Baka i bunke av Ylva Lindgren@ylvasbakverkstad på Ordalagets förlag @ordalagetbokförlag innehåller en uppsättning recept från smarriga gokakor och konfekt till matbröd som man kan svänga ihop utan större ansträngning. Så bra att hinna baka själv, för inget går upp mot hembakat, och allrahelst precis nybakat. Jag har provbakat flera recept och delar ett av dem längst ner i detta inlägg. Dessutom blir det en tävling om boken på mitt Instagram-konto @gladigront. Klicka på min röda adress så kommer du in. Boken blir bra till ditt julbak eller att ge bort som julklapp! Tävlingen pågår till och med sön 30/11-2025.
En bunke och på sin höjd en elvisp behöver du. Oftast räcker det med att röra ihop smeten. Till och med matbrödet är bara att röra ihop, varken knåda eller kladda ner bakbordet behövs. Så enkelt!
Nyttiga kesofrallor med havremjöl och morot
Jag gillar att många av recepten är glutenfria, så att alla kan smaka. Och havregryn eller havremjöl ingår ofta, det är ju så nyttigt, fiberrikt och gott. Författaren tipsar om att man själv kan mixa havregryn i en matberedare så slipper man skaffa havremjöl. Många andra goda råd och praktiska tips är instuckna här och var, så det är också en bra bok för nybörjare.
Jag har provbakat några lockande recept, nyttiga kesofrallor och bananmuffins med jordnötssmör. Frallorna blir porösa och fina men skulle behöva någon mer smaksättning, så nästa gång tar jag kanel och kardemumma, eller brödkrydda. Här nedan får jag dela ett av recepten.
Bananmuffins med jordnötssmör 24 små eller 12 stora 175 grader i ca 10-15 minuter beroende på storlek
Jag förenklade extra och använde handmixern till allt, istället för elvisp. Jag mosade först de skalade bananerna med den, och mixade sedan ner resten försiktigt. Chokladen blandade jag till sist ner, med en slev, men valde mindre mängd och det blev bra ändå. Strödde också på lite jordnötter före gräddning.
Gräddade i både smord muffinsplåt och i dubbla pappersformar. Smarrigt fast det var bara lite sötning i smeten.
Lättodlad och tacksam skulle jag kalla havtorn. Redan medan buskarna är rätt små ger de bra med bär. Som mest har jag fått 18 liter på en halvvuxen buske, så när mina två är fullvuxna, blir det plocka av. Mina sorter blir som mest 2-2,5 m höga så det är lätt att nå. Fast bären sitter supertätt, så det tar tid, men är alla gånger värt besväret för det går att göra så mycket gott av dem (länk till recept längre ner). Och dessa mina förädlade sorter har lite taggar.
Havtorn Eva ger fin skörd i år
SUPERBÄR Havtorn är ett superbär som innehåller massvis av vitaminer och antioxidanter, och speciellt mycket C-vitamin, och nyttiga fettsyror. Kapslar med havtornsolja finns att köpa, för den som inte har egna bär. Det tog lite tid tills jag hittade bra användning för bäret. Numera bakar jag gärna bröd med bären och havtornsdrycken är det bästa vi kan dricka till maten. I morgonfilen lägger jag också alltid i några bär, tillsammans med mindre sura bär. HÄR finns några av recepten. Och här recept till gelégodis: Havtornsgelégodis
2 dl saft av havtorn 2 dl syltsocker 1/2 dl glykossirap 1 dl vatten oljat bakplåtspapper socker att doppa i
Havtornssaften gjorde jag som den vi har som dryck, se länk till recept ovan. Havtorn är så sura så därför blandar jag i proportioner som havtornsdrycken men hälften så mycket vatten som anges där. Väljer du andra bär, så bara mixa dem och sila och använd 2 dl saft. Koka saften med syltsocker, glykossirap och vatten. Koka under omrörning till 120 grader. Länge. Häll upp smeten på ett smort bakplåtspapper. När det har stelnat, skär eller klipp i lagom bitar och rulla till kulor. Rulla kulorna i socker så de inte klibbar ihop och lägg glest på ett nytt bakplåtspapper att torka 1 dygn eller mera. En halv sats räcker långt.
ODLING Havtorn behöver ett soligt öppet läge utan konkurrerande växtlighet. Precis som i havsbandet, där man kan hitta vilda sorter. Det betyder inte att den måste ha sandjord, men en tung lerjord bör man åtminstone undvika. Havtorn är så finurlig att den fixar sin gödsel själv, närapå. Liksom ärtväxter tar de kväve ur luften och omvandlar det i rötternas knölar så att växten kan tillgodogöra sig näringen. Rena trolleriet! Gödsla gärna på våren med höstgödsel (PK-gödsel) som inte innehåller kväve. Första året la jag också på gräsklipp. Och vattna minst första sommaren, det behöver man göra tills busken etablerat sig. Vid torka behöver även en en äldre buske vattning för bärens utveckling. Man planterar med 2-3 m avstånd så går det att komma runt busken för plockning. Eller på rad liksom i odlingar med 1,5 m avstånd. Eftersom havtorn pollineras med hjälp av vinden ska hanbusken planteras så det blåser mot honorna. Buskarna skjuter rotskott så det är bra om man utanför odlingsområdet regelbundet klipper gräset.
