Kategori: TRÄDGÅRDEN

Första persikoskörden – mer än 40 saftiga söta frukter!

Den Av Monica Söderströmi Ätligt, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN6 kommentarer

För två år sedan planterade jag persikoträdet ´Frost´ i växthuset. Att det går bra att odla persikor även här i norr visste jag, då min dotter (zon 5) haft persikoträd i många år och fått som mest 150 persikor. Men såå kul att nu få egna. Eftersom de mognar på trädet i motsats till de importerade blir de förstås godare och saftigare.
Senare tillägg: Det har visat sig att jag inte alls fått sorten ´Frost´, utan detta är nog ´Riga´som mognar tidigare jämfört med dotterns träd. Lite syrligare frukter också, men otroligt goda ändå!

Persika ´Frost´

Persika är härdig och även aprikosen ´Hargrand´som jag planterade ifjol, men de blommar tidigt så blommorna fryser lätt bort. I växthuset (finns i zon 4-5) kan jag ha lite värme när de börjar blomma. När vi har trädgårdsvisning brukar jag visa persikoträdet och berätta om de vackra mörkrosa blommorna. Jag brukar säga att bara för att få se persikoblomning är det värt att ha ett växthus. Nu kan jag säga: – Bara för att få världens godaste persikor är det värt att ha ett växthus!

Visst är persikoträdet är vackert när det bär frukt också!

Frukterna sitter direkt på grenarna så de är svåra att plocka utan att det blir klämskador. De importerade plockas kartiga men jag väntar tills de är helt mogna. De klämda använder jag till persikomarmelad (blir så god med vaniljstång i) och hoppas att de bästa frukterna kan hålla några dagar till så att vi får fortsätta frossa! Jag får säga att det var en speciell känsla att plocka egna fina persikor för första gången och sätta tänderna i en!

En stor skål med egna persikor

Att odla persikor är inte svårare än att odla äpplen. Förutom att vi i norr behöver ett växthus om vi vill ha frukt varje år. Första vintern stod mitt träd utomhus på friland. När så växthuset var klart i början av juli planterade jag det på sin plats. I växthuset har vi 1 m djup sand och lägger 1 dm färskt gräsklipp två gånger per försommar. Jag håller gräsklippet fuktigt så ger det ifrån sig näring i lagom takt. Odling i sand ger bättre härdighet, vilket egentligen inte är nödvändigt för persikan, men ingen nackdel heller. Sanden ger mer värme än jord och persikan kommer ju från varma trakter. När min dotter satte sitt träd visste jag inte hur tåligt det var så jag beskar försiktigt. Med resultat att det försöker ta sig ut genom takluckorna! Mitt träd har jag klippt utan problem. Eftersom persika ger frukt bara på fjolårets skott är det viktigt att ta undan skott som inte kommer att ge frukt. Efter skörden är det lämpligt med beskärning, så jag återkommer med tips om det.

Första egna persikan avsmakad 19 juli. Mums!

Fyra burkar marmelad blev det, så himmelskt god! Ljus och fin färg. Liknar nästan vaniljkräm. Tas fram vid högtidliga tillfällen…

Marmelad med smak av persika och äkta vanilj. Oöverträffat!

Låt inte dessa 2 trädgårdsväxter fröa av sig!

Den Av Monica Söderströmi Perenner, TRÄDGÅRDEN

Dessa två perenner får man se upp med så de inte sprider sig med frö. Det löser man enkelt med att klippa bort varenda blomstängel när de börjar falna. Och tänka sig för vart man lägger klippet, för frön kan eftermogna. Jag brukar lägga det ute i skogen. Och göra det i rätt tid, för sent ger efterverkningar i många år när fröna gror.

Spansk körvel

Spansk körvel kan vara svår att så med frön. Den måste stratifieras, alltså ha en kylperiod för att gro. Men när man väl har den i rabatten sår den sig själv. Fröna får sin stratifiering under vintern och sedan ploppar det upp massor av plantor. Först blir man kanske glad, för den är både vacker och god. Godast är de omogna fröna, se bilden, de smakar lakrits. De smakar precis som halskaramellerna Kungen av Danmark. Spansk körvel lär också vara nyttig och användes en gång i tiden av munkarna som medicin. Men den passar bäst i utkanten av tomten eller vid ett skogsbryn. Annars tar den över allt. Så jag har klippt bort varenda frö.

Jättedaggkåpa

Den fina jättedaggkåpan finns i nästan varje trädgård. Den har många fördelar. Är tålig och kan växa i sol och skugga, är en perfekt marktäckare, där inga ogräs kommer upp, och ger blomvippor som är fina och hållbara i buketter. Men oj så många småplantor den kan ge upphov till. Samma här – bara att klippa i rätt tid.

En lättskött trädgård innebär en trädgård som inte tar mer tid än jag vill och har. Däremot måste jag göra vissa göromål i rätt tid. Annars kan jobbet växa dig över huvudet. Som med dessa växter och rätt många fler som fröar sig. Ettåriga ogräs som våtarv och svinmålla är också sådana som fröar sig i massor om de får stå ifred nog länge. Det sägs att ett enda ogräs kan ge upphov till 10 000 avkommor om ingen stoppar dem. Ungar som ger ungar som ger fler ungar. Värre än kaniner! Men är man där i rätt tid och bekämpar innan de går i frö blir det lättskött i längden.

Nu får vi behålla våra söta, saftiga bigarråer!

Den Av Monica Söderströmi Ätligt, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN4 kommentarer

Vårt bigarråträd Fryksås har gett bär i många år, men fåglarna är alltid steget före. Redan innan bären är mogna är fåglarna där och länsar trädet. Vi har provat att dra nät över vilket trasslade in sig i grenarna vid blåst. Ett år kom vi på att fiberduk var bäst. Drog över ett stort schabrak med armeringsjärn under som stöd. Det var bra tills det blev riktigt blåsigt, vinden tog tag i fiberduken, knäckte några grenar och slet sönder fiberduken som blev som ett segel.

Bigarrå ´Fryksås´

När bigarråerna finns i butiken köper jag alltid och kan proppa i mig hela askens innehåll. Just nu tittar jag bara på askarna för jag har ju egna.

Söta goda bigarråer

En härligt god efterrätt av kladdkaka, grädde och massor av egna bigarråer fick vi avnjuta igår.

Kladdkaka med bigarråer

Men nu till den slutliga lösningen. Mannen är ju snickare, så han byggde helt enkelt ett trähus, glest visserligen, runt trädet. Man vill ju inte ha huset där året runt, så jag kom på att vi kunde sätta hörnstolparna i jordankare, sådana i metall med en spets man slår ner i marken. Så spände han på fiskenät som vi sällan använder, det har ju har en sida med blytel, som vi kallar det. Heter kanske inte så egentligen. Blyet tynger så att nätet hänger ner bra. Annars kan man säkert ta vanligt bärnät, men det måste sträckas och fästas så det inte rör sig i blåsten. När bärskörden är över är det bara att skruva isär huset, dra upp hörnstolparna ur jordankaren och ställa undan tills nästa år. Vid det laget har vi också ätit upp alla bären. Inga problem med åtgången! Jag själv bidrar med en varsam beskärning som håller nere höjden på trädet. Vi vill ju inte utöka till höghus, ha, ha!

Nya buren för bigarråträdet