Nu har buskblåbären kommit igång! Gottigott!

För 9 år sedan satte jag amerikanska buskblåbär enligt alla konstens regler. HÄR kan du läsa om hur jag planterar i kalla trakter. I år får jag en fin skörd, men tidigare har det gått si och så. De har växt lite dåligt och vissa vintrar har rätt många kvistar frusit bort. Men nu börjar buskarna frodas och det blir jättefina stora bär. Det ser nästan ut som vindruvsklasar!

Goda saftiga buskblåbär

Jag plockar nu lite varje dag till morgonfilen. Bra att de inte ramlar så lätt så man kan dra ut på plockningstiden. Godast ändå som färska, och mycket godare än dem man köper på affärn.

Buskblåbär i början av mognadstiden. De mognar successivt så man har färska bär länge.

Nog har det tagit många år, först när jag började med rhodendrongödsel har det blivit riktigt bra tillväxt. Första åren gav jag gräsklipp, men sedan har det inte blivit av. Vattningen är också viktig. Eftersom buskarna har små rotsystem torkar de lätt, man får man vattna med mindre mängder åt gången. Varje vår lägger jag runt buskarna kottar och barr som blåst ner från vår stora tall. Det håller ner pH-värdet bra. Som marktäckare emellan buskarna har jag allåkerbär – inte bara en hit, som jag först tyckte. När de kommit igång växer de som värsta ogräs , ja, inga vanliga ogräs göre sig besvär, och nu har de invaderat först torvblocken som är runt planteringen, men sedan fortsatt utanför, där jag förut hade jordgubbar. Dem har jag fått flytta. Så det är både för-och nackdelar.

Stora buskblåbär ´Patriot´

Jag satte bland annat sorten ´Patriot´ som ger stora bär och stor skörd. Sedan har jag kompletterat med flera. Man glömmer fort, men jag minns i varje fall `Chippewa´ som också ger stora bär. Flera olika sorter behövs för pollineringen. Nu får jag njuta av skörden och lite att frysa in blir det också. Sådana här blåbär är fortfarande fina efter upptining, och färgar inte av sig som de vilda blåbären. Sedan kan jag erkänna att de vilda innehåller mer antioxidanter och nyttigheter, men dessa buskblåbär använder jag mer som delikatess och gör sylt och saft av de vilda. Några egna buskar i trädgården rekommenderar jag, både för sin goda smak, till frysning och dekoration, och bäst för att få plocka in under lång tid och äta färska.