3 enkla tips på hur du undviker fruktmögel. Redan nu påverkar du nästa års skörd!

Frukt som man inte hinner eller vill ta vara på behöver ändå tas bort. I år hann vi inte ta vara på alla äpplen och plommon men det är inte bra att de ligger kvar på marken eller hänger i trädet. Ibland ser man svarta frukter, kallade fruktmumier, som hänger kvar hela vintern. Både de och och dåliga frukter på marken sprider gul monilia, fruktmögel. I första skedet blir det ljusgula sporprickar på skalet, ofta i cirklar. Får dessa frukter vara kvar tills nästa år sprids svampsporerna till de nya frukterna.

Fruktmögel på plommonen sprider sig om de sitter för tätt
  1. Alla angripna frukter måste tas bort under hösten, men får inte läggas i komposten, bara de friska. Soptunnan är bättre i detta fall.
  2. Gallra kartarna på försommaren så att de färdiga frukterna inte kommer att nudda varann, för annars förs smittan över från frukt till frukt.
  3. Fruktmöglet kommer in i frukten via hål i skalet, från exempelvis fågelhack, getinggnag och via skorvfläckar som spricker upp. Att stoppa getingarna torde vara omöjligt, lite lättare att skrämma fåglarna. Skorv som börjar som svarta fläckar i skalet kan man motverka med beskärning så att trädet är glest och torkar upp efter regn.
Vilken lycka att få plocka in fina äpplen på hösten. Denna sort heter Lobo, ett hållbart och sött äpple. Kan angripas av skorv, men inte så mycket här i norr.

En hel del är det att tänka på för att få fina frukter, men jag tycker i alla fall att frukt- och bärodling är lättsammare än grönsaksodling. Det märks på alla sorter jag har, ett 30-tal olika inympade äppelsorter – ska räkna nån gång – 2 sorters päron, 5 sorters plommon, 4 sorters körsbär, aronia, 4 sorters bärhäggmispel, 3 sorters blåbärstry, 2 sorters havtorn, flera hallonsorter, björnbär, tayberry, buskblåbär, jordgubbar, jordgubbshallon, åkerbär, gröna, vita, röda, svarta vinbär, taggfria krusbär, fläder, och kanske var det nån mer. Ska bara tilläggas att allt detta inte gett frukt än, då en del är nyplanterat eller bara något år. Men det kommer så småningom utan alltför mycket ansträngning.

Hög tid att rädda fruktträden från frostfjärilen!

Nattfrost är på gång och innan dess bör limringar på fruktträden ha satts upp. Åtminstone om man brukar ha angrepp av frostfjäril som kan äta upp alla blad och även ger sig på blommor och kart. Med frostfjärilen funkar det så att efter första frostnatten kryper honorna upp längs stammen och lägger ägg uppe i trädet. De kan inte flyga så en bra limring är effektiv. Innan jag hunnit köpa limringar satte jag silvertejp tills vidare, i fall frosten skulle komma tidigt. I våras hade vi stora angrepp under blomningen, hade vi inte spolat med vattenslangen varje kväll hade nog alla bladen farit.

Limring hjälper mot angrepp av fjäril. Överst har jag dubbel silvertejp , under köpt limring.

Limringen är otroligt klibbig, mer än silvertejpen. Jag köpte också en rulle billigare tejp, mot myror står det. I år hade jag 1000tals larver som har förpuppat sig i jorden under träden och vill upp igen, så till våren får jag se hur de olika banden fungerat.

Frostfjärilslarver har käkat på äppelbladen. De stora bladen är de som kommit därefter.

Vem kaläter mina äppelträd?

Aldrig förr har jag haft sådant angrepp på både äppelträd och plommonträd. Bladen äts upp mer och mer, knorrar ihop sig och torkar. Nya blad kommer säkert så småningom men trädet blir försvagat och har inte kraft att ge lika fina frukter som vanligt. Efter analys ser jag att jag gissade rätt på frostfjäril. Så är frågan bara hur jag utrotar dem. Man kan köpa Bacillus thuringiensis, en sorts bakterie som angriper larverna.

Frostfjärilen äter på äppelträdets blad!

I tre kvällarna har jag nu istället gått loss på träden med vattenslangen på högt tryck. Jag rör slangen hela tiden fram och tillbaka så att bladen fladdrar och ser hur larver firar ner sig i en tråd. De torde inte ta sig upp igen i första taget. Däremot förpuppas de i jorden och återkommer nästa år. Det måste jag bekämpa med en limring som sätts på stammen före första frosten, så att honorna inte kan krypa upp och lägga ägg som blir nya rackare året därpå. Jag kan ju också täcka marken runt trädet med en plast eller duk av något slag så kan larverna inte komma ner i jorden och inte heller komma upp ur jorden nästa vår.

Frostfjärilslarver kan kaläta hela träd

Larverna kan också ge sig på blommorna, så jag fortsätter med vattenslangen. För frukt vill jag ha, och många olika är på gång, inte bara i äppelträdet med 20 sorter. Höstens smaktest ser jag fram emot!