Sommarbeskära vinranka

Vinrankan ´Zilga´hade dragit iväg så det var hög tid för beskärning. Jag vill ju få fina druvklasar och inte bara massor av blad. Längs huvudrankorna växer sidoskott och blir det för tätt utvecklas inte druvorna bra.

Obeskuren vinranka ´Zilga´

Jag har fått lära mig att hålla 30 cms avstånd och ta bort övriga sidoskott. Bara det som växt ut i år går bra att klippa. De skotten är ljusgröna och de äldre skotten är bruna och hårdare. På varje skott ska man spara bara en druvklase och klippa 2 blad utanför den. På bilden pekar jag med sekatören där jag klippt. Övriga klasar tas bort, om man näns. Det går att ta två klasar per sidoskott också, på bilden ser du att jag sparat två. är hösten kommer ser det ju så härligt ut med massor av klasar! Sådana skott som bara hade blad klippte jag av efter ett blad, så de inte stjäl både kraft och sol.

Sommarbeskärning vinranka

Så är beskärningen fullbordad och mycket av vinrankan ligger på marken. Ändå har jag varit snål och egentligen behållit för mycket. Visst kan man använda bladen till vindolmar? Någon som har provat?

Sommarbeskuren vinranka

Det kommer att fortsätta växa och jag får fortsätta klippa bort blad som skuggar. Och till hösten ska jag festa. ´Zilga´är bra, den ger så goda druvor och den klarar mycket vinterkyla.

Skapa äppelträd

Under våren har tre kursgrupper träffats och faktiskt skapat egna äppelträd. Inte så svårt, men det krävs precision när man ympar (sammanfogar) den äppelsort man vill ha med en grundstam (rotsystem). Därefter planterar man dem i kruka, eller om man har många, i en låda med torv och ställer dem svalt, till exempel i en matkällare. Mörkt gör inget då. Då börjar sammanväxningen. Efter två veckor tar man fram äppelymparna (de blivande träden), sätter i varsin kruka om det inte redan är gjort och ställer ljust men inte soligt. Ute är bäst, men inte kallare än -4 grader för då växer det inte ihop. Detta gäller förstås våren. Vi ympade i april. Nu behöver vi tack och lov inte räkna med minusgrader. Man kan annars ha sina plantor på en inglasad altan eller inne i fönstret tills de går att ha ute.

Små äppelträd på gång, blomknopparna ska bort!

Frågor har kommit om hur man gör med skotten från grundstammen(rotdelen). Jag brukar göra så att jag noppar in dem men tar inte bort dem helt, så hjälper de till att dra upp växtsaften till ympen (den fastsatta valda äppelsorten). När ympen växt flera cm tar jag helt bort skotten från grundstammen. När skottet blir längre behövs en käpp att binda emot så att stammen blir rak. Som vanligt i växtvärlden kan man göra på flera sätt. Jag vet en plantskolist som alltid tar bort grundstammens skott direkt. Frågan var också hur man gör om det kommer blomknoppar, vilket är ovanligt. Man klipper helt enkelt bort dem och aktar den lilla bladknopp som finns där.

På husets norrsida är det lagom ljust

Nu i sommar sköts plantorna i sina krukor. När de fått fart tål de mer ljus. Vattning och försiktig gödsling när de växt på sig och till hösten kan de grävas ner i marken med krukorna kvar eller bara stå på marken med lite löv runt om. Gnagskydd får man inte glömma. Våren därpå toppas skottet några knoppar ovanför den höjd där du vill ha grenarna. Har inte trädet vuxit tillräckligt får du vänta till nästa vår. Är krukan fullrotad kan du sedan plantera i mitten av augusti, så hinner trädet rota sig före vintern. Så småningom ska även dessa träd ge frukt men det tar helt klart några fler år än om du köper färdiga träd. Men tänk vad kul när man kan stoltsera med äpplen från sitt alldeles egentillverkade träd!

Äpple ´Drakenberg´ grundstam B9

Vem kaläter mina äppelträd?

Aldrig förr har jag haft sådant angrepp på både äppelträd och plommonträd. Bladen äts upp mer och mer, knorrar ihop sig och torkar. Nya blad kommer säkert så småningom men trädet blir försvagat och har inte kraft att ge lika fina frukter som vanligt. Efter analys ser jag att jag gissade rätt på frostfjäril. Så är frågan bara hur jag utrotar dem. Man kan köpa Bacillus thuringiensis, en sorts bakterie som angriper larverna.

Frostfjärilen äter på äppelträdets blad!

I tre kvällarna har jag nu istället gått loss på träden med vattenslangen på högt tryck. Jag rör slangen hela tiden fram och tillbaka så att bladen fladdrar och ser hur larver firar ner sig i en tråd. De torde inte ta sig upp igen i första taget. Däremot förpuppas de i jorden och återkommer nästa år. Det måste jag bekämpa med en limring som sätts på stammen före första frosten, så att honorna inte kan krypa upp och lägga ägg som blir nya rackare året därpå. Jag kan ju också täcka marken runt trädet med en plast eller duk av något slag så kan larverna inte komma ner i jorden och inte heller komma upp ur jorden nästa vår.

Frostfjärilslarver kan kaläta hela träd

Larverna kan också ge sig på blommorna, så jag fortsätter med vattenslangen. För frukt vill jag ha, och många olika är på gång, inte bara i äppelträdet med 20 sorter. Höstens smaktest ser jag fram emot!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...