ögon ger fler potatisar. Sedan är antalet potatisar att skörda beroende av potatissort. Jag fick också veta att det inte rekommenderas att dela stora sättpotatisar. Så då vet vi mer hur man gör för att få stor skörd. HÄR kan du läsa mer om Larsvikens råd.

Igår fick vi ner våra potatisar. Det har helt enkelt varit för kallt i jorden, så vi har väntat. Minst 8 grader ska det vara i jorden. Vi har 70 cm avstånd mellan raderna, både för att ha mycket jord att kupa upp, så det inte blir grönpotatis och för att slippa bladmögel som gynnas av fukt. Det blir luftigare med glesa rader. Man kan också tänka på att sätta raderna i den vanliga vindriktningen, så att det blåser genom odlingen. HÄR har jag tipsat mer om att motverka bladmögel. Och HÄR om höstskörden och lagringen. Vi har fortfarande fina potatisar kvar så kanske det räcker tills vi kan börja ta upp färskpotatis. ´Amandine´som vi odlar är god året runt. En riktig delikatesspotatis!

Sättpotatisen tog vi fram i värmen för 5 veckor sedan. Groddarna gör att potatisen kommer igång fortare.

Nyttiga kesoscones med mandelmjöl a´la LCHF. Goda och glutenfria!

När vi är hemma mer så här i coronatider blir det också mer bak. Jag hade infrusen keso (när jag får över åker den i frysen) och hittade ett bra recept. Näringsrikt och mättande. Prova du också!

Nyttiga goda glutenfria kesobröd

Kesoscones 12 stora bröd 175 grader i ca 15 minuter

1,5 dl mandelmjöl
3/4 dl fiberhusk
4 tsk bakpulver
2 krm salt
250 g keso
6 ägg

ev torkad frukt eller torkade bär

solrosfrön till topping

  • Blanda noggrant allt utom äggen i en skål .
  • Tillsätt äggen och rör tills allt är väl blandat.
  • Låt stå och svälla i 10 minuter eller över natten. Då har du snabbakat frukostbröd.
  • Rulla till 12 bollar ( skölj händerna under kallvattenkranen så kladdar det inte)
  • Doppa bollarna i solrosfrön
  • Grädda på en plåt med bakplåtspapper mitt i ugnen ca 15 minuter

Jag har gärna torkad frukt eller torkade bär (osockrade) i smeten så blir det en god smakbrytning. Som omväxling kan man också ta lite kanel. Så goda och näringsrika scones att det räcker med smör som pålägg.