Att skola plantor tycker jag är avkopplande. Forskning visar till och med att när man stoppar fingrarna i jorden ökar halten av seretonin – lyckohormonet. Det är en jordbakterie som man inandas som påverkar bildandet av seretonin. Ja, tänk bara på den härliga doften av mull när man går på en skogspromenad på våren! Dessutom är ett repetitivt arbete avkopplande för hjärnan. Händerna arbetar och hjärnan vilar.

Idag skolade jag mina silversalviaplantor. HÄR kan du läsa mer om dem. Att vara i naturen eller pyssla med växter ger stimulans, men kräver ingen koncentration. Miljöpsykologerna talar om spontan uppmärksamhet. Man upptäcker att ett frö har grott, ser en nyutslagen blomma eller hör fågelsången och blir fascinerad. Den upplevelsen belastar inte hjärnan utan bidrar istället till återhämtning. Medan jag skolar mina plantor finns tid för tankarna att bearbeta dagens och veckans intryck. Om jag har stressat och inte får tid till den avkopplingen, får jag sota för det på natten, för hjärnan ser till att få den där tiden förr eller senare, och då kan det bli när jag har tänkt att sova.

Att sätta sig vid burken – jag menar TVn, att kolla på Facebook eller att shoppa fyller hela tiden hjärnan med nya intryck som den måste sortera och behandla. Naturen ställer inga krav – därför är den ofta en tillflyktsplats för den som mår dåligt. Trädgården ställer vissa krav på skötsel, men plantorna är inte direkt högljudda och klagar inte på min skötsel. Inte kan de rymma sin kos som djur och inte förtalar de som människor kan göra. Inte konstigt att många trivs så bra i trädgården och naturen!