Klematisminnen

I november behöver man lite fina minnen. Jag skulle ta en backup på hårddisken och förde över 18000! bilder . Nog är det dags att sovra och sortera bort dubletter. Den här bilden från augusti 2015 spar jag i alla fall. Klematisen ´Hagley Hydrid´ har nog aldrig varit så blomrik. I år var den kanske hälften så stor, det duger det också.

´Hagley Hybrid´
´Hagley Hybrid´

Förra vintern gick hårt åt många fleråriga växter. Dålig sommar så växterna samlade för lite energi i rötter och stammar. Lite snö och en längre period med riktig kyla. Det tog död på en del, och en del annat  liksom ´Hagley Hybrid´ levde igenom men lite svagare än annars. Hoppas att det går bra denna vinter, med lite tjäle och just det – ganska mycket snö! Jobbigt att ta undan men som nyfallen isolerar den lika bra som sågspån. Just nu har snön smält bort. Klematisen som klättrar på en stor sten – syns knappt i bild – gick åt förra vintern. Som det står i Predikaren i Bibeln: ” Allt har sin tid…födas har sin tid, och dö har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid.” Verkligheten är så, både i livet och trädgården, den som arbetar i en trädgård kan förstå livet lite bättre, tror jag. Man kan inte ta något för givet. Om så där 2-3 månader är det dags igen för att plantera små frön, så snart kommer ändå tiden för den nya grodden att födas.

Klematis med strandveronika
Klematis med strandveronika

Solnedgångsrabatten 2016

Jag hade mina planer, det skulle spraka av färger med dahlior i orange och lite gult, lejongap i orangerött och gladiolus i purpur, cerise och orange. Och den mörka blodamaranten, Amaranthus cruenthus, skulle bryta av.

Blodamarant
Blodamarant

Amaranten blev fantastisk. Den är ettårig och plantorna var inte särskilt stora när jag satte ut dem men växte på sig fort. Snygg form, tuff färg och mörka blad. Som tänkt. Bara det att det var så torrt nere i rabatten och vi fick bevattningsförbud, så de färgsprakande gladiolusarna stod still och en del hann inte ens slå ut. Tänk med cerise och orange mot dessa amaranter! Tydligen är blodamaranten nöjd med torka, så då vet jag det.

solnedgangsrabatten-2liten
Försök till solnedgångsrabatt

De orange dahliorna var låga och mer som tomteröda och bladen var lika mörka som amaranternas. Ibland får man annat är man betalar för, åtminstone på Lidl…Så det blev för mörkt. Men visst blommade de. Och de låga orangeröda lejongapen skötte sig hela sommaren. Det som hann bli var absolut snyggt var för sig, men för mycket mörkt blir inte bra, som ett svart hål. Amaranten behöver färgglatt sällskap.

solnedgangsrabatten-3liten
Blodamaranten gör sig med färgglada grannar

Nu har det mesta frusit bort, bara några dahlior har jag tagit vara på. Gladioluslökar är så billiga så de är inte lönt att ta upp, knappt ens dahliorna. Amaranten har jag sparat som frö och nästa år gör jag ett nytt försök med solnedgången.

Tävling om chokladbok

En annorlunda receptbok med den mest älskade ingrediensen – choklad – kan du nu vinna. I boken Chicolat på förlag Lava får vi följa Sofia Rydemalms liv från det att hon blev galet förälskad i en fransman och följde honom till en imagepytteliten ö utanför Bretagnes kust. I boken berättas om deras liv på denna ganska avsides ö, och när de startar en chokladfabrik. Allt varvas med härliga bilder, chokladrecept och turisttips för den som vill besöka ön. De mest lockande recepten för mig är chokladpavlova och glutenfria vit choklad-muffins. Matbröd med choklad låter inte heller dumt.

Vill du tävla, klicka bara in på fliken Tävling och svara på en superenkel fråga!