Idag kom pionerna från Svenska Pionsällskapet. De har skickat mängder runt hela Sverige i dessa dagar. En sammanslutning för oss galna pionister. Som det står på den hemsidan: ” Att inse att man inte är ensam (och inte är värst) är redan det värt avgiften…” Bara tre gropar av 17 har jag kvar att gräva. Tar man det pö om pö klarar ryggen av det. Än så länge i alla fall. Förra veckan fick jag ner de som jag beställt direkt från Holland, bla andra den dyrbara ´Joker´.
En hybrid med fyllda blommor som börjar i mörkrosa med mörkare kanter och sedan ljusnar till vit i mitten med rosa kanter. Starka stjälkar och tidig. Experterna säger att vid höstplantering tar sig pionerna mycket bättre och kan till och med blomma redan första sommaren. Då hoppas jag på det. ´Joker´pionhybrid
Från Pionsällskapet har jagnu ´May Lilac´ som skiftar i lila, ´Raspberry Charm´, ´Etched Salmon´ som man kan räkna ut hur de blir, och så en liten vildpion, P. peregrina, turkisk pion, som blommar tidigt med lackröda blommor. De får vänta på nergrävning till onsdag då jag ska till Salsåker. Det sägs ska snöa den dan…ja,ja, pioner gillar ju vinter. Fast inte jag så mycket som de. Prognosen säger som tur är att det sedan blir varmgrader igen. Vem vet, kanske man kan plantera pioner ända fram till jul? Ja galen, var det, men vad bra att jag inte är ensam, och jag kan i alla fall skylla på att det behövs många pioner i en visningsträdgård. Om några år betyder det att vi får öppna trädgården tidigare under säsongen, för att visa även pionerna. Och det är precis det som är planerna, tillsammans med en del andra idéer. Sommartid vill jag ju helst vara i Salsåker.
Sara bad om råd för sin slänt så jag bygger ett inlägg på hennes frågor. Hennes slänt består nu av rosenspireor som hon vill bli av med. De var vanliga förr, jag har själv sådana i en slänt. Av några få buskar som fanns när vi köpte sommarstället delade jag och fick många. Billigt och bra tyckte jag då. De sprider sig med rotskott så de binder förstås slänten bra. Visst blommar de fint i rosa men det finns mycket finare att välja istället. Mina ska också bytas ut så fort jag får tid. Sara har Astilbe i slänten och de trivs inte. Troligen är det för torrt, så dem kan hon plantera i ett fuktigare läge och gärna lite skuggigt. Där blir de väldigt fina och är väldigt tåliga. Det första att plantera i en lättskött slänt, tycker jag är busken liten stefanandra, Stephanandra incisa ´Crispa´, som trivs i torrt läge. De långa kvistarna är bågböjda, busken ser ut som att gå i vågor, och kvistarna rotar sig längs marken vilket motverkar att jorden rinner bort. Och ogräset får svårt att konkurrera. Vit ganska oansenlig vårblomning men med fräscht gröna blad.
Blomning liten stefanandra
Jag tror det skulle bli fint med dessa buskar på hela ytan av 5×5 m. De är billiga och växer fort. Men man kan alltid plocka in några blommande perenner, gärna då med kontrasterande blad mot busken finflikiga, alltså i detta fall stora släta blad eller långsmala släta blad som dagliljor och iris. Ska de blomma behövs dock en del fukt. Bladen är ju det som finns hela tiden och som alltid är det finast med mest av något, i detta fall buskarna. Funkia, Hosta, som Sara gillar kan få det för torrt, så de får bo med astilben, men gräs som hon gillar, funkar och alunrot gillar väldränerat läge. Numera finns många alunrot med blad i granna färger. Till våren hoppas vi få hem mer av de snygga sorterna ´Berry Smoothie´ och ´Obsidian´ igen. De tog slut fort. Ett eller två träd i planteringen, som ger höjd skulle också vara fint. En favorit är purpurapel, som blommar i ceriserosa och har lite mörktonade blad. En del får också en snygg röd höstfärg. Det skulle bli fint mot stefanandran som får en fin gulrosa höstfärg. Bästa purpurapeln här i norr är Malus ´Rubin´, även ´Profusion´ som jag har i trädgården är bra. Helt underbar blomning på bägge. Eftersom de är av “äppelsläkt” binder de slänten bra med sina rötter som går långt ut åt sidorna men inte så djupt.
