Tänk när sommarn kommer på allvar här i mörka nord! Då tar vi igen vad vi förlorat och njuter av värme och ljus dygnet runt närapå. Nåja…kanske inte varmt jämt… men LJUST. Och tänk så det växer – bär och frukt blir extra goda här i norr just på grund av ljuset.

Havtorn ska jag plantera, en hane och en hona av bra sorter som jag köpt från Blomqvist plantskola i Finland. Där finns ett stort urval av växter som är härdiga här i Norrland. Chokladkörsbär ska det också bli. Vår gamla körsbärsbuske Berit har gett goda bär i många år nu, det gäller bara att hålla undan fåglarna så bären hinner bli fullmogna. Ormar och annat otyg får hjälpa mig. Hela busken brukar till slut se värre ut än en fågelskrämma med allt jag hänger på och lägger runt om. Något nytt varje dag behövs det.

Och när hösten kommer hoppas jag få smaka persikor från min dotters trädgård. Ja persikor växer bra i Norrland, fast i växthus i djup sandbädd för övervintringens skull. I fjol satte jag en planta på friland i skyddat läge och i djup sand. Det blir spännande att se om den klarat vintern. Här kan du läsa mer.

Men först kommer våren då snön tinat bort och jag får gå en runda och hälsa på alla växter som klarat vintern och får fortsätta utvecklas – då känns det för härligt! Bland de första att titta upp är bitterskråpen, Petasites japonicus, som ju tveklöst klarar vintern. Den är svår att utrota, men SÅ snygg. Först liknar den gulgröna  tjocka hyacinter som sticker upp ur jorden, för att sedan övergå i jättestora, höga blad.

Gyllenfläderns vårutspring är enastående med de mörka små bladen. Man kan tro att det är en japansk lönn, men en sådan har ju svårt att klara vintern här och blir aldrig stor. Gyllenflädern däremot klarar det mesta, även sorkangrepp. Den bara skjuter nytt och är snart stor igen. Bladen övergår långsamt till gulgrönt för att sedan behålla färgen sommarn ut. Det finns ju faktiskt många roliga, härdiga, lättskötta växter att välja på för oss i Norrland. Många fler än de vanligaste, bara man söker. Här kan du läsa mer om gyllenflädern.

Här hade jag planer på en liten japansk trädgårdshörna, men den ytan som var tänkt är nästan full med växter. Inte så sparsmakat som jag tänkte. Visserligen prydnadsgräs, koreagran, bergkörsbär, men för mycket. Här gäller inte “less is more” utan “much is more” passar nog in bättre hos mig. Men i vinter lyckades jag fynda en stor japansk äkta stenlykta på hög fot, så nu jag måste hitta en ny yta för min japanska hörna. Och ytor finns det…det gäller bara att gräva, gräva…