Havtornsdryck med smak som persika
BRA SORTER
Bästa sorterna för våra trakter är de relativt nya Eva (zon 7), en av de allra bästa som finns i Sverige, och hanen Otto (zon 6-7). De tål våra vintrar, och har anor både från vilda havtorn i Torneå/ Haparanda och Ryssland. Men inte bara det, för Eva har de största bären som sitter på ett litet skaft, så att de är lätta att plocka, och mycket lite taggar. Jag har en några år gammal honplanta ´Eva´ och det känns att dess bär är mindre sura, rätt mycket lär det skilja mot andra havtorn, och faktiskt smakar de passionsfrukt! Och så enkel att plocka med sina små bärskaft. Och min havtornsdryck av ´Terhi´ (se beskrivning nedan) smakar persika. Tänk så mycket gott man kan odla! Hos Monica´s Cottage Garden i Salsåker, Nordingrå finns Eva och Otto och en hel del bra perenner och buskar, bl a goda blåbärstry, att köpa. HÄR finns priser och info om övriga växter vi säljer. Nu under hösten är det bästa planteringstiden.
Havtorn ´Eva´, små skaft gör den lättplockad
Honsorten ´Terhi´ är min äldre buske som redan ger stor skörd, upp till 18 liter som mest, men den har lite taggar, så man får vara försiktig. Eftersom dessa bär sitter tätt mot grenarna tar de lång tid att plocka, men man kan i alla fall gallra ut några unga nedhängande grenar varje höst, lägga i frysen, och sedan skaka av bären. Övriga bär får man lägga tid på att plocka. Man får sitta på en pall och har tid att tänka.
Havtorn honplanta ´Terhi´ med fiberduk över så inte skatorna tar allt.
Alla honhavtorn behöver en hane för pollinering. Jag har ´Tarmo´ som sköter sitt jobb utmärkt. När de står i knopp är hanbusken så mycket tjusigare med täta tjocka knoppar, som små kottar. Senare under sommaren går de inte att skilja på, förrän honan står full med bär, förstås. En hane räcker till att befrukta 4 honor, men så mycket bär klarar man knappast att förbruka. En del vanliga hansorter, ex ´Svenne´ och ´Romeo´ är vinterkänsliga, så här i våra trakter ska man undvika dem, i z 4 och uppåt. Däremot är ´Tarmo´ tålig ända upp till zon 7. Den nyare ´Otto´ är också tålig och härdig.
Havtorn hanplanta ´Tarmo´ med stora knopparHavtorn honplanta ´Terhi´ med oansenliga knoppar, men är rikbärande,Härliga nyttiga havtorn! Sorten heter ´Terhi´
FÖRÖKA HAVTORN Havtorn ger rotskott som man kan ta upp och flytta när de är i vintervila, alltså tidig vår eller sen höst. Tyvärr ser man inte skillnad på könen förrän de är 4 år gamla, om man inte kan se vilken buske rotskottet kommer ifrån. Passa på att titta på de små ljusrosa kulorna på rötterna som står för kvävefixeringen.
Detta är ett sponsrat inlägg med reklam för Impecta fröhandel.
Hemodlad potatis är så mycket godare så därför fortsätter vi att odla. Plus att köpt potatis är hårt besprutad mot gisslet potatisbladmögel. Visserligen – blasten besprutas – inte själva potatisen. Än är det inte dags att sätta potatis, här i norr. Vi får vänta tills jorden håller minst 8 grader, men här har jag samlat olika tips för att lyckas med egen obesprutad potatis. Ni söderut som redan planterat hittar säkert också några användbara tips. Först ut – våra favoritsorter!
Upptagning av egenodlad potatis är kul för ung och gammal!
Delikatesspotatisen Amandine har följt oss i många år. Den har många fördelar – tidig, högavkastande och bara så god! Perfekt färskpotatis, men också fin hela vintern, och då fortfarande samma goda smak. Gourmetkockarnas favorit, sägs det. Eftersom den är tidig hinner den bli riktigt stor. Ett år fick vi knölar på 4 hg!
Goda jättepotatisar av sorten Amandine
Den norrländska mandelpotatisen är också given hos oss. Mjölig och smakrik. God till allt möjligt men gärna till mos och till surströmming förstås! Kokar lätt sönder, så man måste ha skalet kvar och stänga av värmen en stund innan potatisen är klar, såvida det inte ska bli mos. En del säger att sorten inte blir god vid odling söderut, men här kan jag lova att det går bra. Inte vidare tidig, så det är viktigt att förgro. Mer om det längre ner.
