Slöjsiljan, Ammi majus,  som jag sådde ifjol blev precis så fin som jag tänkt.  Eller… förutom att de blev jättehöga och måste ha stöd. Om man unnar sig att ta snittblommor ofta, går det förstås att hålla tillbaka höjden. Men jag var lite rädd om den, då den stod så fint bland rosor och vita lejongap. Jag tycker den är finast som outslagen – ja, jag gillar ju grönt – men också när de vita blommorna slår ut och ser ut som en spetsduk, men så kallas den också spetsblomster. Jag gissar att höjden berodde på allt regnande då en del växter blev väldigt höga.

Slöjsiljan hör till flockblommiga växter precis som morot, och jag har läst ett tips att man kan plantera fjolårets morötter, för de blommar år 2 och då med liknande blommor som slöjsiljan. Förra året hade jag inga gamla morötter kvar i källarn men i år ska jag bevaka så jag får prova morotsblommor! HÄR på bloggen Moseplassen kan du se dem som gulrotsblomster i inläggets buketter. Slöjsiljan ska jag absolut så från frö jag tog vara på i höstas. Alla sommarbuketter med färggranna blommor behöver grönt som balanserar, ja, och vitt för den delen!

Även lejongapen, Antirrhinum majus ´Rocket White´ drog iväg, jag tror till 1,5 m! Fantastiska i rosenrabatten och inte minst i vas. Och en anings söt doft. Dessutom tål lejongapen en del frost och stod länge kvar i höstas. HÄR hos Impecta köpte jag bägge fröerna. Nu är det bra tid att så bägge blomsorterna.