Naturmedicin från träden

I alla tider har människor hittat läkemedel i naturen. Många träd har helande egenskaper, till exempel kan man få salicylsyra genom att koka te på bladen från salixarter, typ sälg. Drick 3 koppar av det teet under en timme så motsvarar det 1 magnecyl. Lindblomste är både gott och lindrar förkylning. Sista veckorna har jag lindrat min torrhosta med att äta 10 lindknoppar per dag. En amerikansk studie visar att det fungerar och kan till och med ersätta antibiotika.

Nyutslagna lindblad kan man också blanda i en sallad. I boken “Svenska träd – upptäck känn igen och använd” berättar MarieLouise Eklöf mer om vilken medicinsk nytta vi kan ha av många vanliga träd. Mycket intressant bok och fina bilder dessutom. Något för mörka höstkvällar kanske!

 

Tuttifrutti från egen trädgård

Idag blev det en härlig skörd av alla möjliga frukter från trädgården. Mycket björnbärskart hinner tyvärr inte mogna i år, men mina allra första päron är nu skördade och ska få eftermogna inomhus. De är av sorten Suvenirs, ett härdigt päron från Blomqvists kända plantskola i Finland. Stora och söta säger reklamen. Åtminstone det första stämmer hittills.

Tuttifrutti - alla frukter - från trädgården

Från mitt stora familjeäppelträd har jag idag plockat två olika Astrakan, Stenbock och Lobo. Sedan blir det att ta fram äppelplockaren så jag når alla de andra. Sju olika sorter får jag i år.

“Tutti” är italienska och betyder alla. I mitt förra liv jobbade jag med musik, om det stod “tutti” i ett musikstycke betydde det att alla instrument i orkestern skulle spela samtidigt. Alla beteckningar i ett musikstycke brukar stå på italienska av orsaken att i den europeiska musikens barndom var Italien föregångslandet och sedan har språket hängt med. Till exempel allegro= fort, forte= starkt, piano= svagt ( ´ta det lite piano´). Undantaget är musikstycken av franska tonsättare, bara deras eget språk duger. Där fick du lite musikalisk allmänbildning på köpet!

Tuttifrutti, det är i vilket fall som helst alla frukter!

Va gott! – bigarråer i Norrland

Vårt körsbärsträd, Fryksås, har gett en handfull söta, supergoda bigarråer i år. Det är väl livskvalité att kunna plocka sånt i sin egen trädgård!

Bigarråer i Norrland

Vi hade virat in de fåtaliga bären i fiberduk där de hängde på trädet, så fåglarna inte kom åt dom. Den vita fiberduken, samma som man använder som skydd mot ex morotsflugan släpper igenom tillräckligt med ljus och fåglarna blir lurade av den vita färgen, de äter ju inte vita bär. De år trädet ger mer bär blir det till att passa på fåglarna och skrämma med allehanda tricks, för att kunna låta bären hänga tills de är nästan svarta och så söta de kan bli. Ifjol lyckades jag behålla alla bär på min körsbärsbuske genom att hänga dit något nytt i skrämsleväg varje dag eller flytta om.

Vårt Fryksåsträd har Prunus avium som grundstam och uppges vara härdigt till zon 5  Här har det klarat sig bra i flera vintrar. Hos Önskebrunnen i Älandsbro fick jag nyligen veta att trädet blir härdigare med grundstam Gisela, fast då blir det litet – en fördel när man ska försöka finta fåglarana i och för sig!

Körsbär vill ha varm, sandig jord i soligt läge och här i norr är det bra att plantera i en upphöjd bänk, 10-20 cm ovan markytan. Beskärningen görs bäst i juli-augusti och så lite som möjligt. Andra året tog jag bara bort toppen på vårt träd så det inte ska bli för högt. Korsande grenar bör också tas bort. Att gödsla försiktigt är också viktigt så att trädet inte växer för mycket under hösten och får en “vinterchock”!