Nya granna bär!

För första året har jag fått bär på jordgubbshallonplantan, Rubus illecebrosus. En riktigt ovanlig sort som kommer från Japan. Den blir bara en halvmeter hög och sprider sig med rotskott liksom hallon. Hela plantan kan vara en fin prydnadsväxt med stora vita blommor och lockande bär. Det är inte alls en jordgubbe, men väl ett hallon i jordgubbsstorlek. Ser godare ut än det är men smaken är okej, smakat lite sött. Och väldigt vackert till tårtdekoration tänker jag. Eller strö över en fruktsallad. I år blir det bara en handfull med bär, men när jag har fler ska jag testa recept till inlagda körsbär på dem. Och kanske man pimpa smaken med vaniljstång eller annat gott.

Jordgubbshallon, Rubus illecebrosus

Busken nöjer sig med vanlig trädgårdsjord och de år jag haft den har det inte varit några problem med övervintring. Den vissnar ner helt så rotsystemet är skyddat under jord. Och i våra trakter även oftast under snö. Nog ser bäret läckert ut och stort är det utan vattning. Så jag gissar att det blir ännu större somrar med mera regn.

Jordgubbshallon är stora som jordgubbar

Lyckas med vindruvor i sand liksom Nils Åkerstedt!

Detta inlägg blir en hyllning till trädgårdsmästaren Nils Åkerstedt som nyligen avlidit 92 år gammal. Jag minns så väl första gångerna för mer än 20 år sedan, när jag hörde honom berätta om sitt sätt att odla i sand och gräsklipp. Då började jag mina första odlingar enligt hans metod. Och mer och mer har det blivit. Nu växer mina rosor, liljor, klematis, jordgubbar och tomater och mycket mer i sand. Jag minns än hur Nisse rekommenderade vindruvan Dr Schmidtmanns sockerdruva, och berättade hur han lyckades med den. Nu finns härdigare druvor som fungerar utomhus här, men då var det så spännade att någon kunde odla sådant. Just den sorten har jag nu i mitt nya växthus i 1 m djup sand. Dessutom har jag även persika och aprikos. Odling i sand gör att växterna blir härdigare så det är en toppenbra metod för kallt klimat.

Dr Schmidtmanns sockerdruva zon 3, klarar sig i högre zoner vid odling i sand.

Idag när jag fick veta att Nisse dött, gick jag ut och plockade min enda och första klase. Jo, han hade rätt, så söta och goda! Enligt Nisse kan man odla vindruvor ända till zon 7 om man har växthus och följer hans råd. HÄR kan du läsa hans beskrivning. På den sidan finns väldigt mycket mer att läsa av det han skrivit. Den som kan få tag på tidigare nummer av tidskiften Natur & Trädgård hittar också mycket skrivet av Nisse. Han var med och startade den tidskriften. En ny bok lär vara på gång. Den ser jag fram emot!  Nisse odlade och skrev in i det sista berättar hans dotter i Tidningen Ångermanland. Hans misson var att övertyga världen om hur enkelt, billigt, roligt och miljövänligt det kan vara att odla. Och jag får säga, att mig övertygade han definitivt! – Tack Nisse för dina nya idéer som hjälp oss i kallt klimat att lyckas!

 

Rosor till alla!

Det gick fort i år. I vanliga fall blommar de gammaldags rosorna nästan hela juli. Doftande och rikblommig  är `Rosa Mundi´. Tur man har bilder att titta på nu när allt gått över…

Rosa Mundi, polkagrisrosen

Polkagrisrosen är härdig i zon 6, så den går att odla i en stor del av Sverige. Den ljuvligt doftande klätterrosen ´Frühlingsduft´ har hållit ut längst med några blommor kvar i slutet av juli. Den ska kunna remontera, vilket den aldrig gjort här, men i år kanske när sommarn kom tidigt?

´Frühlingsduft´ Spinosissima-Gruppen zon 5

Mossrosen ´Henri Martin´ har klarat sig i många, många år. En härligt mättat cerise färg och perfekt formande kronblad. Ännu djupare färg i verkligheten. Den är skuggtålig så jag har den vid österväggen tillsammans med ´Frühlingsduft´.  Men jag kan tänka mig att här i norr skulle den blomma mer i ett soligare läge. Men de soligare lägena räcker inte till för alla.

´Henri Martin´ mossros z 5, Centifolia Muscosa-Gruppen

Honungsrosen går man och längtar efter under försommaren. Den brukar vara översållad med mängder av lovande knoppar. Inte samma överdåd i år som vanligt på grund av snön som bröt av en del av de långa grenarna. I vanliga fall blommar den massivt trots att den också står vid österväggen. Nästa år – ny chans.

Honungsrosen ´Hybrida´ zon 5

Inunder den står persisk gulros, som när den är som bäst lyser ikapp med solen. Gult är ju faktiskt väldigt fint!

Persisk gulros ‘Persiana’ Foetida-Gruppen zon 5

´Frankfurt´-rosen blommar alltid i massor och så gjorde den även i år. En av de mest uthålliga. Sprider sig med rotskott som kan vara bra om man vill ha stora buskar. Men en rotspärr år bra att ha.

Gammaldags ros ´Frankfurt´ zon 6-7

Av de rosor jag presenterat blommar de flesta bara en gång, men då är det desto mer överdådigt. Jag kompletterar med kanadensiska rosor som ger blommor ända in i oktober. Vill du läsa om dem – använd sökrutan upp till höger! Men allt har sin tid. Först fruktträden, sedan syrenerna, sedan pionerna, sedan de gammaldags rosorna och nu tar liljorna över. En del av de de asiatiska är redan överblommade på grund av värmen, men i år kommer de värmekrävande orientaliska att hinna slå ut i tid och komma till sin rätt. Så nu tänker jag – inte blir det mycket kvar till hösten en sådan här tidig sommar? Jo tur att jag har dahlior och gladiolus, de levererar så länge det inte blir frost. Det känns avlägset, när till och med nätterna är varma. 20 plusgrader har vi haft som lägst ett flertal nätter.