På Internationella Kvinnodagen vill jag fira mamma med en berättelse om en kvinna som levde hållbart och sparsamt, inget slit och släng, men väl slit…

Tänk på en kvinna som är viktig för dig! Då tänker du väl på din mamma! På Internationella kvinnodagen tänker jag på min mamma och allas våra mödrar som föddes under de första decennierna av 1900. Närodlat, hemgjort, återvinning och självhushållning var självklart för dem. Sådant som vi pratar om nu när vi kommit på att vi måste värna miljön. Min mamma diskade plastpåsar och återanvände. Blomjord köpte hon inte, utan blandade av sandjord från trädgården, förmultnade löv och brunnen kogödsel från “kasa” (gödselstacken). Eftersom det fanns jerseykor på det lilla torpet, som gav fet mjölk, blev det en del grädde. Överbliven grädde som blev sur bakade hon av. Ofta “brunkaka”, det var alltså mjuk pepparkaka. Kasta mat gör man väl inte! Har du något annat exempel på hur din mamma levde sparsamt?

Brunkaka bakades med surgrädde. Här serverad på mammas kakfat.

Hemgjord lingonsylt fanns i alla hem, det blir så gott med den i brunkakan! Numera vet man att lingon är så väldigt nyttiga. Ja, alla skogens bär, som man självklart på den tiden tog vara på. Inget slit och släng gällde heller – eller, slit var det, för att få mat på bordet. Utnötta kläder eller gamla gardiner blev till mattrasor och mamma skapade mattor i sina egna mönster. En nött tygbit var också bra som disktrasa eller till fönsterputsning. Mamma var en arbetsmyra som skötte korna och hushållet, men också förvärvsarbetade, vilket få av byarnas tanter gjorde då. Hon sydde för en skofabrik, hemnåtling. I kammarn satt hon med sin Singermaskin och sydde med full fräs. Mest blev det kängor till Försvaret.

I ett gammalt fotoalbum hittar jag mamma som sydde för skofabriken i Nordingrå. Självklart i egensydd klänning.

Som ung var hon piga på olika ställen, hon berättade om att hon hjälpte till med tunnbrödsbak bl. a. och när hon skulle komma hade de gjort en extra stor stöpa. Sedan började hon sy kläder till folk som hade råd. Hon bara tog sig för, sa hon. Självlärd kan man säga. Jag minns att hon gjorde mönstren själv, direkt på kundens kropp. Varje år till examen, sista dan före sommarlovet, sydde hon en ny klänning åt mig. Jag minns speciellt ett så fint tyg. Hon var driftig och beställde från grossist. “Skicke´efter”, som man sa. Jag minns inte själv, men min äldsta syster minns att mamma alltid höll på med klänningen sista kvällen. Jag känner igen det där – många järn i elden och jobbar gärna nära deadline….

Examensdag i klass 2 Näs skola. Jag står närmast fröken. Mönstret på min nya klänning var i turkosblått och cerise.

Korna hann hon också med att sköta. Hon behöll dem så länge det bara gick, även sedan hon blev ensam. Många var de som ville göra reportage om henne, hon var lite av ett original, och kunde ge svar på tal. Folk skvallrade som de brukar och någon tyckte att det var märkligt att hon tog färdtjänsten för att åka och titta på en ko inför inköpet. Hon svarade rappt, att kunde andra ta färdtjänst till Systemet, så kunde väl hon åka dit hon ville. Hon hade höga ideal och att supa eller röka var inget hon tyckte passade. Hon önskade att hon haft körkort, det tyckte hon var viktigt att ha, så hon betalade barnbarnens körkort. Nedan ett urklipp från en veckotidning från när hon var 82. Bara de allra sista åren av livet hade hon inga kor. Hon tyckte verkligen om dem och kallade dem sina vänner. Hon fick ischias på äldre dar och fick svårt med ett ben, men korna gav hon inte upp. Det gick ju att gå med rollatorn ut till lagårn! Hon sa: – Varför skulle jag kliva upp på morron om jag inte skulle ut till korna?

