Förr ville jag gärna samla på rosor, men många klarade sig inte, så jag samlade på liljor istället. Men nu finns de kanadensiska och andra rotäkta rosor, så nu växer rosensamlingen år från, istället för att som förut dö bort efter ett tag. Jag är så glad och tacksam för mina rosor, just nu speciellt ´Camelot´som jag tittar till nästan varje dag. Tänk vilken njutning med rosor, både för ögat och näsan!
Rotäkta rosor är bra för att roten är samma sort som plantan ovan jord, så om ovandelen dör bort kommer det ofta nya skott från rötterna av samma sort. Ej rotäkta rosor har en rot från vildros, så om ovandelen dör blir det en taggig vildros istället. Många gammaldags rosor är också väldigt tåliga, till exempel Alba-rosor, men de blommar bara en gång per sommar, fast då desto rikligare. Bra att kombineraa gammaldags och de nya härdiga så har man ändå något som blommar. Här kommer ett bildsvep från trädgården, rosor som blommar här just nu eller har blommat eller är nyplanterade. De flesta blir som stora buskar, 1 – 2 m.
Kanadensisk ros ´Marie Victorin´ stora blommor hela sommaren, z 5, rotäkta, svag doft. En ny favorit med ovanlig färg som förändras under utvecklingen. Kanadensisk ros ´Morden Centennial´ z 5-6, har klarat sig i många år. Blommar hela sommaren. Rotäkta. Svag doft. Kanadensisk ros ´Therese Bugnet´ z 7, den första kanadensiska jag planterade. Doftar. Har aldrig varit några problem. Blommar hela sommaren. Rotäkta.`Funny Face´ z 5 Easy Elegans-serien, rotäkta. Doftar och blommar hela sommaren.´Marguerite Hilling´ z 6, överdådig blomning i juli, remonterar resten av sommaren, men med färre blommor. Har trivts hos mig i många år. Syskon till ’Nevada’ som är lika fast vit. Mild söt doft.´Camelot´ klätterros, z 4-5. blommar hela sommaren och doftar gott av citrus. Ej rotäkta. Extra tjusig med sina strimmiga kronblad.´Rosa Mundi´, polkagrisrosen zon 6, Engångsblommande men länge. Doftar gott och starkt. ´Aïcha´zon 6, engångsblommande men kan remontera lite. Doftar.´Hope for Humanity´, kanadensisk, z 6. rotäkta, svag doft. Blommar hela sommaren. Jag flyttade den en sen höst och sedan har den stått på vänt i en hörna utan skötsel eller vinterskydd, men är lika nöjd ändå.´Duchesse de Montebello´ z 5, engångsblommade , skuggtålig och doftar härligt. Vacker med ett ljusgrönt öga i blommans centrum.Honungsrosen ´Hybrida´z 5, enormt rikblommig klätterros. Söt doft. Kan bli 6 m långa grenar!Persisk gulros ´Persiana´z 5, tillsammans med honungsrosen. Engångsblommande. Doftar annorlunda. Jättefint med gula rosor också!Kanadensisk ros ´Louise Bugnet´, z 7. Vackra knoppar som slår ut i fyllda vita blommor. Många fördelar: doftar gott, skuggtålig, blommar hela sommaren, lite taggar. Således en av de populäraste rosorna härikring.Finsk ros ´Sointu´, z 5, rotäkta. Max 5 år gammal har den blivit en stor buske med massor av blommor. Remonterar lite under hösten. Verkar väldigt tålig så jag tror på högre zon är 5.Mossrosen ´Henri Martin´ z 5, klätterros, engångsblommande, skuggtålig, doftar härligt kryddigt. Lägg märke till ”mossan” på knoppen!Kanadensisk klätterros´Wiiliam Baffin´, härdigaste klätterrosen, z 7, blommar hela sommaren, rotäkta.Pimpinellros ´Marzipan´ z 6-7, rotäkta, överdådigt engångsblommande. Bara 70 cm hög. God doft: Bild Pirjo Rautio´Frankfurt´, z 6-7, riklig, lång blomning i juli. Skuggtålig och lättskött. Doftar gott. Efter några år sprider den sig mycket med rotskott.´Merveille´, finsk gallicaros, z 5, doftar. Rotäkta. Planterades ifjol men har inte blommat än då den kom på en för skuggig plats. Doftande och engångsblommande. Bild Blomqvist plantskolaFinsk klätter/buskros ´Ilo´, z 6, 2 m hög. Snabbväxande och rotäkta, ger rotskott. Kryddig doft. Engångsblommade. Bild från Maries Rosarium i Husum. Min ros har inte blommat än.´Tuscany Superb´, z 6, står i kruka och väntar på en plats i min trädgård. Doftande och engångsblommande. Remonterar eventuellt. Bild Blomqvist plantskola. Dessutom står vita ’ Mme Plantier’, Alba-ros, z 5, på kö för en plats.