Int´behöv´vi japansk lönn här i Norrland – vi har ju gyllenfläder!

Gyllenfläderns vårutspring är bra nog lika den japanska lönnens. Men en stor skillnad är härdigheten, min gyllenfläder har nu klarat många vintrar och till och med sorkens angrepp. Härdigheten anges till zon 5, men jag tror den klarar mer, den verkar väldigt tålig. Vill man ha japansk lönn får man pjoska rejält, eller ha den i kruka och ta in den för vintern. Gyllenflädern, Sambucus racemosa, blir ca 2 m hög och får en härlig gulgrön färg när bladen slagit ut helt. I bukett är den helsnygg, men tänk på att den är giftig!

Gyllenfläder, Sambucus racemosa
Rosablommande rodgersia med gyllenfläder i bakgrunden

Den vill stå halvskuggigt och inte för torrt. Det finns två namnsorter, jag tror att min heter ´Plumosa aurea´.  Vill du ha fler är det väldigt lätt att rota sticklingar, jag brukar bara sticka ner dem i jorden utomhus och vattna.

Naturen vaknar – skydda dina växter!

Härligt med  åtta grader varmt och strålande sol, men nu är den kritiska tiden för en del av trädgårdens växter. Den varma solen väcker växterna som då får svårare att klara de kalla nätterna. Rosbusken kan få intorkade kvistar, men tack och lov finns det härdiga rosor som inte behöver skyddas, till exempel Albarosen Maxima som är klarar sig upp till zon 7- alltså ända upp till Lappland. Den blommar bara en gång per sommar, men överdådigt med vita, doftande, tätt fyllda blommor. Knopparna är svagt rosa.

Dessutom kan den fungera som klätterros då den blir riktigt hög, min har fått grenar ända upp till taket. Öster- eller västervägg är bäst, så den inte blommar över så fort. Känsliga rosor bör skyddas med juteväv som får ligga ända tills det inte är kallgrader på nätterna. Än så länge har vi mycket snö i våra trakter, då är bara att skotta mer över känsliga växter, så länge snön skyler klarar de sig.

 

Av värmeväxlingen kan äppelträdets stam få sprickor. Vira med juteband eller måla stammen vit med kalk eller krita löst i vatten. Den mörka stammen drar annars åt sig mer värme på dagen än en ljus stam, och fryser sedan när natten blir kall.

Vintergröna växter, till exempel barrväxter och rhododendron, har också problem nu. Sockertoppsgranar är speciellt känsliga då de har så grunt rotsystem.De luras att starta sin ämnesomsättning nu i solvärmen. Blad och barr avdunstar vatten, och risken är stor för det som kallas tjältorka. När marken är frusen kan ju inte rötterna dra upp nytt vatten och resultatet blir torra barr och blad. För dessa växter skall juteväven ligga tills marken tinat, vilket du kan påskynda med vattning längre fram i vår. Är du förutseende så plantera dessa växter i ett läge där vårsolen kommer sent, så kan du slippa de fula hattarna av juteväv. I annat fall bör du täcka åtminstone de tre första åren och vattna mycket höst och vår.