Karva en fin pumpalykta till Halloween och Allhelgona !

En finare pumpa än de grinande monstren vill jag ha. Så jag väljer mönster med blommor och blader. Traditionen säger att man ställde fram karvade pumpor för att skrämma onda andar. Då tycker jag att vackra pumpor sprider en bättre atmosfär, så där trivs bara ljuset, som ju är temat för Allhelgonahelgen när många tänder ljus på sina anhörigas gravar. Ljuset kan motverka mycket ont!

Pumpa med blomstermönster

Sju pumpor lyckades jag odla fram i år för första gången Så kul att få dekorera med dem. De mindre använder jag hela inomhus tillsammans med annat pynt.

Pumpa till Allhelgona

Jag ritade mönstret och kanten för locket med en smal tuschpenna och skar med en liten skalkniv. Sedan var det bara att gröpa ur, enklast med en stabil glasskopa. Jag sparade några cm tjock vägg så det säkert skulle hålla ihop när jag skulle skära mönsret. Eftersom jag bara odlat nakenfröpumpa hade jag sett fram emot att få ta hand fröna så dem plockade jag ur och la på ett fat att torka (de blev jättegoda!) Själva fruktköttet kastade jag eftersom jag hört att det inte är gott. Fast jag tog en tugga och det smakade okej, så jag ska nog prova att baka en pumpapaj av nästa pumpa.

Sedan vidtog det roliga/svåra, att skära ut mönstret. Inte skära igenom, utan bara ta bort själva skalet. I garaget fann jag en sorts skålat huggjärn, knappt 1 cm brett, avsett för snideri. Det använde jag till större ytor men kanterna blev inte jämna så jag bytte till skalkniven där. Lite ojämnt resultat, men för att vara första gången får jag vara nöjd. Jag är så glad när jag ser lyktan lysa på kvällen. De små hålen är gjorda med borrmaskinen. En ljusslinga på batteri ligger inuti.

För att öka hållbarheten har jag baddat lyktans insida noggrant med ättiksprit. En vecka har den hållit än så länge, stående utomhus vid plusgrader och annars i uterummet.

Allhelgona – det är inte monster utan änglar!

I Allhelgona firar vi våra kära som gått bort. Det har inget att göra med monster och zombies, såvida inte din farmor var sån. Nog är det mycket finare att tänka på våra döda närstående som änglar! Idag sjöng en jättebarnkör i kyrkan: “Glöm inte bort att änglarna finns”. Änglarna kom också verkligt oväntat med i avslutningen. Det berättar jag om längst ner i inlägget.

Glada barn sjunger om änglar

En härlig glad stämning var det med häftigt komp till låtarna och en tokrolig ängel i form av en talande docka, som lockade fram många skratt. Och ljuständning förstås, ljus behövs i höstmörkret och även själens mörker.

Ljus hellre än monster och mörker

Vid ljusbäraren får man tända ett ljus för den man tänker på just då.

Vacker ljuständning och varma tankar

Här fick man skriva en önskan eller bön och sticka in lappen under änglavingarna.

Under änglavingarna

Kyrkan var proppfull med folk i alla åldrar och många passade på att uttrycka sin tacksamhet med att skriva en liten lapp.

Vad är det som dalar från ovan tänkte alla

Sist av allt kom överraskningen: ljudlöst uppifrån kyrkans kupol dalade det massor av löv trodde jag, men det var små pappersänglar som man fick ta med hem. Verkligen effektfullt och oväntat! En härligt ljus dag, för både barm och vuxna! Tack Svenska Kyrkan i Själevad, en kyrka i tiden!

Änglar dalade från ovan!