Det är riktigt kul att ta vara på egna frön. Då sommarn har varit så kall har jag varit rädd att fröna på mina kaskadbergvallmo inte ska hinna mogna. Först denna vecka har de börjat spricka upp, det var i senaste laget!Speciellt den ljusgula med rödrosa krusiga kanter måste jag bara spara frön ifrån. Klicka här för bild. De vinröda och ljusgula var inte heller fula direkt.
En del frön ger ju inte en avkomma som är likadan på grund av att de hybridiserats – korsats – och då vet man inte om mammans eller pappans anlag kommer fram i nästa generation. Det blir spännande att se ungarna från den flerfärgade. Om du vill ta frön ska frökapseln ha börjat bli lite brun. Har den börjat spricka upp får du skynda dig innan allt ramlar ut på marken. Är den fortfarande intakt spricker den ofta upp när den kommer in i stugvärmen. Även fröna på marken gror om du har tur, men det är lätt att råka hacka bort dem nästa vår. Lägg frökapslarna i ett kaffefilter så torkar de bra, har du hela stjälkar är det bara att stoppa upponer i en papperskasse så ramlar fröna ofta ur själva. När fröna är helt torra ska de förvaras svalt och torrt. En del lägger dem i små burkar med lite silicagel (de små påsar som ibland följer med i förpackningar av skor, väskor, mm) som suger upp eventuell fukt. Jag brukar inte krångla till det utan lägger bara fröna i kaffefilter och förvara dem i ett svalt rum i källarvåningen.
Oj vad vi har jobbat med dammens skötsel – förut. För att fiskarna skulle klara vintern satte vi på hösten ut en frigolithuva med ett rör som skulle släppa ut den giftiga gasen som bildas av förmultnade växtrester. Det torde väl fungera om det inte kommer så mycket snö förstås! – det skulle har varit ett riktigt långt rör då. Å så frös det i röret, när snön for ner. Nä, det var inget för oss. Nu gör vi inget alls på hösten med dammen, förutom att ta in dammpumpen. Nu är det naturmetoden som gäller och guldfiskarna klarar sig bra ändå. De håller till i djuphålan på 120 cms djup och är pigga och glada när våren kommer. Vi har mycket växter i dammen, bland annat kaveldun. Alla dessa växter gör att isen inte är helt tät och speciellt genom kaveldunets stjälkar kan det ske ett gasutbyte. Viktigt är att inte mata fiskarna när det börjar bli kallt i vattnet.
Guldfiskarna tar adjö för hösten och går snart i dvala
En varm sommar fick vi massor av guldfiskyngel. Dem tog vi in till ett akvarium över vintern och satte ut till våren, och sedan fick de stanna där året runt.
I en tidning fick en läsare svaret att visst går det att odla storblommiga klematis i zon 5. Bland annat sorterna ´Södertälje´ och ´Jackmannii´ föreslogs. Den sistnämnda anges ofta härdig bara till zon 4, men jag vet att min syster i Lappland har lyckats med den, plantering och skötsel är ofta nog så viktigt som zon. Ofta säger man att en växt frös bort på vintern. Då är inte alltid vintertemperaturen den stora orsaken, utan att växten inte har fått optimala förhållanden vad gäller plantering och skötsel, alltså beror det på sätt och vis på sommaren! Här får du några råd som hjälper dig att lyckas.
Clematis viticella ´Södertälje´ italiensk klematis (räknas som småblommig)
Klematis har väldigt djupa rötter, jag skulle flytta en som blivit planterad på för skuggig plats, men fick ge mig. Den hade bitit sig fast så djupt ner att jag skulle förstört kanske både den och växterna runt om. Så jag fick ge mig. Det visar att du måste gräva ett stort hål, minst 50 x 50 cm och lika djupt. Se till att vatten inte blir stående i gropen, i så fall bör du byta plats eller fixa en liten dräneringsslang från botten som tar bort överskottsvatten från gropen. Invid en vägg är inte heller bra, där kan det bli för torrt. Fyll gropen med sandig jord uppblandad med komposterad gödsel och kompost. Torvjord på säck ska man inte använda så mycket av i Norrland, det ger en blöt jord som inte är bra för övervintringen. Har du inte kompost, förbättra då hellre jorden med barkmull (alltså inte täckbark). En del av mina klematisar växer i ren sand och gödslas med gräsklipp som läggs på ytan två gånger per sommar. Det är bästa sättet, tycker jag. Sätt plantan 10-15 cm under jord/sandytan som bör vara högre än omgivande mark och beskär plantan till 20 cm. När den vuxit upp ca 50 cm toppar du skotten, allt för att rötterna ska utvecklas bra.
Klematis blommar långt in på hösten
Plantorna växer mycket på en sommar, alltså behöver de massor av vatten och näring. Det missar man ofta, speciellt när de är små. Eftersom rötterna är så djupt ner räcker det inte heller med att skvätta lite grann. Den kan växa mycket på djupet och inte alls komma upp i ljuset på flera år, medan du tror att den dött. Då är det lätt att sluta sköta den, eftersom den inte syns. Jag trodde att klematisen på bilden hade dött och när den efter flera år plötsligt stack upp hade jag glömt vilken sort jag hade planterat. Den liknar i alla fall den vanliga ´Hagley Hybrid´. Den har gett massor av blommor i många somrar och är fortfarande fin fast vi kommit långt in på hösten. Nu har den har klättrat upp i päronträdet och blommar så vackert mot päronets mörknande blad.
Skär ner klematisen till 5-15 cm på senhösten och täck jorden med något som skyddar mot för mycket regn.
Tycker du om klematis rekommenderar jag du tittar in på världens största klematisförädling, Roogoja i Estland som har massor av härdiga sorter. Många sorter finns att köpa i Sverige, och de går också att beställa.