´Maidens Blush´ jungfruros, Alba-ros z 6. Engångsblommade men länge i halvskuggigt läge. Härlig doft.Kanadensisk ros ’Wasagaming’, z 6, Växer fort, blommar tidigt med fina lilarosa doftande blommor, men har många taggar. Skuggtålig, rotäkta och kan remontera fram mot hösten. För många rotskott får man se upp för!Kanadensisk ros ’Lambert Close’ z 5, en levande marsipanros! Blommar hela sommaren, doftar och finns som rotäkta. Relativt låg: ca 85 cm.’Alba Maxima’ jungfruros, z 6-7, ljusrosa knoppar slår ut i vita doftande blommor. 2 hög så den kan fungera som klätterros. Engångsblommande, skuggtålig. Behöver plockas på vissna blommor då den ser skräpig ut efter blomning. (Bilden visar den enda blomma jag fick i år. Liknar mer ´New Dawn´som Anna-Karin påpekade, så jag kan ha fått fel. Oavsett är ´Alba Maxima´bra!)Frühlingsduft, z 5, klätterros som skiftar i gult/ aprikos när den slår ut. Helt underbar romantisk färg och doft. Engångsblommande, skuggtålig. Hänger vackert, ofta översållad med blommor. Hos mig har den varit lite kinkig och frusit ner en del vintrar, men ändå klarat sig i många år.Av grannen fick jag för många år sedan denna gammaldags ros som här växer i kanten av tomten i konkurrens med rätt så mycket gräs. Den enda skötsel den får är någon näve hönsgödsel. Vacker mörkrosa, doftande och tål regn ganska bra. Säkert väldigt härdig. Rotäkta.
Som du ser finns det många rosor som går att odla i zon 5 och upppåt. Några fler små på gång har jag men inte bilder på dem, vita Nevada´, z 6, ´Cuthbert Grant´med sin fina karminröda färg, z 5,´Geswinds Schönste´med mörkcerise blommor, troligen z 6-7, Austinrosen ´Constance Spry´, z 5, ´Our Last Summer´, z 4, som jag fått från rosföräädlaren Rosa Eskelund, verksam i Danmark. Jo och så har jag en nyplanterad ´Morden Blush´, z 6, i växthuset, för den är känslig för regn. Och en ´Morden Ruby´, z 5-6, med säregna blommor, liknande ´Camelot´. Jag har en speciellt preparerad yta klar för känsliga rosor, så nästa år ska jag fundera ut vilka fler jag helst vill ha, av sorter för zon 3 och 4, som jag annars inte brukar lyckas med. Jag tror i varje fall att den ena blir klätterrosen ´Alchymist´, z 4. Jag tar gärna emot tips på bra rosor!
Det tar emot, men ibland måste ett träd bort. Jag förespråkar alltid att man ska vara rätt om träden och absolut inte skada barken. Men vår silverpil växer oss bokstavligt talat över huvudet. Den är så fin men kommer att ta för stor plats där den står. Jag köpte den en gång som en skraltig planta för 50 kr, så det är väl inte hela världen egentligen. Pil och en del andra träd, exempelvis asp, kan skjuta massor av rotskott om man bara kapar ner trädet direkt. Så nu har vi startat på punkt ett i borttagningen – ringbarkning.
Ringbarkad silverpil
Så här funkar det: På hösten när bladen gulnar drar trädet in bladens näring (sockerarter) och lagrar den i rötterna för att ha till nästa vår. Den transporten neråt sker via ett skikt precis innanför barken som kallas floem eller sildelen. Det ljusa trådiga skiktet under den bruna barken ser du på bilden. Alltså: Tar jag bort detta skikt utarmas trädet då det inte kan fylla på näring till rötterna.
Under barken finns floemet
Vi tog bort en 2 dm bred remsa bark och floem runt hela stammen, på 1 meters höjd. En japansk beskärningssåg var perfekt redskap. Men man får se upp med att inte såga något in i veden innanför. Då kan trädet tro att det är avverkat, och kör igång att producera rotskott. När våren kommer och trädet savar, går saven upp genom den inre delen av stammen som är kvar. Så trädet tömmer sina näringsreserver som ju redan var decimerade på grund av ringbarkningen i höst och kommer inte att få påfyllning nästa höst eftersom floemets kanaler är brutna.Eftersom pil är så agressiv kanske vi måste låta den stå ett år till, före avverkning. Alltså: På våren går fjolårets näring uppåt via stammens ved och fylls på neråt på hösten strax innanför barken.
Konsten att döda ett träd
Min syster fick en gång ett träd ringbarkat av sork. Jag försökte bryggympning men det var gnaget för mycket ända ner mot rötterna. Men ååh så fina äpplen trädet gav i 2 år, innan det uppgav sin sista suck. Jag tog vara på ympris så jag har i alla fall den goda sorten kvar i mitt stora äppelträd.
