Den lilla pärlrönnen, Sorbus koehneana, har nu vuxit på sig så att jag kan klippa kvistar och få vackra bär. Nu innan de är mogna är de så fint ljusgröna. De vore fina till en krans tillsammans med andra bär. När jag köpte mitt exemplar var det toppat till buske, men jag har börjat stamma upp den till ett miniträd. En riktig liten skönhet är det! När jag började trädgårdsutbildningen var jag mest intresserad av blommor och perenner, men när jag såg denna buske, blev det en anteckning i mitt block: Köp den!
Den blir bara 2-3 m hög, härdig till zon 4-5. Små sirliga mörkgröna blad som blir orange och vinröda på hösten och bären blir kritvita med mörk vinröd fluga och skaft. Den är så söt och fåglarna ser ju inte bären. När höstfärgerna kommit klipper jag mer och försöker konservera i glycerin. Någon som kan konsten? Jag gissar att jag varit för sent ute förr, när det inte har gått.
Vår gamla råsaftcentrifug är inte så vidare effektiv så mycket blir kvar av bären. Jag provade att koka sylt på resterna, bara tillsatte vatten och socker. Hade tänkt att använda någon smaktillsats, men oj så god sylten blev! Inget extra behövs, förutom lite gelemedel, jag brukar använda Melatin som det också är konserveringsmedel i. Sylten tar jag fram i vinter när barnbarnen vill ha pannkakor. Jag minns själv krusbärssylten från när jag var liten. Min mamma förvärvsarbetade mycket så hon hann inte alltid att sylta så mycket, men hon var driftig och köpte hem hinkar med sylt från någon sorts grossistfirma. Jag kan se framför mig den gröna sylten (säkert lite fuskfärg också) med hela krusbär i. 
Hoppas jag hinner plocka fler krusbär för att frysa in. Krusbärskaka är nämligen lika gott det! Ett bra recept som kommer här på bloggen.