Så lyckas jag med undersköna bergvallmon. Från sådd till skötsel.

Denna fantastiska blomma är rätt ovanlig och vill man ha många varianter är det frösådd som gäller. Många tycker att bergvallmo är svår, men hittar man rätt plats, så trivs och frodas den och blommar helt underbart. Här får du mina tips.

Stor bergvallmo, Meconopsis x sheldonii, lättodlad. Växer i jord i mitt woodland.

Bergvallmo fungerar bäst i kallt klimat, så ett stekande söderläge går bort. Och ju längre norrut du odlar, desto bättre! De flesta sorter växer på höga höjder i trakterna av Himalaya. Jag fick kontakt med James Cobb i Skottland som driver sajten Meconopsis World. Han berättade att det inte längre gick så bra att odla bergvallmo i Skottland, på grund klimatförändringen. Och han menade på att Norge har ett lämpligt läge. Och även Sverige, tänker jag, speciellt Norrland. Här i min trädgård i Höga Kusten trivs de utmärkt i rätt läge.

Blå bergvallmo med helt makalös färg, eller hur!

En del sorter är mer långlivade än andra, t ex stor bergvallmo. Den har växt hos mig i zon 4-5 i många, många år utan problem. Även lila bergvallmo är en av de enklare att få att överleva. Kaskadbergvallmon är monokarp hos mig, så den måste jag så på nytt. Det går ju bra att ta vara på fröna (monokarp innebär helt enkelt att plantan dör när den blommat ett år).

Lila bergvallmo, Meconopsis grandis

2. Halvskugga och fuktigt, men väldränerat är bästa läget. Gärna näringsrikt och lågt pH-värde, alltså blanda in lite rhododendronjord eller okalkad torv, och gärna grus. I full sol mår de inte bra, de plantor jag har i öppet läge på norrsidan av huset är allra finast och har alla klarat vintern hittills, förutom kaskadbergvallmon. Bevattningen där fungerar också väldigt bra eftersom regnvattnet rinner från altanen ovanför. Naturligt växer bergvallmon i rasbranter och klippiga bergssluttningar. Vinterfukt kan göra att den ruttnar, men mycket snö är inga problem. Jag odlar verkligen inte i en klippbrant, men istället använder jag sand och gräsklipp. 30-40 cm djup sand i grovlek 0-8 mm och 10 cm färskt gräsklipp 2 ggr varje försommar. I sand spelar pH-värdet ingen roll. Vattna första somrarna på gräsklippet så det håller sig fuktigt. Det är en metod som Nils Åkerstedt har utvecklat. Efter många år slänger jag nu bara på lite hönsgödsel istället för gräsklippet. Du kan naturligtvis odla i vanlig trädgårdsjord, men försök att hålla ner pH-värdet, och blanda upp med grus. Jag odlar Meconopsis även i jord, i mitt woodland, men vår jord har ett ganska lågt pH.

3. Låt inte plantan går fram med frö första året (om du inte säkert vet att den är monokarp), så den istället får satsa på rottillväxt. För att den ska blomma längre under sommaren ska man också ta bort frökapslar, så den orkar den bilda nya knoppar en längre tid under sommaren istället. Eller ta vara på fröna (plockas när frökapseln är brun och börjar spricka upp) och så nytt varje år. Året efter sådd blir det oftast blomning, förutom kaskadbergvallmon som kan ta tre-fyra år på sig. Men det är det värt! En och en halv meter hög med blommor hängande som kaskader, faktiskt! HÄR och HÄR kan du läsa mer om den.

Meconopsis Beamishii Bild: Meconopsis World

4. Täck plantorna på hösten med en takpanna eller liknande så att regnvatten rinner förbi. En upphöjd plantering ger också bättre dränering. I min sandrabatt täcker jag aldrig. Där är dräneringen på topp förstås!

Tänk – en blomsteräng med bara bergvallmo! Meconopsis grandis, blå bergvallmo i bakgrunden. Bild: Meconopsis World

Att så bergvallmo kan vara svårt, men med mina råd tror jag att du ska lyckas. Jag gissar att för de flesta är orsaken till problemet att fröna torkar ut, där de ligger på ytan. HÄR finns sådden tydligt beskriven. Jag vill bara tillägga att om man sår nu i mars kan det vara klokt att ställa ut sådderna redan efter några dagar, så man hinner få nytta av snö, för den som har det, eller i varje fall temperaturer kring noll, vilket är viktigt. Annars är det kylen som gäller. Bäst är att så tidigt på året för att hinna nyttja naturens växlingar.

Sådd av bergvallmo, ljusgroende frön som ska ligga på ytan. Duscha fast dem så de får kontakt med jorden.

Skaffa hem såjord och sterilisera den gärna. Finkornigt grus och ev. lite okalkad torv eller rhododendronjord att blanda i såjorden. Ett tunt lager grus är bra att lägga ovanpå alla sådder, även de ljusgroende. Och HÄR en länk till. När plantorna ska skolas en och en i krukor är det en fördel om du använder rhododendronjord eller i varje fall blandar upp vanlig blomjord liksom du gjorde med såjorden. Dessa förutsättningar är bäst, men det kan mycket väl lyckas ändå. Tänk bara på att de pyttesmå fröna väldigt lätt torkar ut!

