Pioner är så poppis nu så här kommer lite tips så att du lyckas. Otroligt nog gillar pioner att planteras på hösten. I flera år har jag planterat i oktober, även ganska sent, och pionerna har trivts. De är verkligen bra växter för kalla trakter! Och kanske de finns att skaffa på höstrea. För min del brukar några pionkrukor bli stående över sommaren tills jag hittar en bra plats för dem, och då har det blivit höst! Jag brukar ställa dem på norrsidan av en buske så krukorna inte värms upp för mycket av solen. Höst och vår är bästa tiden och sommaren sämst planteringstid. Början av september sägs vara allra bäst. Beskrivning på själva planteringen kommer längre ner i inlägget. Först lite ögongodis med den mörkaste pionen ´Peter Brand´. Ännu mer mörk och mättad nyans i verkligheten. Från mars/april kommer den m fl att finnas som barrotad hos BillaBlom. Bra priser eftersom de inte är planterade i kruka.

Pionplantering vår eller höst

Dessa råd gäller luktpionerna, bondpioneroch vildarter, inte Itoh, Quad, och buskpioner.

• • Välj en solig till halvskuggig plats, där det inte blir stående vatten vid regn. Gräv en rejäl grop, 50 cm bred och djup. Lägg jorden åt sidan. Är det kompakt i botten är det bra att luckra med en grep så att vatten bättre kan rinna undan. Ingen pion gillar att stå i en blöt grop.
  • Lägg en näve benmjöl längst ner i gropen och blanda upp med lite uppgrävd jord. Pionen får nytta av det när den växer till sig.
  • Förbättra den uppgrävda jorden med några spadar brunnen kogödsel från säck eller från bonden, men då måste det vara gammal gödsel, gärna också kompost. Har du sandjord kan du också blanda in lite lerjord. Plantjord är ett billigt men dåligt alternativ som jag sällan använder.
  • Plantera i den förbättrade jorden på 3-4 cms djup. Alltså pionens tillväxtpunkter, där stjälkarna växer fram ur roten, ska vara på den nivån. Viktigt att det inte blir djupare än i alla fall 5 cm för då blommar inte pionen. Det vore väl otur att bli utan blommor!

• Den nygrävda jorden är nu porös och kommer att sjunka ihop. Därför brukar jag sätta pionen med tillväxtpunkterna i marknivå och sedan ösa 3-4 cm jord över. Då blir det lagom när allt sjunkit ihop.
• Vattna igenom så att jorden sluter tätt mot rötterna.
• Om det regnar lite första sommaren behövs en rejäl rotblöta emellanåt.

  

   

Jo men visst – det blommar ju fortfarande för fullt på sina ställen! I somras beklagade jag mig när pioner och gammaldags rosor blommade över så fort. Jag tänkte att det inte blev så mycket kvar. Men då hade jag glömt klematis.

Klematis kan vara kinkig men har den väl tagit sig återkommer den troget. När jag tittar ut genom sovrumsfönstret på morgonen här i sommarstugan, möts jag av portalen med ´Jackmanii´s pråliga blommor. Ja det är ett suterränghus så jag ser portalen ovanifrån. När vi renoverade och isolerade sovrummet flyttade vi fönstret hit. Alltid så härligt att titta ut i på morron nu när jag ser trädgården.

När jag planterade klematisen för många år sedan, där i lite för skuggigt läge ville den inte ta sig så jag tänkte flytta den. Med de långa somrarna vi har nu hinner den ge allt och blommar långt in på hösten när annat gett upp. Jag fick ställa in flyttningen då rötterna bitit sig fast långt ner. Vid plantering behöver klematis en grop som är minst 50 cm djup, för där hålls rötterna.

Texensis-klematisen ´Princess Diana´ har jag länge önskat mig. Ovanliga tulpanformade blommor. Fint att den fått den berömda prinsessans namn. Känns som att blomman skulle passa henne. Jag planterade en för några år sedan och den försvann. Så ifjol satte jag en till och i år har bägge två kommit upp. Så kan det hända, rötterna växer till under jord och plötsligt dyker den upp och överraskar! Den räknas inte så härdig men hos mig får den växa väldränerat i sand och gräsklipp. Då har den förutsättningar att klara klimatet. Visst är blommorna vackra och annorlunda?

´Julii´ brukar blommar tidigt, i juli som namnet säger, men tar en omgång till denna långa sommar. Den liksom många andra härdiga sorter vi använder i Sverige kommer från Roogoja i Estland. De är en av de störst klematisförädlarna och har också kalla vintrar. Vill du se mer klematis, titta in HÄR och se en video på Roogojas hemsida.

En annan trevlig klätterväxt är Adlumia fungosa som egentligen inte har något svenskt namn, men kallas ibland slingerhjärta. Den är tvåårig så här ser vi fjolårets småplantor som vuxit ända upp på väggen inunder taket. De fröar sig själva så jag behöver egentligen inte göra något alls åt dem. Söta små rosa blommor som liknar hjärtan. Ja visst blommar det än, även dahlior och andra sommarblommor. Inte ens hos min syster i inre Lappland har det varit nattfrost än. Och ’Jackmanii’ blommar hos henne inzon 6-7. Man ska aldrig ge upp…