Vem kaläter mina äppelträd?

Aldrig förr har jag haft sådant angrepp på både äppelträd och plommonträd. Bladen äts upp mer och mer, knorrar ihop sig och torkar. Nya blad kommer säkert så småningom men trädet blir försvagat och har inte kraft att ge lika fina frukter som vanligt. Efter analys ser jag att jag gissade rätt på frostfjäril. Så är frågan bara hur jag utrotar dem. Man kan köpa Bacillus thuringiensis, en sorts bakterie som angriper larverna.

Frostfjärilen äter på äppelträdets blad!

I tre kvällarna har jag nu istället gått loss på träden med vattenslangen på högt tryck. Jag rör slangen hela tiden fram och tillbaka så att bladen fladdrar och ser hur larver firar ner sig i en tråd. De torde inte ta sig upp igen i första taget. Däremot förpuppas de i jorden och återkommer nästa år. Det måste jag bekämpa med en limring som sätts på stammen före första frosten, så att honorna inte kan krypa upp och lägga ägg som blir nya rackare året därpå. Jag kan ju också täcka marken runt trädet med en plast eller duk av något slag så kan larverna inte komma ner i jorden och inte heller komma upp ur jorden nästa vår.

Frostfjärilslarver kan kaläta hela träd

Larverna kan också ge sig på blommorna, så jag fortsätter med vattenslangen. För frukt vill jag ha, och många olika är på gång, inte bara i äppelträdet med 20 sorter. Höstens smaktest ser jag fram emot!

Trädgårdsdags!

Mycket att göra i trädgården nu. Men så skönt att vara ute i friska luften, och tittar man bara på rätt ställe är det så fint och härligt. Ullångersfjärden ligger blå och fruktträden och bärbuskarna blommar ett efter ett. Jag hoppas på en fin skörd i år också. Tittar jag åt andra håll – som jag inte visar på bild – är det ris och skräp, skottkärror, hinkar, spadar, stenar som ska flyttas, dammen som behöver rensas, osådda gräsytor sedan bygget ifjol, jordhögar, jordsäckar, you name it…Men kan jag vara här några hela dagar så är det snart under kontroll. I år har vi inte lika mycket öppet på BillaBlom för att hinna med trädgården i Nordingrå och komma igång med visningar i år igen. Men fortfarande kan du handla på BillaBlom och på onsdagkväll kommer fina sommarblommor direkt från Holland. Öppettider finns under fliken BillaBlom.


Fler än ifjol, av ena äppelträdets 20 sorter är på gång i år, blir så spännade att provsmaka och jämföra olika sorter. Jag trodde att Cox Orange-ympen hade dött, men den visar ändå livstecken. Och Stenkyrke-ympen verkar må toppen. Otroligt nog så när man ympar klarar sig dåligt härdiga sorer bra. Stenkyrke kommer ju från Gotland, zon 1! och Cox Orange är en riktig kinkig typ! (Vill du också ha många sorter i ditt träd, gå på min kurs, troligen måndagkväll nästa vecka info HÄR.) Päronträdet Suvenirs blommar nu som bäst och några av årets ympar har börjat växa. En sort från Ockelbo som jag fått av en FB-vän. Nog är det kul med ympning!

Ljuvlig päronblom blir söta frukter

Vart man än går måste man stanna till och ta bilder så att det ändå finns kvar. Det händer ju så mycket under försommaren! Bakom tulpanerna blommar häggmispeln så vackert med vita skyar och rödgruna blad.

Bredvid häggmispeln börjar den japanska katsuran visa sina hjärtformade blad. Ända sedan plantan köptes hem som en liten rotad stickling, har jag klippt den så den ska blir ett stamträd. Det har aldrig visat sig några problem med härdigheten.

Dags att så nyttiga bondbönor! ERBJUDANDE PÅ FRÖN!

Bondbönor är lättodlade, förbättrar jorden och är så goda och läckra. Den illgröna färgen gör dem än läckrare! Nu har jag fått tag på frön till en bra yrkesodlarsort, Vroma, och köpte ett helt kilo frön. Därför kan du som läser bloggen och kan komma till BillaBlom få köpa 10 frön för 15kr och 20 frön för 25 kr. Vroma är den tidigaste, högavkastande, kraftigväxande och tålig. Blir spännande att testa den. I år vill jag ha mycket bondbönor så jag tänker sätta dem tillsammans med potatis. Varannan böna och varannan potatis. De lär trivas bra ihop och bondbönor binder kväve till jorden så att den förbättras. Då växer potatisarna ännu bättre.

Fjolårets lilla skörd

Hörde någon som brukar göra böngröt. Lät inte jättegott men när jag fick förklarat att man gör ett mos av bondbönor och potatis, då låter det ju väldigt gott. Bondbönor är proteinrika så det blir en hel maträtt av gröten! Annars kan man äta bönorna ( inte skidorna) som de är när de är unga, när de vuxit klart kan man koka dem lätt och dra av skalet på varje böna så kommer två platta läckra gröna bönor fram!

Bondbönorna går att så redan nu, huvudsaken det är 4-5 grader i jorden. I början behöver de bra med näring men sedan jobbar rötterna med att fixera kväve från luften. Otroligt men så är det. Så då fixar de själva gödseln. När bönstjälkarna blivit höga kan man klippa av topparna och äta dem lättkokta. Klippningen påskyndar också mognaden. Ibland blir det bladlöss i topparna, det är också en orsak att klippa bort dem. Men ät dem inte då…