Mamma med sin kära kossor.

Mamma Matilda, kallad Tilda, blev gammal, drygt 90 år, och behövde de sista åren hjälp av hemtjänsten. När jag tryckte på att hon jobbat så hårt under sitt liv så hon inte skulle vara rädd att ta hjälp, menade hon på att det bara varit roligt att jobba. Tack vare hemtjänsten kunde hon bo hemma nästan ända till slutet. Men inte kan det ha varit så mysigt att ligga i sin säng sista tiden och vänta på hjälp, när hon inte kunde klara nåt själv. Bara någon dag innan hon gick bort hann vi ses fyra generationer. Hon var så trött men blev glad och piggnade till, även hennes humor vaknade, när hon sa till bebisens moder: – Har ni sett ut mågen?! (måg = svärson)

Fyra generationer någon dag innan mamma somnade in för gott. Den nyfödda bebisen fyller snart 15! Mamma var så glad att barnet fått hennes namn – nästan. Tilde.

Tänk vad många mammor som drivit detta samhälle framåt, fött upp ungar och brytt sig. Ja pappor också, men idag handlade det om kvinnornas betydelse.

På Internationella Kvinnodagen vill jag fira mamma med en berättelse om en kvinna som levde hållbart och sparsamt, inget slit och släng, men väl slit…

Tänk på en kvinna som är viktig för dig! Då tänker du väl på din mamma! På Internationella kvinnodagen tänkte jag på min mamma och allas våra mödrar som föddes under första decennierna av 1900. Närodlat, hemgjort, återvinning och självhushållning var självklart för dem. Sådant som vi pratar om nu när vi kommit på att vi måste värna miljön. Min mamma diskade plastpåsar och återanvände. Blomjord köpte hon inte, utan blandade av sandjord från trädgården, förmultnade löv och brunnen kogödsel från “kasa” (gödselstacken). Eftersom det fanns jerseykor på det lilla torpet, som gav fet mjölk, blev det en del grädde. Överbliven grädde som blev sur bakade hon av. Ofta “brunkaka”, det var alltså mjuk pepparkaka. Det tänkte jag på häromdagen när en gräddförpackning fått lite bismak. Dags att baka en saftig brunkaka! Kasta mat gör man väl inte! Har du något annat exempel på hur din mamma levde sparsamt?

Brunkaka bakades med surgrädde. Här serverad på mammas kakfat.

Hemgjord lingonsylt fanns i alla hem, det blir så gott med den i brunkakan! Numera vet man att lingon är så väldigt nyttiga. Ja, alla skogens bär, som man självklart på den tiden tog vara på. Inget slit och släng gällde heller – eller, slit var det, för att få mat på bordet. Utnötta kläder eller gamla gardiner blev till mattrasor och mamma skapade mattor i sina egna mönster. En nött tygbit var också bra som disktrasa eller till fönsterputsning. Mamma var en arbetsmyra som skötte korna och hushållet, men också förvärvsarbetade, vilket få av byarnas tanter gjorde då. Hon sydde för en skofabrik, hemnåtling. I kammarn satt hon med sin Singermaskin och sydde med full fräs.

I ett gammalt fotoalbum hittar jag mamma som sydde för skofabriken i Nordingrå. Självklart i egensydd klänning.

Som ung var hon piga på olika ställen och sedan började hon sy kläder till folk som hade råd. Hon bara tog sig för, sa hon. Självlärd kan man säga. Jag minns att hon gjorde mönstren själv, direkt på kundens kropp. Varje år till examen, sista dan före sommarlovet, sydde hon en ny klänning åt mig. Jag minns speciellt ett så fint tyg. Hon var driftig och beställde från grossist. “Skicke´efter”, som man sa. Jag minns inte själv, men min äldsta syster minns att mamma alltid höll på med klänningen sista kvällen. Jag känner igen det där – många järn i elden och jobbar gärna nära deadline….

