Testat att förbättra jorden med biokol, Terra Preta!

Biokol är det nya gamla! Man tror att Amazonas indianer färbättrade sin ofruktbara jord med träkol som mättades med näring, troligen urin. Jorden där är svart och bördig. Samma metod kan vi använda idag. Svenska forskare har testat metoden och rekommenderar 1-4 kg kol per kvadratmeter, mer ger ingen ytterligare förbättring. Antingen lägger man förbättringen ovanpå eller blandar ner. Daggmaskarna och mikroorganismerna sägs trivas väldigt bra med biokol. Förbättringen märks främst om jorden är ganska dålig eller torkkänslig, exempelvis har man ökad skördarna mycket vid testodlingar i Kenya. Själv testade jag i sommar att blanda kolen med jorden i amplar. I kolens håligheter lagras fukt och näring som sparas till när växterna behöver det. Amplarna har hängt under tak och ganska soligt, men jag har inte behövt vattna ofta. Inte har jag gödslat mycket heller. Så i fortsättningen kommer jag alltid att blanda i biokol i mindre odlingskärl.

Ampel med biokol

Man kan göra egen kol av ved, se länken nedan till Andre´ Strömqvist. En del använder istället grillkol som smulas sönder, sedan kan man välja vilken gödsel man vill tillsätta. Kolen kan få ligga i en lösning med nässelvatten eller hönsgödsel, eller så gör man som indianerna. För oss i Västernorrland som fick mycket nedfall av cesium från Tjernobyl är det ingen bra idé att kola själv då träden innehåller cesium som koncentreras i kolen. Och det sägs att grillkol kan innehålla tungmetaller. Hos BillaBlom har vi beställt hem färdig biokol som innehåller 50 % hönsgödselkompost och kolen kommer från Vindeln där det inte var något nedfall. Bekvämt och säkert.

Biokol

Biokol är en långtidsverkande jordförbättring med en halveringstid på 5000 år! De flesta jordsäckar vi vanligen använder som jordförbättring innehåller mest torvmull som sannerligen försvinner fortare än biokol. Om du fyller en pallkrage med sådan påsjord, ska du se att året efter har torven förmultnat coh sjunkit ihop. Det är inte miljövänligt heller. HÄR kan du läsa min artikel i Tidningen 7 om det och varför biokol är bra för miljön. Bläddra fram till sidan 16. I tidningen finns två artiklar till som jag skrivit om du vill ha mera att läsa om trädgård. Och om du googlar på SLU (Statens Lantbruksuniversitet) och biokol, finns mer att läsa och höra som är trovärdigt. Och HÄR finns André Strömqvists artikel om biokol.

Rölunda som tillverkar biokol rekommenderar att man till lerjord tillsätter 5-8 l/m2 på hösten och till sandjord 5 l/m2 på våren. Upprepas varje år tills jorden har en god struktur. Därefter tillsätts bara gödsel. En säck räcker till ca 8 m2.

Åhh…doften från orientaliska liljor!

En stark god doft känner jag utanför verandan i Salsåker. Sent omsider slår de orientaliska liljorna ut och sprider sin härliga doft. Och blommorna är jättestora och tjusiga. Lite kinkiga kan de liljorna vara, då de behöver mycket värme – bättre sommar än i år alltså – och en väldigt väldränerad jord. De ljusgula ´Conca D´or´ trivs här tillsammans med stäppsalvian Salvia nemorosa ´Caradonna´, som vill ha samma villkor. Och det får de, rabatten består av ren sand, 0-8 mm grovlek, och jag lägger på 1-2 dm gräsklipp per försommar. Sanden är också förutsättningen för att de ska klara sig här i norr.

Orientalisk lija Conca D´or

Salvian gillar jag för den mörklila färgen, även på stjälkarna och att den blommar hela sommaren. Och nu är den en pigg kontrast mot de ljusgula liljorna. Färgerna är ju mittemot varann på färgcirkeln – det skulle varit fler liljor i bilden så det blir mer dominans, men de andra liljorna fick inte vara med, för de börjar bli så fula i kronbladen av höstfukten. Underbart är kort…

En del av de orientaliska kommer knappast att hinna blomma i år, men det får bli ett undantag. En sådan här sommar torde inte återkomma så fort. Vanliga somrar räcker ett soligt läge och varm sand om fötterna för att de ska hinna utvecklas.

Hur man får fina päron och äpplen

För några veckor sedan var det päronskörd, typ. Fast då gällde det att gallra bort de frukter som satt för tätt. Det skär i hjärtat för man vill så gärna ha alla kvar, men då blir det mindre frukter till storleken. Istället ska man plocka bort överallt där det sitter flera ihop. De ska växa en och en och istället bli stora och fina. För mycket frukt blir tufft för trädet, grenarna hänger ner och kan knäckas, och året efter kan trädet måsta vila, så då blir det lite frukt. Bättre färre och stora frukter varje år tycker jag. Dessutom blir de sötare och godare om de får mer plats. Samma gäller för äpple och plommon.

Gallrat päronkart

Att beskära så att trädet blir luftigt ger också godare och friskare frukter, när solljuset får komma till. Nu är det bra tid för sådan beskärning och skulle några grenar med frukt måsta tas bort blir ju de kvarvarande frukterna desto bättre! Min päronsort ´Suvenirs´ kan få frukter upp till 400 gr tunga. De liknar affärens Anjou och är lika goda. I år får jag bara hoppas på att frosten inte kommer tidigt så de hinner mogna denna kalla sommar. Fast de kan förstås eftermogna inomhus. Trädet är det bästa härdiga päronträdet för Norrland och finns förstås hos BillaBlom. Öppettider finns under fliken BillaBlom. Så här såg fjolårets skörd ut!

Päron Suvenirs många och stora (1)