Lär dig skillnaden på ätlig fläder för saft och fläder för prydnad.

Nu blommar den äkta flädern. Den ätliga alltså, Sambucus nigra, som ger den omtyckta saften. Den klarar sig bra i z 5 numera, sedan klimatet blivit varmare. Saften är supergod, men faktiskt har vi gjort så mycket att jag nästan blivit trött på den. Det är enkelt att skilja den äkta mot den vilda, giftiga. Den äkta flädern har vita stora blomflockar som är helt platta på översidan. Och doftar såå gott! Nu i juli är blomningstiden för dessa trakter.

Äkta fläder

Den vilda druvflädern, Sambucus racemosa, hittar jag nere vid havet. Den blommar tidigt, här i maj-juni, med gula toppiga blommor. Så det är inga problem att hitta rätt fläder. Bären på den vilda kan locka till att smaka, man kan få ont i magen, men de torde knappast vara så goda, så att det slinker ner många. Enligt Giftinformationscentralen är det ovanligt med förgiftningsfall hos barn.

Sambucus racemosa, druvfläder, gifitg.

Men man kan också ha fläder som en prydnadsbuske. Då gillar jag flikbladig druvfläder, ´Plumosa aurea´tror jag att min sort heter. Den har fina gulgröna blad, syns längst upp i bild. Det finns flera gulbladiga sorter. Busken är härdig, zon 5-6, men brukar torka i topparna. Jag brukar inte klippa topparna utan snart har busken vuxit ikapp. Den vill inte stå torrt och hellre i halvskugga. Jag vattnar aldrig min buske så mot sensommaren kan den bli lite ful i bladen. HÄR kan du läsa mer om den. Den rikblommiga rosen t v ska jag presentera men det blir på Instagram. Följ mig där också: @gladigront.

Flikbladig druvfläder längst upp i bild.

Så får man tidiga hösthallon i norr och björnbär som hinner mogna!

Det har blivit ett långt uppehåll med blogginlägg. Tro inte att jag lagt av, men annat har pockat på tid. Jag har inte heller hunnit med andras bloggar. Det blir snabba bilder på Instagram för mig när jag inte hinner blogga. Följ mig gärna där på @gladigront. Det händer mycket hela tiden i trädgården, så det finns massor att skriva om, så nu ska jag bli flitigare, även på bloggen.

Björnbärsblom

Nu är härliga tider när man får plocka egna bär! Hallon och björnbär mognar olika tider så man sprider ut njutningen. Tänk att gå ut en morgon och plocka munnen full! Och barnbarnen tycker som mig. Hösthallon har jag inte haft tidigare, för de har svårt att hinna mogna här i norr. Kanske inte härdiga heller, men jag vet en som har dem på friland. För att prova köpte jag en ´Elektra´ifjol och satte i en stor kruka på altanen. Några stora hallon hann det bli ifjol. Sådana som dem man köper i små askar i butiken.

Redan 26 maj blommade hallonplantan på sin plats i uterummet.

Över vintern har krukan stått i jordkällaren, sedan i uterummet och nu ute på altanen. En enda planta ger inte så mycket, men vi får smaka hallon varje dag. Det är på fjolårets kvistar det är bär nu och årets nya skott börjar redan blomma lite, så de ger en senare skörd. Fjolårets kvistar klipper jag bort när allt på dem mognat. Hinner sedan inte alla nya skott få mogna bär är det bara att ta in plantan till uterummet igen. Praktiskt, eller hur? Om man orka lyfta eller har hjälp, vill säga!

Blommande sibiriska björnbär för norr

Björnbär i norr kändes förr som en ouppnåelig dröm, men nu finns flera sorter som klarar sig här. Leif Blomqvist, plantskolemästare och expert på odling i norr, säger att sibiriskt björnbär är den bästa sorten. Tur att det är den jag satsat på då. Nästan inga taggar, lite skötsel och söta bär. För att hinna mogna måste den dock växa mot en solig vägg. Den blir hög och sprider sig åt sidorna så jag rekommenderar inte växthus. I så fall ett riktigt stort sådant. Vinterkylan är inget problem.

Björnbär i blom

Inte bara bären är söta, utan även blommorna. Visst ser knopparna ut som små rosenknoppar! Även på hösten är det vackert, inte bara de mogna bären utan kvistar med björnbärskart är väldigt dekorativa i blomsteruppsättningar. Om man nänns offra några kvistar till det. Eftersom våra björnbär inte fått en södervägg, mognar inte allt kalla höstar. Som den hösten vi åkte på långsemester och möttes av björnbär med mössa av snö!

Björnbär med massor av antioxidanter
Björnbär med massor av antioxidanter

Proffstips för din potatisodling.

Jag frågade Larsvikens potatis om sådant jag undrat över och fick snabbt ett svar. Inte alla företag som lägger tid på en sådan fråga. De säljer många sorters sättpotatis och jag hade träffat dem på någon mässa.

Nästan 4 hg var den största för några år sedan.

Jag hade hört att det blir stora potatisar men färre, om man har små sättpotatis. Potatisen på bilden är från det år vi satte små potatisar, fast det var också den rekordvarma sommaren och vi vattnade på bra. Larsviken svarade att vattning och skötsel under säsongen avgör hur stor potatisen blir. Och vattningen vid knölsättningen påverkar hur många potatisar det blir. Någon vecka efter att blasten har tittat upp ut jorden börjar knölsättningen, då de små potatisarna börjar bildas. Dessutom är vattning bra mot skorv – de svarta fläckarna potatisen ibland får. Antal ögon på potatisen avgör också hur många potatisar det blir, så stora sättpotatisar med fler ögon ger fler potatisar. Sedan är antalet potatisar att skörda beroende av potatissort. Jag fick också veta att det inte rekommenderas att dela stora sättpotatisar. Så då vet vi mer hur man gör för att få stor skörd. HÄR kan du läsa mer om Larsvikens råd.

Igår fick vi ner våra potatisar. Det har helt enkelt varit för kallt i jorden, så vi har väntat. Minst 8 grader ska det vara i jorden. Vi har 70 cm avstånd mellan raderna, både för att ha mycket jord att kupa upp, så det inte blir grönpotatis och för att slippa bladmögel som gynnas av fukt. Det blir luftigare med glesa rader. Man kan också tänka på att sätta raderna i den vanliga vindriktningen, så att det blåser genom odlingen. HÄR har jag tipsat mer om att motverka bladmögel. Och HÄR om höstskörden och lagringen. Vi har fortfarande fina potatisar kvar så kanske det räcker tills vi kan börja ta upp färskpotatis. ´Amandine´som vi odlar är god året runt. En riktig delikatesspotatis!

Sättpotatisen tog vi fram i värmen för 5 veckor sedan. Groddarna gör att potatisen kommer igång fortare.