Fixa besvärlig slänt

Sara bad om råd för sin slänt så jag bygger ett inlägg på hennes frågor. Hennes slänt består nu av rosenspireor som hon vill bli av med. De var vanliga förr, jag har själv sådana i en slänt. Av några få buskar som fanns när vi köpte sommarstället delade jag och fick många. Billigt och bra tyckte jag då. De sprider sig med rotskott så de binder förstås slänten bra. Visst blommar de fint i rosa men det finns mycket finare att välja istället. Mina ska också bytas ut så fort jag får tid. Sara har Astilbe i slänten och de trivs inte. Troligen är det för torrt, så dem kan hon plantera i ett fuktigare läge och gärna lite skuggigt. Där blir de väldigt fina och är väldigt tåliga. Det första att plantera i en lättskött slänt, tycker jag är busken liten stefanandra, Stephanandra incisa ´Crispa´, som trivs i torrt läge. De långa kvistarna är bågböjda, busken ser ut som att gå i vågor, och kvistarna rotar sig längs marken vilket motverkar att jorden rinner bort. Och ogräset får svårt att konkurrera. Vit ganska oansenlig vårblomning men med fräscht gröna blad.

Blomning liten stefanandra
Blomning liten stefanandra

Jag tror det skulle bli fint med dessa buskar på hela ytan av 5×5 m. De är billiga och växer fort. Men man kan alltid plocka in några blommande perenner, gärna då med kontrasterande blad mot busken finflikiga, alltså i detta fall stora släta blad eller långsmala släta blad som dagliljor och iris. Ska de blomma behövs dock en del fukt. Bladen är ju det som finns hela tiden och som alltid är det finast med mest av något, i detta fall buskarna. Funkia, Hosta, som Sara gillar kan få det för torrt, så de får bo med astilben, men gräs som hon gillar, funkar och alunrot gillar väldränerat läge. Numera finns många alunrot med blad i granna färger. Till våren hoppas vi få hem mer av de snygga sorterna ´Berry Smoothie´ och ´Obsidian´ igen. De tog slut fort. Ett eller två träd i planteringen, som ger höjd skulle också vara fint. En favorit är purpurapel, som blommar i ceriserosa och har lite mörktonade blad. En del får också en snygg röd höstfärg. Det skulle bli fint mot stefanandran som får en fin gulrosa höstfärg. Bästa purpurapeln här i norr är Malus ´Rubin´, även ´Profusion´ som jag har i trädgården är bra. Helt underbar blomning på bägge. Eftersom de är av “äppelsläkt” binder de slänten bra med sina rötter som går långt ut åt sidorna men inte så djupt.

Malus ´Profusion´ purpurapel
Malus ´Profusion´ purpurapel

I en torr slänt måste man vattna regelbundet första året och även en del andra året, tills växterna har etablerat sig. Och en bra fuktighetshållande matjord, gärna lerhaltig och förbättrad med rejält med kogödsel, kompost och barkmull. Då blir det riktigt snyggt! Ett tips är att plantera på hösten, då får växterna en bra start till våren medan fukten finns kvar. Och ja, det går att höstplantera i Norrland. Och det är bra! Så länge du kan gräva går det att plantera. Hos BillaBlom har vi öppet så länge det går att gräva, men inga regelbundna tider. Hör av dig innan istället. Se under fliken Kontakt.

HÄR finns det mer att läsa om förslag för en torr slänt.

 

 

Receptet till den smarriga lakritskakan

Kakan på bilden som jag la ut på Instagram och Facebook måtte ha sett väldigt god ut, för nu är det önskat att jag även lägger ut receptet. Själva lakritssmaken sitter i glasyren och under döljer sig en rabarberkaka. Farligt god glasyr som jag kommer att använda även på andra bakverk. Receptet fann jag i Lakritsboken av Elisabeth Johansson. En burk lakritspulver stod oanvänd så det var dags att testa. Omständligt var receptet men det är kul att göra något extra när min syster är på besök. Därav åter igen några dagar utan blogginlägg.

Lakritskaka

Rabarberkaka med lakritsmaräng ca 12 bitar 185 grader

Mördegsbotten
200 g kallt smör
1 1/4 dl strösocker
ca 5 dl vetemjöl ( jag bytte ut hälften mot grovt dinkelmjöl)

Rabarberfyllning
200 riven mandelmassa
100 g mjukt smör
2 äggulor+2 äggvitor
1 ägg
2 msk vetemjöl
1/2 dl strösocker
250 gr rabarber i bitar

Lakritsmarängglasyr
2 äggvitor
135 g strösocker
drygt 1/2 dl vatten
ca 2 tsk lakritspulver + extra att strö över

Blanda mjöl och socker i en bunke och blanda hastigt ihop (med händerna) med det tärnade smöret. Jag tillsatte 1 msk  vatten så gick det lättare. Låt degen vila svalt en stund och tryck sedan ut den i en springform med löstagbar kant och ett smörpapper i botten. Ställ formen i frysen. Blanda med mixer eller elvisp mandelmassan med smör, äggulor och ägget. Blanda ner mjölet. Vispa upp äggvitorna (viktigt med helt rena och fettfria vispar), tillsätt sockret och vispa tills det går att vända på skålen utan att smeten rinner ur. Blanda försiktigt ner marängen i smeten och häll i formen. Strö över rabarberbitarna och tryck ner dem. Grädda mitt i ugnen i 40 minuter, flytta ner en fals och grädda ytterligare 5-10 minuter eller tills fyllningen har stelnat. Ta ut ur ugnen och låt svalna helt. Häll äggvitorna för glasyren i en skål och koka upp socker och vatten. Låt det koka tills sockerlagen har 110 grader. Börja då att vispa äggvitan till ett fast skum. Fortsätt under tiden att koka sockerlagen till 121 grader, häll då ner den i en fin stråle i äggviteskummet under ständig vispning. Fortsätt vispa till marängen svalnat ( ta små pauser emellanåt så elvipsen inte går för varm), vänd ner lakritspulvret och bred ut smeten på kakan i ett fint mönster. Bränn marängen försiktigt med en gasolbrännare så framträder mönstret. Då jag inte har en sådan tog jag en lång tändare. Det är precis lika gott utan att bränna också. Kakan blev mäktig, så den halva som blev över ligger i frysen. Skulle kunna tänka mig en sådan bit nu…
Rabarberkaka med lakritstopping

Nästa recept att testa ur boken blir lakritskladdkaka.

 

Frostiga tider

I två nätter har det nu varit frost. Lika kallt i Ö-vik som i Nordingrå. Ända tills nu har det varit frostfritt även hos min syster i inre Lappland. Märkligt nog verkar klimatet ha utjämnats, åtminstone mellan Ö-vik och Nordingrå. Förr var det alltid flera grader varmare vintertid i Nordingrå. Nu är det helt lika, växthuseffekten visar sig…

Men nu är alla vackra dahlior förstörda och måste grävas upp. Vissa sorter blev jag förtjust i så de måste räddas, till exempel den laxrosa dinnerplate ‘Otto’s Thrill. Men det finns fortfarande blommor att glädjas åt. Perenner är toppen, de fortsätter att leverera snittblommor. Klematissorten ‘Multi Blue’ är som bäst och fick bli flytblommor. När den tappar kronbladen är bollen i mitten minst lika dekorativ. Småblommorna är från jätteverbenan som tydligen tål också lite frost.Klematis multi Blue