Spänd väntan på äppelblom i Sveriges odlingar

Nu går våra svenska fruktodlare i nervös väntan inför blomningen. Vi har varit en vecka söderut i bland annat Skåne och de flesta fruktträd blommade inte än, förutom några tidiga plommon och körsbär. När det till slut blommar så här vackert är det mycket som ska klaffa för att vi ska få köpa svensk frukt till hösten. Förra året var ett extremt dåligt år med bara 30 % av normal skörd. Då var våren tidig och blomknopparna på gång och då strök de med när den sena frosten kom. Vid blomning tål de nästan ingen frost. I år har vintern varit lång, även söderut så nu finns bättre förutsättningar. Dessutom har träden extra krafter då de inte bar så mycket frukt ifjol. Så nu får vi hålla tummarna att det inte kommer en sen nattfrost som spolierar skörden. Tots den långa vintern är blomningen inte senare i år än ett normalår, berättar Jan Flemming Jensen på Kiviks musteri.

Äppelodling i full blom Bild: Kiviks musteri

Den svenska odlingen av äpplen har vuxit med en fjärdedel de senaste tio åren och den fortsätter att växa. Idag är vart fjärde äpple som äts i Sverige odlat här och det ökar hela tiden. Bra att vi svenskar börjar fatta att svenskproducerad mat är bra, inte bara för korta transporter, utan för att vi har en relativt  ren miljö och hårda regler för bekämpning. Dessutom blir frukt och bär mer aromrika i vårt svala klimat, och innehåller mer antioxidanter som kommer av de myckna ljuset under sommaren.

Underbar äppelblomning Bild: Kiviks musteri

Vi såg några äppelodlingar som inte blommade, hade det varit rätt såsong hade vi nog tagit en tur ända till Österlen och Kivik. Men innan trädet slår ut syns strukturen tydligare. Detta liknar inte våra vanliga äppelträd utan mer en gren som växer rakt upp ur marken. Numera används bara svagväxande träd som ger skörd tidigt och är låga så det är lätt att sköta dem och plocka frukten. Ca 1 meter avstånd brukar man ha i de raderna. Svagväxande träd kan vi också odla i hemträdgården, och här i norr får vi välja de mest härdiga förstås. Då är B9 och P 60 bra grundstam, alltså rotsystemet som styr tillväxten. På ympningskursen använde vi just P60 som grundstam. Den verkar ha många goda egenskaper. HÄR kan du läsa lite om kursen, kanske den återkommer nästa år.

Så här såg det ut precis i början av maj. Innan bladen kommer ser man tydligt hur de små träden är uppbyggda.

På hemvägen körde vi in i Gränna som ligger så vackert vid Vätterns strand. Ett av Sveriges vackraste ställen. I en trädgård växte makalösa spaljerade päronträd längs vägkanten. Tänk vilken grann häck när de blommar!

Spaljerat päron som häck

Trädgårdsägaren var tyvärr inte hemma, för jag hade velat få veta historien bakom. Även huset var verkligen speciellt!

Gammaldags hus i Gränna

 

2 sätt att lyckas med dåligt härdiga äppelsorter i kalla zoner!

Äpplen finns i alla möjliga smaker. Just Ingrid Marie och Aroma är bland de mest uppskattade. De sägs inte gå att odla i norr då de bara klarar zon 3 eller 4. Men ibland tror man fel, minsann! Vill man ha dem trots en kall zon finns det flera möjligheter.

Egna delikatessäpplen behöver inte förbli bara en dröm!

Valet av grundstam, alltså den rot som äppelsorten växer på påverkar både trädets storlek och härdigheten. Äpplen är inte rotäkta utan är ympade ( så de växer ihop) på en annan grundstam. Dumt namn – borde väl kallas grundrot, så att folk fattar. Grundstam A2 är den vanligaste i Sverige och grundstam Antonovka i Finland. Bägge dessa ger stora härdiga kronträd, helt enkelt vanliga äppelträd. På mitt Lobo-träd som har grundstam A2, har jag ympat in flera sorter, som då inte har direkt kontakt med grundstammen, liksom originalsorten Lobo har. De nya sortena har ju vuxit ihop högre upp, med Lobo-grenarna. Då sägs det att härdigheten på det som är nr 2 i ordningen, alltså mina inympade sorter, blir härdigare! Och det ser jag på de Aroma-ympar jag fått att växa ihop med Lobo-grenarna. Oj, oj, vilka stora fina äpplen och aldrig några vinterskador på kvistarna! Alltså funkar det! För mitt träd växer i typ zon 4 1/2 i Nordingrå. Vi har norrläge och blålera i backen, så det är inget idealiskt läge.

Ifjol ympade jag in Ingrid Marie i Loboträdet, och när jag efter vintern inspekterade såg jag att kvisten har klarat sig. Oj, vad spännade, hoppas det fortsätter så och jag får äpplen om några år!

Mitt eget familjeäppelträd, här syns Stenbock, Lobo, Melba och Gyllenkroks Astrakan. Som mest har vi fått 8 olika äpplen på trädet.

Ett annat alternativ för dåligt härdiga sorter är att välja en extra härdig grundstam, till exempel B9 som gör att äppelsorten blir 1-2 zoner härdigare. Trädet blir litet och ger frukt fort, men har svagt rotsystem, så det behöver alltid en stödpåle och måste skötas med gödsling och vattning. Den nya grundstammen P60 verkar ännu bättre. Då blir trädet inte lika litet och har bättre rotsystem, men ändå lika bra härdighet. Ifjol skaffade jag sådana grundstammar och ympade in alla möjliga kul sorter. Till hösten eller nästa år är de träd färdiga för försäljning. B9 kan vi beställa hem, det finns ett antal olika sorter att välja på. Redan har vi önskemål om Aroma på B9. Så nu kan drömmarna bli verklighet!