Mannen firade i dag sin sista arbetdag innan pension med att bjuda på tårta på jobbet. Jag gjorde en tårta som skulle passa ett gäng hungriga byggkillar. Inte alltför gullig men med mycket godsaker.
Numera sägs det att man borde jobba längre än till 65 år, vilket knappast är möjligt för en enda byggnadsarbetare. Kroppen är helt enkelt slut på, i det ena eller andra avseendet. I detta fall gäller det knäna som är utnötta. Tack vare ett speciellt patenterat artrosskydd som spänns över knäet och benet har han kunnat hanka sig fram sista åren. Jag hittade annons om det när jag varit med om en trafikolycka och brutit nacken och skadat ryggkotor mm. Jag låg i stålkorsett och philadephiakrage och hade kontakt med vänner på Facebook. Där pluppade upp en annons om detta skydd som han till slut lyckades få av Landstinget. Allt man skriver på Facebook och i mail analyseras tydligen och så riktas annonserna. Bra denna gång i alla fall. Dessutom har kapslarna med säloljan han tar varje dag lindrat knävärken. Inget humbug utan en bekant med samma problem har också blivit hjälpt. Jag hittade tipset i en artikel om Kikki Danielsson som använder oljan. En present fick han av sin arbetsgivare. I paketet låg en dekoration med en verklighetstrogen öring med belysning och allt. Passade honom perfekt.