Purpurfärgad bergvallmo, Meconopsis grandis

Bergvallmo finns i många färger, från vit och gul, till olika blå nyanser, vinröd, lila nyanser och burgundy. Visst blir man lite ha-galen!

Så lyckas du med med frösådden

Jag hade lovat en beskrivning för sådd av de frön som jag lottade ut på Instagram – även ni som inte vann frön kan ha nytta av råden, som passar in på många perenner.

Kandelaberviva, Primula x bullesiana, gror oftast lätt. Har du väl planterat den i trädgården fröar den sig själv och ger småplantor runt om moderplantan, utan att sprida sig ogräsartat. Den är ljusgroende, så när du sår den inne i rumsvärme ska fröna ligga på jordytan utan jord ovanpå. HÄR finns råd för ljusgroende frön. Skulle fröna ändå inte gro blir nästa steg stratifiering. Inte så svårt som det låter, egentligen behövs bara lite kyla för att väcka fröna. Så då ställer man krukan ute, gärna med snö på, eller i kylen. HÄR finns råd om stratifiering och länkar till många andra sidor.

Kandelaberviva

Anagambräcka, Tellima grandiflora, kan du pröva att så i rumsvärme liksom vivan, men lägg pyttelite jord ovanpå fröna. Lika tjockt som ett frö. Gror inte fröna inne är det stratifiering som gäller. Eller om du vill kan du välja kallsådd direkt, alltså ställa ut krukan, gärna med snö över eller i växthus om du har tillgång till det.

Anagambräcka

Rödkvanne, Angelica gigas, är ljusgroende och man brukar rekommendera att stratifiera. Dock har jag flera gånger lyckats med groning i rumsvärme. Plantan är två-årig, vilket innebär att den växer upp år 1 och blommar år 2. Sedan dör den men har då hunnit fröa av sig. Så sedan har man plantor så länge man vill. Den är som vackrast på sensommaren, då massor av insekter uppvaktar.

Rödkvanne

Blå azurlök, Allium caereuleum, sås i rumsvärme och stratifieras sedan. Eller strö ut fröna i rabatten så snart jorden kikar fram, så växer det upp som grässtrån. För att det ska bli blomning, måste den minimala löken växa till sig flera år, så rensa inte bort!

Blå azurlök

Svart/vit akleja, Aquilegia. En sort jag inte vet namnet på, men gillar den för att den inte korsar sig med andra, utan alla fröplantor blir identiska med moderplantan. Lägg ingen jord på fröna. Stratifieras.

Hängstarr, Carex pendula, växer i tuvor med smala böjda blad och vippor. Den sås i rumsvärme och täcks inte med jord. I trädgården fröar den sig ganska rikligt, ibland kan det bli för mycket. Klipp i så fall bort vipporna innan de släpper sina frön, om du inte vill ha många ungar. Tuvorna får kraftiga rötter och är svåra att flytta, så håll koll i tid.

Elfenbensstormhatt ´Ivorine´ behöver stratifiering för att gro. Täck inte med jord. Tänk på att plantan inkl frön är mycket giftig! Men mycket vacker med stjälkar med vita hängande klockor.

Sommarrudbeckia ‘Sahara’

Tänk vad glad man blir när fröna kommit upp! Här är det inte en perenn, men väl ljusgroende, och kan vara besvärlig.

Summa summarum. Perenner behöver ibland kyla för att gro. Vet man inte säkert hur fröet vill ha det, är det bara att testa inomhus i några veckor. Har det då inte grott åker krukan ut i kylan på skuggig plats, så gror de oftast snällt när temperaturen börjar öka.

Hur bra gror mina egna frön av bondbönor, ärter och chili?

Ifjol fick jag så stor skörd bondbönor att jag kunde ta undan en del till utsäde. Även så de goda ärtskidorna sugarsnaps. Nu ska jag testa om de gror, för att annars köpa nya fröpåsar.

Egna frön av bondbönor, sugarsnaps och chili

Bondbönor och ärter har jag aldrig prova att spara som frö, så jag är tveksam om detta är bra frön. Ärtorna har skrumpnat mycket och bondbönsfrön jag köper brukar vara gröna och fina. Men försöka duger. Istället för att provså några på blött hushållspapper som vanligt tänker jag prova att odla skott, så får jag ut något av provet också, om de gror. Bondbönsskott har jag aldrig provat. Tro om det är lika lätt som att odla ärtskott? Någon som har provat? Chilifröna behöver jag inte testa, de gror alltid, lika som tomatfrön. Av snyggaste chilisorten ´Jamaican Bell´ finns många frön, så dem ska jag dela ut bland er läsare. Inlägg om det kommer under veckan, för nu är det det är dags att så chili. Bra för er som är så sugna på att få starta upp odlingen!

Jungfruhirs, Panicum virgatum ´Fontaine´ och tandpetarsiljan, Ammi visnaga ´Green Mist´hade jag mängder av i somras. Så bra till buketter. De ska inte sås så här tidigt men ett test gör jag. Lyckas det inte blir det köp här också. Jag bara måste ha dem! I buketten finns bägge två. De runda är tandpetarsiljan och de hängande med små frön är jungfruhirsen. Visst är de fina!