Carl Philip frågade ju hur jag skulle frakta allt till Själevad och jag svarade att det skulle in i Volvon. Tur att det gick då, förutom granriset förstås. Mannen med maskinerna hade huggit en ny omgång hemma i Själevad och lagt på släpvagnen. HÄR kan du läsa om när Carl Philip kom till Nordvik.
Att väl på plats vid Uppståndelsekapellet plocka ur en packad bil och ett släp och sedan montera upp det var ingen sinekur direkt, men kul att göra en enda gång.
Lördagskvällen fylldes av sång och musikframträdanden av olika slag. Sist ut var skönsjungande Moa Nyström med pappa Jonas vid pianot.
Oj, vad vi i klassen och Gabbis (fröken) jobbat för denna dag. Dekorerat, städat och donat.
Och jag fick ett samtal med prinsen vid min blomsterinstallation. Trevlig kille, om man får säga så? Naturlig, nästan som att stå och prata med min egen son. TVkameran rullade så vad vet man, kanske vi från Nordvik kommer med i Året med kungafamiljen!
Mitt blomstrande kretslopp
Prinsen tyckte om symboliken i installationen där den ena delen med bara mossa, granris och vissnande växter fick symbolisera allt som dör och förmultnar för att bli fin jord, som sedan fröna från de vissna solrosorna kan gro i nästa vår, och ge upphov till de sprudlande blommorna i den andra delen. Livet återvänder alltid.
Blomsterinstallation bakifrån sett
Då jag berättade att installationen var en beställning från Själevads församling och Kulturnatta, undrade prinsen hur jag skulle bära mig åt att transportera alltihopa. – I min Volvo, sa jag. Förutom granriset och de långa grenarna förstås. Och där i bilen ligger allt just nu i väntan på uppmontering. Mycket slit och lite ont i ryggen, men det kan det vara värt. Och med prinsens uppmuntrande “Lycka till”, ska det gå.
Många fler bilder från scendekoration mm kommer.
Tätt med inläggen nu?? ja, äntligen fungerar internet efter flera månaders krångel.
