Några enkla knep gör tomatplantorna knubbigare. Tillräckligt med ljus och gödsel förstås, men därutöver kan du använda några knep. Om man blåser på plantorna reagerar de med att bli knubbigare. Ja, inte på direkten förstås, men lite på sikt. Som om de stod i blåsväder och måste parera. Samma verkan har det om du smeker dem med handen, fram och tillbaka – ja man ska prata snällt med sin plantor också så växer de bra sägs det. Kanske för att de får mer koldioxid. Skämt åsido, om man smeker dem liknar det ett litet, litet blåsväder.

Vid omplantering kan man också sätt plantan mycket djupare. Det går bra med de flesta växter (inte gurkväxter) men man brukar inte sänka längre än till första bladen, de som kallas hjärtblad och kommer först.

Men tomatplantor går att sänka ännu mer. De rotar sig längs stjälken och får ett ännu bättre rotsystem på köpet. Första blomklasen kommer lite längre ner än annars, vilket också är en fördel. Skulle plantan ha blivit förvuxen när det är dags för utplantering kan man till och med ringla stjälken nere i jorden. Men först ska man plocka bort alla blad som kommer under jordytan. Här på bilden har jag tagit bort dem och sänkt plantorna. Nästa omplantering kan jag sänka mer om jag vill fast det kanske inte behövs då de nu fått flytta ner i källaren under kraftig lysrörsbelysning.

Hinner du inte sköta om dina tomatplantor som du skulle vilja? Hav tröst! I somras hade jag några riktig ömkliga, men jag grävde ner dem i växthuset och de tog sig efter ett tag. Det blev fina tomater på dem också, men kanske lite färre. Tillräckligt dock, egentligen alldeles för mycket, vi har massor av tomatkross kvar i frysen. Dags att göra tomatsoppa.