Många gånger har jag funderat på om det skulle gå att göra något gott av fler bär och blommor än de vanliga. I Safthushållningsboken av Petter Bergström på Natur och Kultur finns svaren. HÄRkan du provläsa lite ur boken. Jo visst kan man använda de små frukterna på bukettapeln, de gula forsythiablommorna, ja till och med scherminens doftande blommor. Och från naturen kan vi plocka rallarros och älggräs. Jättebalsamin som man kan hitta som förvildad kan bli en mild, knallrosa saft. Börjar du nu bli intresserad så finns info om tävlingen längst ner i detta inlägg.
I bokens början får vi en gedigen genomgång av alla nyttigheter som ingår. Mycket fakta är det, men lättläst och ibland med en humoristisk kommentar. Författaren har en enorm kunskap om hur vi påverkas av olika ämnen, hur olika tillsatser påverkar och inte minst – hur vi kan lyckas med tillredningen. Även råden för att rädda allt om vi har misslyckats finns här.
Bästa tipset i boken, tycker jag är rådet att lagra saften i 6 månader, då blir den strävaste aroniasaft riktigt god. Många nya smaker och kombinationer bjuds vi på. Ett recept som jag ska prova på, är saft på rosenblad, enbär, timjan och havtorn. Och till våren ska jag vara på hugget och plocka granskott till granskottsaft. Jag gjorde en liten sats i fjol och gömde tyckte jag, för att göra en fin sorbet. Men tänk nu har någon druckit upp det mesta! Vi får se vad safttjuven gillar de nya safterna!
Färsk svartkål i januari är inte illa! Vi glömde skörda före jul och nu var kålen lika fin, där den skyddats av 1 meter snö. Ett tufft uppdrag tyckte mannen som grävde upp allt. Han hade redan fått skotta massor av snö vid sommarstugan i år. Inte bara växthuset utan vägen, tak och altaner har begravts i snöfall efter snöfall. Nu kan vi i varje fall göra mycket gott och nyttigt av kålen. Grönkålssoppa ska vi prova för första gången och kanske vi gör vår vanliga goda LCHF-paj. En av de godaste pajer jag smakat. HÄR finns receptet till den. Faktiskt har jag lagt ut en hel del LCHF-recept. Du hittar dem om du skriver in LCHF i sökrutan längst upp. Och en god sallad ska vi göra av svartkål, sötmandel och russin, allt hackat i bitar. Blir soppan bra kommer det receptet här framöver.
I år ska jag plantera ut mina små äppelträd som stått nedgrävda tillfälligt. Träd med svagväxande rotsystem (kallas grundstam) ger små träd och jag har några väntande med grundstam P60, som ska få bilda en liten äppelhäck. Några av dem ska också bli spindelträd – ja, inte ska jag föröka spindlar, utan växtformen som mer liknar en julgran kallas så. Grönt Kort-utbildningen i beskärning jag gick, gav inspiration till allt detta. Man kan göra så mycket kul med fruktträd och frukten blir jättefin. Från kursen fick jag ta med mig ett litet träd och var snabb att hugga ´Drakenberg´ som vår lärare tyckte var bland de bättre. I höstas hade det lilla trädet redan fått en jättestor fin frukt. Men det är en gåta vart den tog vägen. Så jag får smaka nästa år istället…
Äpple ´Drakenberg´ grundstam B9
´Drakenberg´ uppges vara ett mört, saftigt, sött och lite syrligt dessertäpple med god arom. Ger mycket frukt och mognar i september/oktober och håller sig till jul. Visst vattnas det nu i munnen? Härdigheten uppges till zon 3-4, men eftersom mitt träd växer på svagväxande grundstam B9 kan jag lägga till 1-2 zoner! Så då klarar sig mitt träd bra i Nordingrå! B9-grundstammen har bara en nackdel, att rotsystemet är vekt, så stöd och bevattning måste jag sköta. Även grundstam P60 ger härdigare träd. Ett bra tips för oss norrlänningar! Detta träd ska jag forma som ett spindelträd, det kommer att likna trädet på nästa bild.
Spindelträd på våren i Gamla Linköping
Spindelträd får inte bli högre än 2,5 m och från år 2 binder man ner grenarna med tyngder så de växer horisontellt. Eftersom trädet är smalast upptill får all frukt ljus, vilket är förutsättningen för fin frukt. På ett sådant här träd blir det mycket frukt då det bildas mer fruktved (blomknoppar) ju mer horisontell grenen är och mindre med blomknoppar om grenen växer rakt upp. Man får hålla efter med beskärning så att gamla grenar tas bort och nya släpps fram. På unga grenar blir det större och finare frukt. Ett smart odlingssätt, alltså.
Verrierpalmett samlar värme från väggen
Verrierpalmett mot en vägg klarar sig mycket bättre eftersom växtplatsen blir varmare. Något igen för oss norrlänningar! Verrierpalmetten som liknar en kandelaber, tar en del tid att sköta, men visst är den snygg även utan frukt och blad. Jag har både ´Cox Orange´och ´Ingrid Marie´ på grundstam P60 som ska prövas. De är inte alls härdiga men invid en solig vägg räknar jag med att lyckas. De är ju såå goda. Vill man ha sorter för varmare zoner är en annan bra idé att ympa in i befintligt träd. Då blir ympen 1 zon tåligare. Lite svårt kan allt detta vara, men det går att lära sig. Du som bor i Örnsköldsvik kan hänga med på någon av mina trädgårdskurser i vår. Jag kommer att erbjuda förutom grundkurs även beskärning och att ympa sitt eget svagväxande träd och ympning på gamla träd mm. Om något år när jag börjar ha mina spaljéträd igång blir det också kurs i att beskära och sköta dem. Kurserna kommer att finnas HÄRpå Sensus Örnsköldsvik. Ring mig gärna för mer info :0736-372212.
Ett spaljerat träd är som ett konstverk
Ja, och så tänkte jag ju göra en äppelhäck. Den kallas vågrät kordong och blir så tjusig. Bra avgränsningsalternativ som ger väldigt fin frukt. Jag ska leta fram bild på en sådan så får du se något extra. Så länge kan du titta HÄRpå en grann äppelgång. Fortsättning följer…
