Italiensk munkhätta, Arum italicum, har jag misslyckats med vid frösådd, men nu hittade jag lökar billigt på Lidl. Som vanligt med lite kinkiga lökar har jag blötlagt och planterar sedan på olika platser i trädgården så borde någon klara sig. Den blommar med kallaliknande blommor, men jag ser mest fram emot de vitstrimmiga bladen. Höstens röda bär blir också fint. Som många andra växter är den giftig men ingen behöver väl äta den och om något barn skulle få för sig att plocka bären så avskräcker säkert smaken. Jag har aldrig hört om någon som blivit ofrivilligt förgiftad av växter, förutom då hästar som ätit av en speciell sorts lönn och idegran.

Förr användes växten mot inälvsmask, inflammationer och vid klädtvätt. Roten har också kokats och ätits. Efter kokning är giftet borta, men så lättodlad är inte munkhättan att det blir över till att äta. Jag avråder att försöka, kanske man till och med andas in giftet vid kokning. Jag hörde talas om en person som kokade bort giftet i murklor, men blev jättedålig då han andades in ångorna. Inget att leka med!