7 tips som hjälper känsliga rosor att klara vintern.

Jag har många härdiga rosor, men vill också prova andra, till exempel Austinrosor. Jag har hittat ett system som fungerar för det mesta så att jag kan odla rosor för någon zon varmare än vad som annars går här. Vintern och vädret varierar så inget är garanterat dock, men ändå ger dessa tips en större chans att lyckas. HÄR finns exempel på mina härdiga rosor. Och HÄR 6 st olika i mörka färger. Tipsen kommer nedan.

Tänk att få plocka rosor i trädgården till buketter och dekorationer!
  • Dåligt härdiga rosor planterar jag i djup sand (grovlek 0-8 mm) och gödslar med gräsklipp (Åkerstedts metod). Sand är varm och det gillar rosorna. Och inget vatten står kvar vid rötterna. Härdiga rosor planterar jag i vanlig bra trädgårdsjord förbättrad med kompost och stallgödsel eller kogödsel och barkmull på säck. Aldrig plantjord som innehåller mycket fukthållande torv.
  • Nu på hösten använder jag extra sand för att kupa upp runt rosorna. Att kupa upp jord är vanligt, men blir det en varm höst, är det risk att stjälkarna, som är under kupningen, ruttnar. Så sent som möjligt ska skyddet på. Men man vet aldrig när kylan slår till så att det inte går att gräva. Sand är luftigt och sork och möss gillar inte heller att knapra om de får i sig sand.
Rosorna skyddas med sand inför vintern.
  • Bäst är att plantera i ett sluttande läge, eller upphöjt om det är plan mark, för att vatten ska kunna rinna bort på hösten. Det ska vara 10-15 cm sand/ jord över förädlingsstället ( punkten där roten möter den ädla sorten). Använder man sand eller luftig, lätt jord, kommer rosen att bilda rötter där upptill också.
  • Numera kan man ofta få tag på rotäkta rosor, dvs att rotsystemet är samma som ovan jord. Bl a brukar man kunna få tag på kanadensiska och gammaldags som rotäkta. De är härdigare för om något händer med ovandelen skjuter roten ändå nya skott av samma sort.
  • Rosor är krävande så jag vattnar och gödslar regelbundet. De behöver samla mycket krafter under sommaren för att klara vintern. Ingen gödsel efter mitten av juli, så att rosorna hinner avmogna ( =stanna upp i växt, förvedas och förbereda sig för vintern). Höstgödsel, sk PK-gödsel är dock bra att ge från början av augusti. Den kan förbättra övervintringen för alla rosor, buskar och träd.
Austinrosen ´Queen of Sweden´ frostnupen i oktober. Kan behöva gullas med för att klara sig här.
  • På hösten är det viktigt med dränering, så rosen inte står blött. Väldigt viktigt en regnig höst. Skulle det till råga på allt sedan bli en väldigt kall vinter med lite snö, lever rosorna osäkert. Det sägs att rosor gillar lerjord, men här i norr funkar det inte då den håller fukten för länge på hösten. Ju längre norrut, ju sandigare jord är att föredra.
Granris skyddar inför vintern
  • Nu i höst täcker jag med granris, och innan vårvintersolen kommer lägger jag också på juteväv på de känsliga rosorna. Solen får dem annars att vakna till för tidigt på våren, de tål inte temperaturväxlingen med kalla nätter och soliga dagar.
Ros härdig i z 3 Tehybrid ´Augusta Luise´

Min nya ros ´Augusta Luise´var en positiv överraskning. Så vacker färg, och den liknar faktiskt en pion. Och doften sedan! Klarar egentligen bara z 3 – tehybrider är aldrig vidare härdiga – men jag planterade riktigt djupt i sand, med en slänt nedanför. Rätt många år har rosen levt, om än inte blivit särskilt stor.

Laga till körsbär och bigarråer på olika sätt

Här kommer lite olika idéer för att ta vara på skörden. Både det som går fort och det som tar rätt lång tid men blir bara så gott! Både bigarråer och surkörsbär fungerar till bäggedera.

Bigarråer

Dessa goda bär äter man helst direkt men också så härligt att ha dem kvar för vintern. Jag har just här i början av augusti plockat in sista chokladkörsbären, en typ av surkörsbär, som är ok att äta om de blir riktigt mörka. Lettisk låg och sorten Berit är liknande. Alla härdiga i buskform. Hos min syster i inre Lappland klarar sig chokladkörsbär.

Bigarråerna mognar ofta från början av juli, men i år blev det betydligt senare. För att få dem själv behövs en stor ställning med nät över så inte fåglarna tar allt och sedan är det viktigt med regelbunden vattning, för om det är torrt och sedan blir mycket regn, spricker bären och getingarna hittar sockret och förstör bären med sina gnag. I år skötte mannen om det exemplariskt så vi fick de finaste största godaste bigarråer man kan tänka sig.

Romkörsbär på g, här gjort med chokladkörsbär

Det snabbaste sättet att ta vara på körsbären är att göra romkörsbär.

Gör så här:
Skölj de felfria bären och lägg i en ren glasburk, häll på strösocker och rom eller annan sprit, men inte sprit i hela burken (jag brukar fylla upp till 1/3) för bären saftar sig så småningom. Låt stå på köksbänken och skaka lätt emellanåt tills sockret är löst. Fyll på mer sprit om lagen inte täcker. Ställ sedan burken i kyl eller matkällare. Där håller den hur länge som helst. Jag tar ingredienserna bara på ett ungefär, men ganska mycket socker tycker jag blir gott, då blir lagen som finaste körsbärlikör. För att få den goda körsbärssmaken ska kärnorna vara med, men man kan kärna ur och sedan lägga med kärnorna. Men då är inte det här en snabbvariant längre.