Fruktträd är ämnade att att bära tunga skördar, så då behöver de starka grenar, i motsats till träd i skogen och prydnadsträd. Där har vi en av orsakerna till fruktträdsbeskärning. I förrgår hjälpte jag Eva med hennes träd. Jag sa att det såg ganska bra ut – tur det, för jag hade glömt att det var jag som beskar för 5 år sedan! Nu beslöt vi att ta bort toppen och hålla trädet lågt. Klippte så att grenarna riktas mer utåt så kommer mer luft in i kronan och till äpplena. För att inte få mycket vattenskott (nödskott) som bildas av hård beskärning fick några grenar på sidorna vänta till nästa år, de högsta på bilden som inte är toppade, för om de stoppas upp genereras ännu mer vattenskott. Gör man allt klart direkt kan man räkna med ett mycket tätare träd nästa år, när trädet får en chock och skjuter massor av nödskott. Max en tredjedel av kronan kan man ta bort. Den som tar till sågen och kapar trädet rakt av i önskad höjd har snart ett lika högt träd, men många gånger tätare. Sådant tillvägagångssätt passar för häckar! Uppföljning behövs på Evas träd, speciellt för sidogrenarna som nu alla kommer att tävla om att bli ny topp. Hoppas Eva kommer på kurs nästa vår så kan hon själv sköta trädet. Och många fler, jag hinner ju inte runt till alla. Kursen heter Frukt i norr – odling och beskärning. Info kommer på denna sida och hos Sensus.
Eva vid sitt äppelträd Säfstaholm
Här får du några grundläggande råd när du ska beskära.
Ju mer horisontella grenar, desto starkare infästning.
Tunna kvistar: Klipp precis efter en knopp/blad som sitter på undersidan av kvisten, då kommer det nya skottet där, och växer mer horisontellt än upprätt.
Grenar max 5 cm grova: Ta bort dem som växer mer eller mindre rakt upp på så sätt att du kapar precis invid en annan gren som växer mer horisontellt. Lämna ingen stump kvar av den du tar bort.
FÖRDELAR: Med sådan beskärning blir trädet bredare, lättare att sköta och solljuset kommer in i hela kronan. Det blir blomning i hela trädet, inte bara längst ut, och frukten blir godare och bättre färgad. Dessutom gör luftigheten att svampsjukdomar inte angriper så lätt. Och ännu bättre – horisontella grenar sätter mer frukt!
Trädets högsta skott får mest växtkraft (apikal dominans). Klipper du trädet så att det blir symmetriskt, fördelas växtkraften bäst. Vackert blir det också. Väljer man att ha en genomgående stam ska dess toppskott få vara högst. Många gånger kommer ett konkurrensskott nära toppskottet och vill också upp. Alla vill upp här i världen, även trädgrenarna! Problemet är att mellan ordinarie topp och konkurrensskottet blir det ofta en spetsig grenvinkel som är svag. Ett sådant här konkurrensskott är det superviktigt att att ta bort redan på det unga trädet, annars bildas en dubbeltopp och trädet bryts isär för eller senare.
Om man tar bort toppen, som på Evas träd, måste man sedan hålla koll på att inte någon av sidogrenarna sticker iväg och blir ny topp. Man bör inte såga av grenar grövre än 5 cm, för då läks snittet ihop så långsamt att det kan bildas röta i trädet.
Dubbeltopp på mitt frösådda äppelträd
På mitt lilla frösådda äppelträd vill det högra skottet ta över, det är till och med längre än det vänstra som är förlängning av huvudstammen. Det har också en för snäv vinkel mot stammen. Ett exempel på ett konkurrenskott som måste bort.
Den längre grenen på plommonträdet behövde kortas in.
På mitt gamla plommonträd har grenar dött under sista åren, men nytt kommer nerifrån och några ympar av persikoplommon har också tagit sig på den sidan. Men det växer dåligt på grund av den långa grenen till höger som tar mycket kraft på grund av sin höjd, se apikal dominans. Den ympade jag in för många år sedan, en sort som tydligen växer mer horisontellt av sig själv. Skulle vara ’Opal’ men när jag fick frukt på den ifjol var det nåt annat. För att ta ner höjden kan man inte bara kapa av alla grenar, vilket resulterar i en riskvast nästa år, här fungerar metoden från punkt ett. Både tagit bort uppåtriktade och och klippt in en del vid nedåtgående knopp. Inför nästa år hoppas jag att även den sämre sidan tar sig. Jag torde få hålla tillbaka den piggare sidan då också. På försommarn vill jag inte göra större ingrepp i plommon, men man kan alltid noppa lite grann, pincera kallas det. Augusti är en bra beskärningstid för plommon som är känsligare än äpple och päron och inte ska beskäras lika hårt. Ända från trädet var ungt har jag beskurit lite i sänder. På den tiden sas att man skulle undvika beskärning. Men det har gått bra i mer än 15 år, så det fungerar tydligen. Plommonträd blir sällan gamla men nu hoppas jag att de nya skotten tar sig. Då får jag tre sorter – originalsorten ´Czar´ som är jättegod, det jättestora persikoplommonet ´ Mi Tao Li´ och så den som inte heter ´Opal´…
