Huskurer, folktro och änglaörter

Den Av Monica Söderströmi Hälsa i grön miljö, Perenner

Innan dagens mediciner fanns använde folk örter och andra växter för att bota sjukdomar. Inte så mycket hokuspokus som man kan tro, för nu vet vi vilka verksamma ämnen som finns i växterna. Exempelvis om du inom en timme dricker 3 koppar te av blad eller bark från Salix, pilträd t ex, så motsvarar det en magnecyl.

I onsdags lyssnade jag till Örtmona från Älandsbro – ett riktigt underhållande och intressant föredrag. Hon berättade bland annat om fjällkvannen, Angelica archangelica, och hur den förr användes mot pest, spanska sjukan och förkylning. Det medeltida namnet ängelört berättar den är änglarnas gåva. Älgörtsnus mot värk, näringsrik savgröt gjord av björksav eller pinka-lätt-vatten mot prostatabesvär låter inte sämre det heller!

Visst var en del bara skrock också vad folk höll på med förr. När TBCn härjade kallades den “kokspissjukan” för att sjukdomen kom precis när folk börjat installera järnspisar i sina hus, så då måste det bero på att järnspisarna inte brann på samma sätt som öppen eld!

En bra bok om kvanne fick jag tag i, med recept och kurer. Så till sommarn ska jag provsmaka:) Det kanske blir te som sägs smaka som parfymerat kinate, eller  rabarberpaj med kvanne för att ge sötma, eller kanderade stjälkar, eller… Sedan är den ståtlig trädgårdsväxt- uppåt två meter- med stora gröngula blomflockar.

En släkting till fjällkvannen, Angelica gigas, rödkvanne, är ett måste i min trädgård. En favorit bland designers och passar bra i moderna trädgårdar.  Mörkt vinröda stjälkar och blomflock, 1-1,5 m hög, står stadigt utan uppbindning och självsår sig lätt, så nya plantor kommer året efter. Innan den slår ut ser den nästan ut som en främmande fågel, faktiskt. Men kom ihåg att den äter man INTE!

Överhuvudtaget gäller det att veta vad man gör när man använder växter som medicin, så att det inte blir en förväxling med någon snarlik växt.

Lustig och lättskött

Den Av Monica Söderströmi Sommarblommor

 

Något att impa på grannarna med, är Spanska flaggan, Ipomea lobata, en originell färgglad klätterväxt som blir flera meter hög på en sommar. Blommorna är först mörkröda, sedan övergår de till orange och sedan ljusgult, därav namnet. Likheten med en flagga ser du på att blomklasen hänger på ena sidan av blomstjälken. Från sådd till blomning tar det 120 dagar så nu är det dags att så. Den lättodlad om den bara får stå varmt, vid min mörkbruna södervägg får den det skönt. I ett inglasat uterum trivs den också. Den fryser bort när vintern kommer, men går faktiskt att spara i kruka på ett svalt ställe. Jag tycker det är enklast att så nytt varje år.

Men några knep behövs det. Man brukar rugga fröna med ett sandpapper och blötlägga dem i ett dygn. Skulle du glömma fröna i vattnet för länge är det risk att de ruttnar, så mitt allra bästa tips är att lägga de ruggade fröna på ett blött hushållspapper i en burk med lock. Skulle du glömma dem för länge, går det bra ändå. Och tänk på att fröna är giftiga! Luktärtsfrön gror också bra om de får samma behandling, fast det är för tidigt att så dem nu.

Fröna går sedan att så i vanlig krukväxtjord eller såjord. En halv centimeter jord ovanpå blir bra. Jag brukar blanda min egen såjord, men köpt funkar också. Jag tycker den är onödigt dyr, den innehåller ändå mest bara torv och sand. Recept på min såjord får du längre fram.

Tips: Måla spaljén samma färg som huset.

Våren kommer var så säker

Den Av Monica Söderströmi Snittblommor

 

Enkelt att fixa lite vårstämning med en rosa ranunkel och lite spillblommor. Rosa och vitt grus i vasen matchar blommorna.

När snön ligger djup börjar vi trädgårdsfolk att planera för växtsäsongen. En hel del frösådder har jag redan börjat med. Härnäst ska jag så Spanska flaggan, en ganska ovanlig klätterväxt. Bild och beskrivning kommer i nästa inlägg. Välkommen tillbaka till bloggen!