Ett fint perenntips hittade jag hos Beate Lovise Solum Fornes på Facebook. Hon berättar att den klarar H5 i Norge, vilket motsvarar zon 5 här. Den är en alpin som finns vild på kalkklippor i södra Alperna så man kan räkna ut att den behöver väldränerad jord, alltså aldrig bli stående i vattenmättad jord. Och den tycker om kalk.
Glansfingerört, Potentilla nitida Bild: Beate Lovise Solum Fornes
Bara 5 cm hög blir glansfingerört, och är marktäckande med små blad, men ändå stora blommor. Låter som en idealisk perenn, men jag vet inte var den finns att få tag på. Inte i någon av mina perennkataloger i alla fall. Tar gärna emot tips, eller byter till mig om någon har plantor. Nog är den väl ändå söt, med ståndare som ögonfransar!
Glansfingerört z 5 Bild: Beate L S Fornes
Sedan tidigare har jag indisk fingerört, Potentilla nepalensis ´Miss Willmott´, som blommar hela sommaren. Den är mer en vävarväxt, som slingrar sig och fyller upp så bra mellan rosorna, och blommar hela sommaren.
Ros Queen Elisabet tillsammans med indisk fingerört
Små, små frön till ovanliga bergvallmor, Meconopsis, har jag sått. När jag väljer ur STA:s frölista går Meconopsis först. Härdiga och så otroligt tjusiga. Längs stugans hela norrsidan ska de får växa, när jag röjt bort annat ur rabatten. Jag fick kontakt med James Cobb som är webbmaster på Meconopsis World. Därifrån har jag lov att låna de fantastiska bilderna. James bor i Skottland, men tycker det blivit lite för varmt och torrt klimat för hans bergvallmor. Han skriver att det numera är bäst klimat för dem i Norge, till och med norr om polcirkeln. Så då ligger vi i norra Sverige också riktigt bra till! Och kul att James tänker skicka lite fröer i sommar!
En rysk odlare har drivit upp dessa från svenskt frö Meconopsis betonicifolia ´Hensol Violet´( M. baileyi). Det blir tydligen en stor variation.
De himmelsblå är fantastiska men det finns så mycket mer, till exempel Meconopsis x beamishii. Det är en krämfärgad naturlig hybrid mellan M. grandis och M. integrifolia. Vad jag förstår är den inte perenn, utan som en del bergvallmor är den monokarp, dvs dör efter blomningen. Men i så fall tar jag vara på frön, för bergvallmor är bland det finaste man kan tänka sig – eller hur?
Meconopsis x beamishii, bild: Meconopsis World
Meconopsis grandis-fröna har grott bra. Det ska vara en variant i purpur, liknande de i nästa bilds förgrund. James menar på att den inte är monokarp i kalla trakter, det låter lovande. Och många fler finns, HÄRfinns fler bilder och såtips. Bor du i norr, passa på att plantera bergvallmo till sommarn. Väldränerat i halvskugga/skugga trivs de bäst med.
Meconopsis grandis, blå bergvallmo i bakgrunden, bild: Meconopsis World
Den som är med i Svenska Pionsällskapet har idag fått den nya katalogen. Via sambeställning kan vi få tag på ovanliga sorter. HÄRhittar du Pionsällskapets sida. Innan jag skrev en artikel om pioner och tog massor av foton tänkte jag att det väl inte var så stor skillnad på olika sorter. Röd, rosa och vit. Det var det. Så nu vet jag bättre. Det finns oändliga variationer och så finns det också gula, laxrosa, mörkt vinröda och flerfärgade. Jag har redan skickat min beställning så jag säkert får mina önskeblommor. ´Lorelei´ är en korsning av tre sorter och beskrivs på Pionsällskapets sida som sanslöst fin. Jag gissar att det är ordföranden Leena som gjort beskrivningarna, hon är sanslöst förälskad i pioner, så i den föreningen behöver man inte känna sig annorlunda! ´Lorelei´ slår ut i orangerosa med djuprosa botten och ljusnar till aprikosrosa under utvecklingen. HÄR hittar du varifrån pionerna är beställda. Och bilder på många, många pioner!
Hybridpion ´Lorelei´ Bild: Warmerdam Paeonia
Itohpioner är speciella korsningar som är extra härdiga, ända till zon 6. Jättestora halvdubbla blommor som min nästa önskepion ´First Arrival´. Itohhybrider är också stadiga och behöver inte stöd liksom vanliga luktpioner där de tunga blommorna lätt lägger sig vid regn.
En luktpion som jag spanat in tidigare blev det också,´Angel Cheeks´. Jättestora blommor i rosa nyanser med en vit kant. Alla luktpioner doftar mer eller mindre. Inte är jag speciellt förtjust i piondoft, jag nöjer mig med de vackra blommorna. Att de sedan trivs i lerjord, är långlivade och kräver lite skötsel är ju precis som det ska!
Dessa pioner kommer som rötter först i oktober, så innan dess ska jag ha hunnit hitta en bra plats. Under våren får vi hem många andra pioner till BillaBlom, även de som rötter, som kommer att säljas för ett bra pris. De och många andra barrotade perenner kommer jag att presentera här, även med bilder, i mars/april. Så då kan du titta in om du vågar bli frestad!
