Visst är den gullig min vita fyllda blå storklocka, Campanula persicifolia! Nähä – där skrev jag inte alls fel! Den hör till blåklockesläktet och är syskon med den blå storklockan.
Jag minns att hemma på torpet i Näsänget växte den blå längs en lägdkant. Varje år förundrades jag över de stora klockorna. Det konstiga namnet på min vita fyllda, gissar jag beror på att det från början bara fanns den blå varianten och sedan har korsningar gett upphov både till dubbla blommor och andra färger. Fler konstiga namn finns, t ex Echinacea, röd solhatt, eller som den nu heter, röd rudbeckia. Den finns numera som vit, orange, rosa/grön m fl färger.
Den vita enkla har jag haft i många år och det märks att i tung, näringsrik jord trivs dessa Campanulor som bäst. En sympatisk egenskap tycker jag som har mest lerjord i trädgårn. Åtminstone överallt där vi inte orkat ta bort den.
Precis som med ettåriga blommor förlängs blomningen om jag tar bort alla vissna blommor eftersom.
Underbar blomma!