Höstens sista blommor blev en låg bordsdekoration till gårdagens middag. De gröna frökapslarna kommer från afrikas blå lilja, Agapanthus, som har blommat fantastiskt i år.
Maten blev rätt god men recepten får vänta, då viktiga saker förhoppningsvis ska hända idag. Efter besök under ett flertal år hos ett tiotal olika läkare för mina svåra allergier hoppas jag nu till slut komma till rätt person.
Tänk vad frusen man är när den första kylan kommer på höstarna! Som tur är har man hunnit vänja sig innan det blir minus 25, eller tro om det blir ännu kallare – en vargavinter kanske – efter denna tropiska sommar. Nu känns det roligt att fixa fint inomhus i vårt året-runt-hus. På rea hittade jag ett gulligt fat som jag har fyllt med krukväxterna plättar i luften och hortensia.
Blommorna fick stå kvar i sin krukor som jag dolde med mossa och en fin pumpa. Dekorationsgrus i matchande färger och så lite glans med bonsaitråd i mjuka böjar. Ovanligt romantiskt stil för att vara mig, men fatet fick sätta stilen. Hortensians runda blombollar, plättarnas små rundlar, en rund pumpa och mjuka böjar på bonsaitråden förstärker fatets form. Att sedan hortensia inte gillar att bli glömd är en annan femma. Efter en långhelg i sommarstugan slokar den så jag får skaffa en ersättning. Pover Ramels visa har rätt: Underbart är kort, alldeles för kort. Och sommarn också. Ha en skön höst!
En del är överblommat i trädgården, men mycket finns fortfarande att använda i dekorationer. I rasande fart satte jag ihop den här innan gårdagens gäster kom. Man ska ju hinna fixa något att bjuda på också! Dekorationen fick vår- och försommarkänsla, bara äpplena ger lite höstkaraktär.
De söta rosorna kommer från min stora kanadensiska buskros ´Therese Bugnet´. Den sätter knoppar långt in på hösten men längre fram orkar de inte slå ut. Fint med knoppar också. Rosen är härdig till zon 6-7. Blommorna är förstås stuckna i oasis som är en cm lägre än krukkanten så att oasisen går att dölja. Ofta häller man på färgat grus eller stenar men sådant hade jag inte till hands där vi var i sommarstugan så jag klippte ett rejält knippe från ampelväxten silvernjurvinda ´Silver Falls´som jag hade i en urna. Silvernjurvindan, Dichondra, tål stark uttorkning, så det var bara att vira ihop och lägga ovanpå oasisen – man tager vad man haver…
Stjärnflockan, Astrantia major, uppe till höger i bilden, blommar igen i trädgården eftersom jag klippte ner den efter första blomningen. Om jag minns rätt heter sorten ´Moulin Rouge´. Den brukar vara riktig mörkröd men den här tiden bleknar den. Det mörkaste röda på kronbladens spetsar tog jag igen med några mörkröda blad alunrot, på bilden syns det ena längst ner. Allt som allt blev det här ganska somrigt. Just rosa, ljusgrönt, slingrande och transparent ger sommarkänslan. Inte så dumt att ha när kvällarna börjar bli mörka och nattfrosten snart är här.
