Roligaste trädgårdsarbetet

Den 27 augusti, 201626 augusti, 2016 Av Monica Söderströmi Ätligt, TRÄDGÅRDEN

Nu är det dags för “lön för mödan”! Potatisupptagning är bland det roligaste man gör i trädgården. Om potatisarna är friska förstås, släta och fina och många. Så är det hos oss i år. Vi har haft ett lång uppehåll med potatisodling så jorden var fräsch och osmittad. Vi har bara favoritsorten ` Amandine´ som jag berättat om förut. Vi är i gott sällskap då växtdoktorn MajLis Pettersson från Odla med P1 också har den som favorit.

Potatis Amandine

Det visar lite tendens till små fläckar på bladen, sådan blast ska bort på momangen. Förr om åren tänkte jag att det skulle få växa bara lite mer, så blasten fick stå tills den var riktigt dålig. Då hinner svampsporerna sprida sig ner till potatisarna och de ruttnar ofelbart. Ordspråket att inte gapa över för mycket passar in här. Vi måste inte ta upp potatisarna än, då det är bra om skalet får tjockna lite först. Huvudsaken sjuk blast tas bort. Fast herr Vattensork har hittat in i en hörna på landet och börjat vräka i sig av våra potatisar. Upptäckte just att ena sidan av landet var tomt! Så nu gäller att hinna före!

Blommande Kreta

Den 24 augusti, 201624 augusti, 2016 Av Monica Söderströmi Krukväxter, RESOR, Sommarblommor, TRÄDGÅRDEN

Förra veckan var vi på Kreta, så det blev lite glest med inläggen, men nu har jag massor av fina bilder. Man känner igen många blommor som vi här odlar som ettåriga. På Kreta växer de längs vägkanterna utan skötsel. Till exempel Blomman för dagen, som blir mer som ett ogräs. Ett vackert sådant. Blomman för dagen Kreta

Kanna har jag i trädgården, men de måste tas in för vintern, precis som dahlior. De jag har i trädgården är inget att visa upp, då de haft för torrt. Vi fick vattningsförbud mitt i varma juli och då de kom sent i jorden hann de inte etablera sig i tid.

På Kreta var de 1,5-2m höga. Har vuxit på sig under många år förstås…

Uppe i bergen stannade vi till vid en trevlig taverna och köpte kaffe. En härlig utsikt från fikabordet också.

Upp mot gatan såg jag en trevlig vy. En gammal man satt på en stol och tittade efter eventuella händelser. Typiskt för medelhavsländerna med gamla gubbar som sitter på rad och iakttar omgivningen. Ser kul ut. När jag började fota reste sig mannen och gick och satte sig i bilen. Kolla in bougainvillean i lila och vitt som slänger sig upp i trädet! Bergsby träd med bougainvillea

Mer finns att berätta från veckan, besök i Botaniska trädgården, fina klosterträdgårdar, stränder mm. Kommer…

Test med frysta vinbär, sura och söta, något för alla smaker

Den 18 augusti, 201617 augusti, 2016 Av Monica Söderströmi Ätligt, Odla i kallt klimat, TRÄDGÅRDEN2 kommentarer

De flesta bär blir surare som frysta, till exempel svartvinbär. Färska mogna är så goda men så fort de varit i frysen blir speciellt skalet surt och det behövs mycket socker. Därför testade jag att frysa in flera sorter för att jämföra. Alla härdiga sorter.

Sura och söta vinbär

Längst upp till vänster har vi de vanliga röda. De är lika sura färska som frysta. Nedanför finns gröna vinbär som är de sötaste som färska ( förutom saskatoonbär). De blev inte sura som frysta, utan blev bara lite mildare. Sedan till höger om svartvinbären är de vita. Också goda men mer syrliga än de gröna som färska, men de vita blev också mildare efter frysning. Mittemellan de gröna och röda tycker jag. Så till sist längst upp till höger ligger de sk Kanadas vinbär, som är en bärhäggmispel, saksatoonbär från Kanada. De räknas egentligen inte till vinbär och har ingen syrlighet alls, är bara söta, med en annorlunda smak jag inte kan förklara. De bären förändras mycket lite efter frysning och blir inte heller så vattniga som de flesta frysta bär. Skulle jag välja favoriter så är det gröna vinbär och saskatoonbär, de är förstås mina nyaste buskar och nyheter är kul. Men de gamla vanliga kan man inte släppa – äldsta barnbarnet säger att mormors svartvinbärssaft är bäst. Låter bra när jag tänker på en av sönerna som när han var liten föredrog köpt saft med märket BOB. Han kunde inte läsa men kände igen bokstäverna, så han han bokstaverade. B O B, var det som gällde då!