Denna fantastiska blomma är rätt ovanlig och vill man ha många varianter är det frösådd som gäller. Många tycker att bergvallmo är svår, men hittar man rätt plats, så trivs och frodas den och blommar helt underbart. Här får du mina tips.
Bergvallmo fungerar bäst i kallt klimat, så ett stekande söderläge går bort. Och ju längre norrut du odlar, desto bättre! De flesta sorter växer på höga höjder i trakterna av Himalaya. Jag fick kontakt med James Cobb i Skottland som driver sajten Meconopsis World. Han berättade att det inte längre gick så bra att odla bergvallmo i Skottland, på grund klimatförändringen. Och han menade på att Norge har ett lämpligt läge. Och även Sverige, tänker jag, speciellt Norrland. Här i min trädgård i Höga Kusten trivs de utmärkt i rätt läge.
En del sorter är mer långlivade än andra, t ex stor bergvallmo. Den har växt hos mig i zon 4-5 i många, många år utan problem. Även lila bergvallmo är en av de enklare att få att överleva. Kaskadbergvallmon är monokarp hos mig, så den måste jag så på nytt. Det går ju bra att ta vara på fröna (monokarp innebär helt enkelt att plantan dör när den blommat ett år).
2. Halvskugga och fuktigt, men väldränerat är bästa läget. Gärna näringsrikt och lågt pH-värde, alltså blanda in lite rhododendronjord eller okalkad torv, och gärna grus. I full sol mår de inte bra, de plantor jag har i öppet läge på norrsidan av huset är allra finast och har alla klarat vintern hittills, förutom kaskadbergvallmon. Bevattningen där fungerar också väldigt bra eftersom regnvattnet rinner från altanen ovanför. Naturligt växer bergvallmon i rasbranter och klippiga bergssluttningar. Vinterfukt kan göra att den ruttnar, men mycket snö är inga problem. Jag odlar verkligen inte i en klippbrant, men istället använder jag sand och gräsklipp. 30-40 cm djup sand i grovlek 0-8 mm och 10 cm färskt gräsklipp 2 ggr varje försommar. I sand spelar pH-värdet ingen roll. Vattna första somrarna på gräsklippet så det håller sig fuktigt. Det är en metod som Nils Åkerstedt har utvecklat. Efter många år slänger jag nu bara på lite hönsgödsel istället för gräsklippet. Du kan naturligtvis odla i vanlig trädgårdsjord, men försök att hålla ner pH-värdet, och blanda upp med grus. Jag odlar Meconopsis även i jord, i mitt woodland, men vår jord har ett ganska lågt pH.
3. Låt inte plantan går fram med frö första året (om du inte säkert vet att den är monokarp), så den istället får satsa på rottillväxt. För att den ska blomma längre under sommaren ska man också ta bort frökapslar, så den orkar den bilda nya knoppar en längre tid under sommaren istället. Eller ta vara på fröna (plockas när frökapseln är brun och börjar spricka upp) och så nytt varje år. Året efter sådd blir det oftast blomning, förutom kaskadbergvallmon som kan ta tre-fyra år på sig. Men det är det värt! En och en halv meter hög med blommor hängande som kaskader, faktiskt! HÄR och HÄR kan du läsa mer om den.
4. Täck plantorna på hösten med en takpanna eller liknande så att regnvatten rinner förbi. En upphöjd plantering ger också bättre dränering. I min sandrabatt täcker jag aldrig. Där är dräneringen på topp förstås!
Att så bergvallmo kan vara svårt, men med mina råd tror jag att du ska lyckas. Jag gissar att för de flesta är orsaken till problemet att fröna torkar ut, där de ligger på ytan. HÄR finns sådden tydligt beskriven. Jag vill bara tillägga att om man sår nu i mars kan det vara klokt att ställa ut sådderna redan efter några dagar, så man hinner få nytta av snö, för den som har det, eller i varje fall temperaturer kring noll, vilket är viktigt. Annars är det kylen som gäller. Bäst är att så tidigt på året för att hinna nyttja naturens växlingar.
Skaffa hem såjord och sterilisera den gärna. Finkornigt grus och ev. lite okalkad torv eller rhododendronjord att blanda i såjorden. Ett tunt lager grus är bra att lägga ovanpå alla sådder, även de ljusgroende. Och HÄR en länk till. När plantorna ska skolas en och en i krukor är det en fördel om du använder rhododendronjord eller i varje fall blandar upp vanlig blomjord liksom du gjorde med såjorden. Dessa förutsättningar är bäst, men det kan mycket väl lyckas ändå. Tänk bara på att de pyttesmå fröna väldigt lätt torkar ut!
Bergvallmo finns i många färger, från vit och gul, till olika blå nyanser, vinröd, lila nyanser och burgundy. Visst blir man lite ha-galen!
