Vi hade en stor brieost kvar som fick bli stommen i en enkel förrätt som ändå ser lyxig ut. Vi tog ut rundlar med ett mått, men fyrkanter fungerar lika bra. Kanterna rullade jag i lingonpulver. Jag mixade eget av höstens torkade lingon. HÄR kan du läsa om det, men lingonpulver finns att köpa.
Halloncoulis är helt enkelt en sås. Jag kokade inte utan bara passerade drygt 100 g hallon genom en sil, så att jag fick bort det mesta av kärnorna och blandade med 1 msk socker och 1 msk balsamvinäger. Gjorde sedan en sån där fin såsspegel på varje assiett, la på ostbiten och garnerade med alfalfagroddar och bladpersilja. Riktigt gott och lagom mycket så man orkar huvudrätt och efterrrätt på det. Vi hade älgfile’ och som efterrätt kokospannacotta med granatäppelkärnor. Det receptet ska komma, det också…
Högaktuell är Granboken av Anna Benson som varit julgransförsäljare sedan hon var 12 år. Det hon inte kan om granar finns inte. Vet du till exempel hur många barr som finns på en normalstor svensk julgran? (Svaret kommer längst ner) I varje fall tillräckligt många för att försöka undvika få alla dem på vardagsrummets golv! Hur du ska göra finns i boken och mycket intressant historik och kuriosa om vår kära gran, Sveriges vanligaste träd. Om världens högsta julgran som ska finnas i Stockholm och är rena fusket, den byggs upp med lösa grenar som fästs i stammen! Och kul att läsa om juleträd i andra länder och dessutom om odling, hur man hugger gran, köper gran.
Så mysiga gamla bonader såg jag så jag måste föreviga dem. Sydda på ylletyg, säkert för länge sedan. Så genuint, jämfört med alla nyköpta julattiraljer!
