Kategori: Perenner

Delar perenner fast det snart är vinter! Och sommardrömmer…

Den Av Monica Söderströmi Perenner, TRÄDGÅRDEN2 kommentarer

Rätta tiden att dela perenner är inte nu. De ska ju hinna rota sig lite för att klara vintern, så senare delen av augusti och början av september är bäst. Vi har en väldigt varm höst så fortfarande går det att gräva i rabatterna vilket jag har gjort. En del dagliljor behöver tas bort, speciellt de som växer vid päronträdet. Dagliljor vill ha rejält med gödsel, men då får även päronträdet del av näringen och växer alldeles för mycket, och ett sådant träd får svårare att klara vintern. Sedan blir det alldeles för frodigt och måste beskäras vilket i sin tur gör att det skjuter ännu mer skott. Päronträdet som vi nu äter de sista söta frukterna av, är visserligen härdigt till zon 5 men jag är väldigt rädd om det så nu måste dagliljorna bort och gödseln minskas. Då kom jag på att jag kan ta in dagliljerötterna och förvara i matkällaren. Före förvaringen spolar jag av jorden och bryter försiktigt klungorna i flera mindre. I nödfall får man hjälpa till med en kniv. Av en enda tuva blir det många plantor. I fyra månader borde rötterna klara sig i matkällaren och sedan är det dags att plantera i krukor för försäljning eller så sälja dem barrotade.

dela dagliljerötter

Nytt för nästa år blir att vi på BillaBlom kommer att sälja många olika barrotade perenner och dessutom lökar av olika slag, som dahlior, liljor, kanna mm. Allt detta beställs direkt från odlingen i Holland, så det blir bra priser. Vi säljer på olika träffar och kommer även att ha öppet några dagar under våren hos BillaBlom. Visst har ´Crimson Pirate´ en härligt mustig röd färg. Så här många blommor ger den tillbaka när den får gödsel. HÄR kan du läsa om hur och när du ska gödsla.

Daglilja Crimson Pirate (1)

Pionrötter är redan beställda så inte de finaste sorterna ska ta slut. Några exempel att drömma om: Itoh-hybrider ´Bartzella´ (dubbel gul med orange mitt), som kan få upp till 70 blommor, ´Cora Louise´ (semidubbel vit med purpurlila flammor i mitten) och ´Julia Rose` (mörkrosa som övergår i mjukt aprikos med purpurröda toppar). Alla Itoh-hybrider har jätteblommor men behöver inget stöd. Våra vanliga luktpioner och bondpioner brukar ju bli så tunga och klarar sig inte utan uppbindning. Mer information och bilder kommer men så länge kan du se ´Cora Louise´ på videon på Youtube

Berberis med färg

Den Av Monica Söderströmi Perenner, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN

Höstens färger gör en så glad. Tur det när kvällarna är mörka och kylan kommer krypande. En gulbladig berberisbuske som brukar vara omtyckt när vi visar trädgården är ännu snyggare nu än på sommaren då den är enfärgat limegul. Nu skiftar den i många färger. Passar också bra ihop med den gråsilvriga japanska malörten, Artemisia schmidtiana ´Nana´ som kantar rabatten. Sortnamnet till berberisbusken har jag tappat, men det blir till att leta fram, då några har beställt den inför nästa år.

Gulbladig berberis (1)

De berberishäckar som fanns förr var inte omtyckta. Vansinnigt taggiga men ett effektivt stopp för barn och djur förstås. Du har kanske hört skrönan om han som ramlade ut genom ett fönster och landade i en berberishäck. I flera år vandrade taggarna runt i kroppen och kom ut genom huden! Men en enstaka buske i rabatten blir inte några problem, jag har inte stuckit mig på busken. Sedan rensar jag förstås inte mycket ogräs där jag odlar i sand och gräsklipp, men slipper man bara krypa in och rensa i en häck så ska det gå bra. Berberis finns i många nya varianter, den rödrosaflammiga ´Rose Glow´ har jag haft i många år och den är fin hela växtsäsongen precis som den gulbladiga. Alla buskarna har bär nu på hösten, som är ätliga. Hur de smakar och vad man använder dem till vet jag inte. Någon av er läsare vet säkert, så tipsa gärna!

Gulbladig berberis (2)

 

 

Vad kan det bli av denna gegga?

Den Av Monica Söderströmi Perenner, TRÄDGÅRDEN4 kommentarer

Det ser ju ganska gott ut, men du ångrar dig om du smakar! Hela växten som smeten kommer ifrån är giftig förutom själva frukten som sägs vara ätlig, men är knappast aptitlig. Fröna i smeten liknar nästan granatäpplekärnor, vilket det inte är, men frön är det.

Frön från indiskt fotblad

Den fina woodlandväxten indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum, gav så många frukter i år så jag ville testa att fröså den. Så otroligt vacker på våren och med häftiga röda frukter på hösten. Härdig är den också. Innehållet i frukterna har jag nu låtit ligga i vatten för så kallad jäsning. Fruktköttet måste bort från kärnorna för det innehåller groningshämmande ämnen och när denna sörja börjar jäsa, bryts fruktköttet ner och blir lätt att spola bort. Det har också spontant blivit små fröplantor runt moderplantan, men fler skadar inte av denna vackra växt. Har du inte sett de granna frukterna i mitt inlägg i höst kan du hitta det genom att använda sökrutan här uppe till höger.

Indiskt fotblad Podophyllum hexandrum

De färdigsköljda fröerna har fått torka på en tidning och sedan har jag lagt dem i ett kaffefilter och i fönsterbänken ovanför ett element, så de blir helt torra och går att spara. Det är bra att ha många olika fröer inför vårens trädgårdskurser. En del av fröerna sår jag direkt och ställer ut krukorna så fröna får den vinterkyla de behöver för att gro. Färska fröer gror ofta bättre. När vårvärmen kommer gror de utan att jag behöver göra något för det. Om jag sår först på vårvintern får jag efterlikna naturen och ställa krukorna i kylen eller ute under snön, men då måste de först stå i rumsvärme i 2-4 veckor. Det ska efterlikna en sensommar. Hela denna procedur kallas stratifiering och kan vara lite olika för olika frön. Information kan man till exempel hitta på jelitto.com som säljer många perennfröer. Det är när vi imiterar naturens metoder som vi lyckas.

Frön indiskt fotblad