Examensdag i klass 2 Näs skola. Jag står närmast fröken. Mönstret på min nya klänning var i turkosblått och cerise.

Några kor hann hon också med att sköta. Hon behöll dem så länge det bara gick, även sedan hon blev ensam. Många var de som ville göra reportage om henne, hon var lite av ett original, och kunde ge svar på tal. Här ett urklipp från en veckotidning från när hon var 82. Bara de allra sista åren av livet hade hon inga kor. Hon tyckte verkligen om dem och kallade dem sina vänner. Hon fick ischias på äldre dar och fick svårt med ett ben, men korna gav hon inte upp. Det gick ju att gå med rullatorn ut till lagårn! Hon sa: – Varför skulle jag kliva upp på morron om jag inte skulle ut till korna?

Mamma med sin kära kossor.

Mamma Matilda, kallad Tilda, blev gammal, drygt 90 år, och behövde de sista åren hjälp av hemtjänsten. När jag tryckte på att hon jobbat så hårt under sitt liv så hon inte skulle vara rädd att ta hjälp, menade hon på att det bara varit roligt att jobba. Tänk vad många mammor som drivit detta samhället framåt, fött upp ungar och brytt sig. Ja pappor också, men idag handlade det om kvinnornas betydelse.

Fyra generationer någon dag innan mamma somnade in för gott. Den nyfödda bebisen fyller snart tonåring! Mamma var så glad att barnet fått hennes namn – nästan. Tilde.

Enklaste sättet att odla massor av basilika nästan gratis!

Basilika är god till så mycket, så då är det bra att ha massor av egenodlad. Det finns ett bättre sätt än att så en fröpåse. Visserligen får man många plantor från en fröpåse, men att sätta sticklingar är enklare och går mycket fortare. Det finns knappast någon växt som är enklare att rota. Inte ens plantan som ska ge sticklingar, behöver du så från frö. Köp helt enkelt en fin basilika i matbutiken. Av en enda blir det många sticklingar. Vill man ha en speciell sort kan man förstås driva upp moderplantan från frö.

En enda kruka basilika ger många sticklingar Bild: Impecta fröhandel

Tag ca 7 cm långa sticklingar och plocka bort alla blad utom de översta 2-3. Dem du tar bort används förstås i maten eller går direkt in i munnen! Klipp av sticklingen precis under en nod, alltså det ställe där det suttit blad. Där kommer rötterna sedan. På bilden ser du noden ovanpå mitt lillfinger. Klipp alltså precis nedanför den. Här har jag inte klippt klart än.

Superenkelt att rota basilika

Fyll små krukor med såjord och stoppa försiktigt ner sticklingarna till hälften (om du inte kan göra det direkt, ställ dem i ett glas vatten). Vattna direkt och dra en plastpåse över. Medan påsen är på behöver du inte vattna mer. Ställ ljust men inte i solen. Lufta lite ibland om det blir kondens innanför påsen. Efter någon vecka kolla försiktigt om sticklingarna har vuxit fast genom att dra mycket försiktigt. Ta då av påsen och sköt som en vanlig krukväxt.

Föröka basilika är busenkelt!

När de vuxit på sig lite ska de toppas så de grenar sig och blir täta med många goda blad. När rötterna fyller krukan är det dags för en större kruka med näringsrik blomjord eller bra plantjord. Ännu större kruka längre fram, gärna en självvattnande. Om du gödslar och toppar regelbundet får du stora fina plantor. Observera att man ska inte plocka blad när man behöver dem, utan klippa av själva stjälkarna en bit, och ta alla blad från stjälkarna, så blir det en toppning. Vid varje toppning reagerar plantan med att skjuta ut flera sidoskott. På så sätt får du stor skörd. Kom också ihåg att basilika gillar värme. Är det en dålig sommar är det köksfönstret, inglasat uterum eller växthus som gäller.