Den 15:e januari varje år går startskottet för tulpansäsongen. I år odlas rekordvolymen 150 miljoner tulpaner i Sverige. Istället för att bara sätta 7-10 tulpaner i en vas, går de att variera så mycket. Speciellt kul är det att tulpanerna alltid vänder “ansiktet” upp mot ljuset. Det blir riktigt läckert att lägga ner några i en glasskål och bara låta stjälken nå ner lite i vattnet. Tulpaner ska aldrig stå i mycket vatten för då kan de blomma över för fort.

Svenska tulpaner är riktigt klimatsmarta, mycket energi är lagrad i löken från Holland och i Sverige odlas de i växthus värmda med fjärrvärme och biobränsle. De är bland de billigaste snittblommor man kan köpa så passa på att frossa! En bukett av 20-30 stycken ger en bättre möjlighet för floristen att komponera med flera färger. Den här buketten innehåller till och med ännu fler än 30 st.

Det är många timmars slit som ligger bakom alla vårliga härliga tulpanbuketter. På en studieresa till bl a Sörby Handelsträdgård, därifrån vi ofta får tulpanerna här i norr, fick jag se hur det går till vid planteringen. Det var en överraskning, för jag hade aldrig reflekterat över vilken stordrift det är. På Nordvikskolan planterade vi en höst, men det var inga stora mängder- bara kul. Men tänk de som står vi löpande bandet dag ut och dag in under hösten! Arbetsledaren berättade att det inte gick att jobba med denna uppgift i mer än 6 timmar per dag. Killarna klarade det inte psykiskt och tjejerna inte fysiskt. Vi får skänka dem en tanke när vi njuter av tulpanerna!

Bilder från Blomsterfrämjandet

HÄR kan läsa om hur du sköter tulpanerna. Och många fler inlägg om tulpaner hittar du om du söker i rutan längst upp till höger.

Igår när vi skulle få gäster skyndade jag mig att få bort lite mer av det julröda. Till min snabba bordsdukning återanvände jag de vita hyacinterna som jag tidigare planterat i drinkglasen. De har stått svalt i källaren, annars hade de varit utblommade. HÄR kan du se dem. Nu får bordet stå så här tills Tjugondag Knut. Yngste sonen kommer snart hem på besök så vi måste lämna kvar lite julkänsla åt honom.

Jag valde dukning med glas, vitt skimrande tyg, silvrigt gräs, bruna kottar, lärkkvistar och långa kanelstänger som matchar bordet. Vita äpplen och silversnören. Först tänkte jag ha tyget över hela bordet men det blev inte fint då bordets färg tog över det genomskinliga vita. Så då blev det i mitten istället. För att många gäster skulle rymmas drog jag ihop tyget i ändarna med silverband och knöt in rejäla knippen med långa kanelstänger.

Här har jag tillämpat nyttiga tips från floristutbildningen: formen och linjerna är alltid viktiga. Eftersom bordsskivan är oval fick tyget också en oval form, fast mer avlång. Fast egentligen av praktiska skäl, som sagt. Kottarnas riktning och kanelstängerna förstärker formen.

En krans fick bli kronan på verket, fast den egentligen inte behövdes, men jag ville prova idén från Nordvikskolan. Jag har klätt en halmkrans med vanlig bomull, sådan som det går att dra ut en lång längd ur påsen. Köpt billigt på mataffären. Under det tredje tunna lagret bomull har jag virat två batterislingor och fäst bomullen med silvrig buljongtråd, så blev det mysig snölyktekänsla. Batterihållarna i mitten av kransen täckte jag snabbt med avklippta rosor.