God ovanlig bärsort

Krusvinbärsbusken ger äntligen lite skörd i år. Bären som också kallas Jostabär, smakar varken som svartvinbär eller krusbär som de är en korsning av. Men de har en god arom och är mindre syrliga. En sådan buske ger inte så mycket skörd som dess föräldrar, så man har den inte för att koka saft, utan bara för att plocka och äta. Och taggarna från krusbäret slipper man.

krusvinbär

Bären är lite större än svartvinbär och och flugan liknar krusbärets.  Busken blir större än svartvinbär men sköts på samma sätt. Den är härdig till zon 5. Kul att ha olika bärsorter att välja från. I år har vi fått äta av trädgårdsbär, i nämnd ordning:  blåbärstrybär, smultron, jordgubbar, körsbär, gröna vinbär, vita vinbär, gula hallon, röda hallon, saskatoonbär, röda vinbär, krusvinbär, svarta vinbär, krusbär, tayberry och sist av allt mognar de sibiriska björnbären. De var inte lite, när vi sedan har lite mängder av alla sorterna och kan frysa in blir det verkligen variation i morgonfilen. I mer än två veckor blir det olika sorter innan det är dags att börja på ny kula! Och om något år ska havtornsbuskarna ha börjat ge bär, och sedan finns ju frukten, plommon, päron och äpplen som också går att frysa in eler koka sylt av. Ja just det, jag glömde minkiwin som har blommat i två år, den borde också snart ge frukt, och de amerikanska blåbärsbuskarna. Nästa år räknar jag med bär på dem. Oj, vad vi ska få frossa!

Åhh…doften från orientaliska liljor!

En stark god doft känner jag utanför verandan i Salsåker. Sent omsider slår de orientaliska liljorna ut och sprider sin härliga doft. Och blommorna är jättestora och tjusiga. Lite kinkiga kan de liljorna vara, då de behöver mycket värme – bättre sommar än i år alltså – och en väldigt väldränerad jord. De ljusgula ´Conca D´or´ trivs här tillsammans med stäppsalvian Salvia nemorosa ´Caradonna´, som vill ha samma villkor. Och det får de, rabatten består av ren sand, 0-8 mm grovlek, och jag lägger på 1-2 dm gräsklipp per försommar. Sanden är också förutsättningen för att de ska klara sig här i norr.

Orientalisk lija Conca D´or

Salvian gillar jag för den mörklila färgen, även på stjälkarna och att den blommar hela sommaren. Och nu är den en pigg kontrast mot de ljusgula liljorna. Färgerna är ju mittemot varann på färgcirkeln – det skulle varit fler liljor i bilden så det blir mer dominans, men de andra liljorna fick inte vara med, för de börjar bli så fula i kronbladen av höstfukten. Underbart är kort…

En del av de orientaliska kommer knappast att hinna blomma i år, men det får bli ett undantag. En sådan här sommar torde inte återkomma så fort. Vanliga somrar räcker ett soligt läge och varm sand om fötterna för att de ska hinna utvecklas.

Hur man får fina päron och äpplen

För några veckor sedan var det päronskörd, typ. Fast då gällde det att gallra bort de frukter som satt för tätt. Det skär i hjärtat för man vill så gärna ha alla kvar, men då blir det mindre frukter till storleken. Istället ska man plocka bort överallt där det sitter flera ihop. De ska växa en och en och istället bli stora och fina. För mycket frukt blir tufft för trädet, grenarna hänger ner och kan knäckas, och året efter kan trädet måsta vila, så då blir det lite frukt. Bättre färre och stora frukter varje år tycker jag. Dessutom blir de sötare och godare om de får mer plats. Samma gäller för äpple och plommon.

Gallrat päronkart

Att beskära så att trädet blir luftigt ger också godare och friskare frukter, när solljuset får komma till. Nu är det bra tid för sådan beskärning och skulle några grenar med frukt måsta tas bort blir ju de kvarvarande frukterna desto bättre! Min päronsort ´Suvenirs´ kan få frukter upp till 400 gr tunga. De liknar affärens Anjou och är lika goda. I år får jag bara hoppas på att frosten inte kommer tidigt så de hinner mogna denna kalla sommar. Fast de kan förstås eftermogna inomhus. Trädet är det bästa härdiga päronträdet för Norrland och finns förstås hos BillaBlom. Öppettider finns under fliken BillaBlom. Så här såg fjolårets skörd ut!

Päron Suvenirs många och stora (1)