Mandelpotatis på förgroning
Potatisbladmöglet utgör den största utmaningen, speciellt sådana år som ifjol 2024, då det regnade var och varannan dag. Tack och lov händer det inte alla år. Det är en svamp, och en sådan trivs förstås i fukt. Välj en inte alltför skyddad plats och för att få fukten att torka upp fort ska man försöka att sätta potatisraderna i förhärskande vindriktning, och ha 70 cm mellan raderna så det blåser igenom bra. Med så breda rader finns det mycket jord att kupa med, som skyddar knölarna från att nås av svampsporerna. Bladmöglet yttrar sig så att bladen och stjälkarna får mörka fläckar som sprider sig så hela plantan till slut vissnar. När svampsporerna faller ner kan de nå potatisen som ruttnar, såväl redan i jorden som i efterhand i källaren. Det finns nya sorter som är resistenta, t ex, ekologiska Carolus, som vi hade i fjol. Ganska bra resistens mot bladmögel. Liknar King Edvard med sin röda fläckar i skalet. Stora rundade knölar. Mjölig och fin till bakpotatis. I år satsar vi på Connect, som utsågs till årets potatis 2020. Den har hög också motståndskraft mot sjukdomar. All sättpotatis har vi skaffat från Impecta. Till nästa år ska jag söka redan på Sarpo Mira som ska vara den allra mest resistenta potatisen, och är en bra potatis att spara över vintern.
Sättpotatis Connect Bild: Impecta
Ett annat knep är attkomma igång tidigt, så att potatisen hunnit växa sig stor tills bladmöglet slår till. Veckan efter påsk besökte vi Åke Truedssons trädgård i Vellinge i Skåne. Han är känd för Tomatklubben med försäljning av massor av tomatsorter. Men han odlar även massvis annat, som superovanliga fruktträd och bär av alla de slag och så potatis förstås. Den växte för fullt i hans stora växthus och de hade redan smakat färskpotatis! Han sa: “Skörda potatisen före 1 augusti, så hinner det inte bli bladmögel.” Ja, det slår till på sensommaren, men för oss i norr funkar inte rådet helt, för då blir det minimal skörd. Men vi ska ändå börja tidigt, t ex med attförgrodda utsädet. Enklast att 4-6 veckor före plantering, lägga potatisarna i lådor ( bara ett lager) och ställa i ett ganska varmt rum, helst ljust. Då bildas det knubbiga groddar som kommer igång fort vid plantering. En annan idé’ är att lägga några cm fuktig jord i lådorna och låta potatisarna rota sig där några veckor före plantering. Det senare sättet har vi provat i år. Får se om de ger ännu tidigare skörd. Och ner i backen så fort temperaturen gått upp!
Man bör byta odlingsplats varje år och inte återkomma till samma på grund av att svampsporerna överlever i jorden. Även på småpotatisar som blev kvar vid upptagning. Men inte säkert man slipper angrepp ändå, för dessa sporer kan blåsa långt. Jag hörde en odlare i Skåne berätta att de kan förutsäga angrepp genom att se när det börjat i England. Otroligt! Det blåser ända därifrån! Undras hur lång tid det tar att blåsa hit till Norrland!
Det kan låta hopplöst med bladmöglet, men det går för det mesta bra. Eftersom det regnade mycket senaste sommaren kollade vi ofta av potatislandet efter bladfläckar och klippte bort sådana stjälkar, och åt upp potatisarna under, om de inte hunnit ruttna. Det växer det förstås inget mer under sådan planta, så vi fick inte stora mängder, men än i början av maj finns det kvar i jordkällaren. Nästan inte en enda har ruttnat, men så spolade vi av all jord för att se de dåliga och kasta direkt.
Vatten behövs ändå till potatisen, men inte på blasten, bara i jorden så den håller sig jämnt fuktig.
Så här gör vi för att potatisen ska hålla sig bra:
1. Två veckor före upptagning klipper vi bort blasten och kastar bort den. Inte till komposten om den skulle fått lite bladmögel. Medan potatisarna ligger i jorden och väntar tjocknar skalet så de blir tåligare. Om det blivit mögelsporer på jorden från eventuellt bladmögel på bladen så hinner det försvinna delvis före upptagning. Annars kan potatisarna smittas och ruttnar då under lagring.
2. Upptagningen görs helst i torrt väder för att hindra mögelsporer att spridas.
3. Potatisskörden får så ligga och torka till sig i källarvåningen där det är ca 15 grader. När de legat där i två veckor är de klara för att ställa in i jordkällaren där det ska vara svalt, 3-4 plusgrader brukar vi ha.
Potatis är verkligen en bra gröda, ger stor skörd för lite arbete och är så näringsrik att man i princip skulle kunna leva på bara potatis. Bra krisberedskap alltså. Att kunna odla sin egen mat ger trygghet. Sedan blir det ju så mycket godare. Just därför äter vi potatis ofta, det finns så många bra recept. En hel del recept finns här på bloggen. Använd sökfunktionen uppe till höger!
Nej – nu går jag till köket och steker raggmunkar – så knapriga och goda!
