De fina hallonen ligger på en bricka i frysen, för att sedan läggas i förpackningar. Jag brukar riva upp överdelen av en-liters mjölkförpackningar och skölja dem noga. När de torkat sätter jag i en två-liters plastpåse och fyller i bär, saft eller vad jag vill frysa in. Eller två en-liters plastpåsar som ger mindre portioner. När jag förslutit påsen viker jag ihop mjölkförpackningens överdel och  fäster med frystejp som jag samtidigt kan använda som etikett. Billigt och enkelt. Och lätt att packa i frysen då alla förpackningar har samma mått.

Åter till hallonen – dom som inte är finast går ju också att använda. Dom kokar jag sylt av och jag rensar rätt noga innan, fast nån liten hallonmask torde slinka med. Det man inte vet om mår man väl inte illa av.

Min svärmor tyckte det var så enkelt med hallonsylt. Då behövde hon inte laga frukost utan “pajkarna” åt bryta med hallonsylt. Förklaring för dig som inte är norrlänning: Tunnbröd smulas ner i mjölk och smaksätts med sylt. Svärmor var fena på att baka tunnbröd så jag förstår att frukostarna var goda! Alltså: Hon plockade mycket hallon, och rensningen var enkel – hon påstod att vid kokning flöt all hallonmask upp, så de var bara att skumma bort.

Jag fortsätter att rensa, jag.