Malus ´Profusion´ purpurapel
I en torr slänt måste man vattna regelbundet första året och även en del andra året, tills växterna har etablerat sig. Och en bra fuktighetshållande matjord, gärna lerhaltig och förbättrad med rejält med kogödsel, kompost och barkmull. Då blir det riktigt snyggt! Ett tips är att plantera på hösten, då får växterna en bra start till våren medan fukten finns kvar. Och ja, det går att höstplantera i Norrland. Och det är bra! Så länge du kan gräva går det att plantera. Hos BillaBlom har vi öppet så länge det går att gräva, men inga regelbundna tider. Hör av dig innan istället. Se under fliken Kontakt.
HÄRfinns det mer att läsa om förslag för en torr slänt.
Det kan vara skillnad på plockmogen och ätmogen frukt. Sommarfrukt kallar man den som är klar att äta när man plockar den. Sorten Stenbock, till exempel, den gulvita som ligger i lådan. Elfenbensvit låter bättre. Den börjar nu blir glasig, nästan genomskinlig. Det beror på att cellerna till slut sprängs när de fylls med mycket saft. Smaskigt! Sorten kommer från Värmland är är härdigt till zon 6. Sommarfrukt till trots har jag just plockat de sista, så här i slutet av september, men vi har ett norrläge så det mesta blir senare.
Sedan finns äpplen som ska plockas fast de inte är ätmogna, ett sådant är det mörkröda Lobo, som kallas vinterfrukt. De ska ju inte hänga på trädet tills de mognar, då fick vi i norr ge upp sådana sorter. Frukterna tål lite frost så än kan de hänga kvar. I lådan ser du att det sitter kvar blad och en liten bit av kvisten. Ett sådant äpple är inte plockmoget. Ett plockmoget äpple ska lossna lätt och skaftet ska sitta kvar på äpplet men inte mer. Det var för tidigt med de flesta Lobofrukterna, så jag väntar någon vecka. När de är plockade lagrar jag dem i matkällaren och de håller sig minst till jul. Under lagringstiden förändras smaken och blir sötare, ja, äpplet blir ätmoget. Och vilket gott äpple sedan! Krispigt och saftigt! Zon 4 är det men jag har aldrig sett några vinterskador i vår zon 4-5. Vid plockningen är det enklast att bara vrida frukten uppåt som jag gör på päronbilden. Släpper skaftet från trädet då är det bara att skörda. och “fylla ladorna”.
I år köper vi inga svenska äpplen, som vi brukar, och stoppar i källarn, utan nu har vi nog av egna stora rekordfina äpplen. Faktiskt har vi fått 8 sorter på det äldsta trädet i år. Någon sort är redan uppäten, men i lådan ligger förutom Stenbock och Lobo, en enda senkommen Melba och så Aroma som går att äta nu, men är lite för syrliga i min smak. Om några veckor börjar den festen! Att kunna lagra äpplen betyder att man slipper köpa besprutat och/eller importerat. Vasa vinteräpple låter också intressant, det ska smaka som Åkerö och gå att lagra riktigt länge. Ett sådant måste jag skaffa! Idag har vi lämnat in BillaBloms beställning för nästa år, och där finns en hel del trevliga äppelsorter som Konfetnoje, Särsö, Pelaräpple, Säfstahom,Järnvägshängapel, familjeäppelträd mm. En del har redan bokat inför nästa år. Välkommen att höra av dig om du vill vara säker på att få tag i ditt önsketräd! Det fina päronet Suvenirs kommer också att finnas. I skålen på bilden har jag bara plockat en bråkdel av årets rekordskörd. Nu ska de eftermogna några dagar och sedan gäller att hinna äta undan!