Eftersom vi fick gissningsvis 35 l stora superfina bigarråer har jag verkligen fått ta till genvägar. Och då har vi gett bort till barnens familjer och riktigt vräkt i oss dag efter dag. Så jag frös in en hel del i stora fryspåsar, för att prova att kärna ur i vinter som halvfrysta. Inget jag provat tidigare.

Kirschomat körsbärsurkärnare
Ganska snabbt urkärnade körsbär, ser lika proffsigt ut som köpta.

Att kärna ur körsbär tar tid. Med min Kirshomat går det dock skapligt bra. Men man ska ju trycka en gång för varje bär, och ibland fastnar ett och vill inte trilla ut. När de väl är urkärnade kan man göra allt möjligt. Rårörd sylt är enkelt, bara rör ned socker efter smak och frys in. Bigarråer har lite syra så då tillsätter jag lite citronsyra och en skvätt Amaretto är inte fel! Vill man ha tjockare konsistens, tillsätt fryspulver. Riktigt lyxig sylt! Eller man kan baka pajer och kakor.

Rårörd bigarråsylt

Torkade körsbär är det lyxigaste alternativet, det förstår man av priset på köpta. Jag torkar på plåtar med bakplåtspapper och skär upp det urkärnade bäret så det går att platta ut. Sedan torkar jag på 50 grader varmluft i ugnen med träslev i luckan för att släppa ut fukt. Är det soligt brukar jag torka dem klart i uterummet. När de är gummiaktiga är de klara för att lagra i täta burkar. Först när man smakar är det bara sött, men när man tuggat en stund kommer den goda smaken. Mmm…

Får det vara lite torkade bigarråer?

Spar dessa recept till nästa år om du brukar plocka mycket körsbär och skörden redan är över hos dig. Härligt att ha nyttiga godsaker när vintern kommer!

Blåbärstry – nyaste fantastiskt nyttiga och goda bäret!

Mera antioxidanter än vilda blåbär kan denna nykomling blåbärstry skryta med. Dessutom lättodlad och superhärdig. Ett superbär, helt enkelt! Överallt där det överhuvudtaget går att odla, trivs dessa buskar. Ja, även norr om polcirkeln. De blommar tidigt på försommaren, en fördel för humlorna som får mat när de vaknar, och bären mognar före jordgubbarna. I motsats till både jordgubbsblom och äppelblom tål dessa blommor minusgrader. Här hos Monica’s Cottage Garden kan du köpa de 4 sorter som jag själv odlar, Jugana , Vostorg, Aurora och Boreal Beast. De pollinerar varandra bra.

Superbär med lustig form

Den första blåbärstry jag planterade för 10-15 år sedan, var sorten ’ Anja’. Den var ovanlig och på BillaBlom var det knappt nån som ville köpa den. Så jag fick över och planterade den själv. Det jag visste då var att den var en låg, bra marktäckare, vilket den sannerligen visat sig vara. Egentligen inte tänkt som bärbuske. Att den sen gav skapligt goda bär var en överraskning. Dessutom visade den sig vara självfertil, för den gav bär trots att inga fler blåbärstry fanns i trakterna. Inte lika stora och goda bär som från de nya sorterna, men användbara och så nyttiga. Och en fenomenal marktäckare som inte släpper upp ogräs. Jag har skrivit flera inlägg om denna förträffliga buske, du hittar dem om du skriver i ’ Anja’ i min sökruta (syns på mobilen o paddan i stående läge).

Buskarna trivs i helt vanlig trädgårdsjord, tänk svartvinbärsbuske, både i skötsel och omfång. Den skötsel vi ger är naturgödsel på försommaren och sedan vattning när bären ska växa till sig. Beroende förstås på läge och sommarens väder. Dessutom behövs rejäla nät, för fåglarna är lika förtjusta i bären som vi människor.

Blåbärstry med mycket nyttiga antocyaniner som finns i det blå färgämnet.

Blåbärstry som vi köper numera är nya korsningar av ryska och kanadensiska sorter som är stora, söta och goda. De som fanns förr var lite beska och sura. Men de bären användes ändå och kallades den eviga ungdomens bär, p g a sin nyttighet. Goda som färska, frysta och till sylt eller paj. Mina bär blir 3 x 0,5 cm stora, men kunde nog bli ännu större om de inte stod i min torrbacke. Barnbarnen kallar dem jätteblåbär och glufsar i sig så fort de får chansen.

Blåbärstrybären kan bli riktigt stora

Buskarna som vi säljer i år är fina och stora, en del har redan gett bär. Buskarna kostar 325 kr/st. Nu i augusti när värsta sommarvärmen lagt sig går det bra att plantera och ända fram tills marken fryser. Vid senare höstplantering behövs vattning bara vid planteringen, men nu kan det fortfarande bli värme – vi får hoppas – och då behövs regelbunden bevattning eftersom dessa stora buskar kräver en del tills rötterna tagit sig ut i jorden. Buskarna har vi beställt från Blomqvists plantskola i Finland och Blomqvist berättar att i medeltal ger 2-åriga buskar 1-2 dl bär, 3-åriga 3-4 dl, 4-åriga 1 liter och 5-åriga 5-10 liter beroende på sort.

HÄR kan du läsa mer om odling av Blåbärstry och andra spännande bär, alla dem odlar vi.