Många olika spännande bergvallmo

Små, små frön till ovanliga bergvallmor, Meconopsis, har jag sått. När jag väljer ur STA:s frölista går Meconopsis först. Härdiga och så otroligt tjusiga. Längs stugans hela norrsidan ska de får växa, när jag röjt bort annat ur rabatten. Jag fick kontakt med James Cobb som är webbmaster på Meconopsis World. Därifrån har jag lov att låna de fantastiska bilderna. James bor i Skottland, men tycker det blivit lite för varmt och torrt klimat för hans bergvallmor. Han skriver att det numera är bäst klimat för dem i Norge, till och med norr om polcirkeln. Så då ligger vi i norra Sverige också riktigt bra till! Och kul att James tänker skicka lite fröer i sommar!

En rysk odlare har drivit upp dessa från svenskt frö Meconopsis betonicifolia ´Hensol Violet´( M. baileyi). Det blir tydligen en stor variation.

De himmelsblå är fantastiska men det finns så mycket mer, till exempel Meconopsis x beamishii. Det är en krämfärgad naturlig hybrid mellan M. grandis och M. integrifolia. Vad jag förstår är den inte perenn, utan som en del bergvallmor är den monokarp, dvs dör efter blomningen. Men i så fall tar jag vara på frön, för bergvallmor är bland det finaste man kan tänka sig – eller hur?

Meconopsis x beamishii, bild: Meconopsis World

Meconopsis grandis-fröna har grott bra. Det ska vara en variant i purpur, liknande de i nästa bilds förgrund. James menar på att den inte är monokarp i kalla trakter, det låter lovande. Och många fler finns, HÄR finns fler bilder och såtips. Bor du i norr, passa på att plantera bergvallmo till sommarn. Väldränerat i halvskugga/skugga trivs de bäst med.

Meconopsis grandis, blå bergvallmo i bakgrunden, bild: Meconopsis World

 

3 lättskötta perenner till sommarens buketter

Många perenner ger helt perfekta snittblommor, och där finns det många fler bra trädgårdsväxter än rosor, pioner och liljor, som är givna. Så här får du tips på tre andra, av dem som finns i min trädgård. Vilka perenner brukar du använda till snitt?

  • Ifjol var den vita drakmyntan, Psysostegia virginiana ´Crown of Snow´, ny för mig.  Tålig i rabatten och hållbar i vasen. Tänk bara på att hela tiden plocka bort utblommat, så har du blommor under lång tid. Jag tycker att den är vacker också i knopp.
Drakmynta, Physostegia virginiana ‘Crown of Snow’
  • Den svartröda borstnejlikan, Dianthus barbatus ´Onyx´, har jag haft i många år. Till och med bladen går lite i svart. Visst har den en härlig färg! Den är två-årig, alltså blommar den andra året och dör sedan, men den fröar av sig så det finns hela tiden lagom många nya plantor. Se till att inte ha andra färger av borstnejlika i trädgården, – ofta säljs fröerna i en mix – för då kan den svartröda försvinna och de vanliga tar över. Borstnejlikan doftar kryddigt och gott och står riktigt länge i vas.
Borstnejlika, Dianthus barbatus ´Onyx´
  • Bolltisteln, Echinops bannaticus, har sin bästa tid på sensommaren, när de klotformade blommorna kommer. En riktig tuffing som klarar det mesta utom blöt jord och skuggigt läge. Tuff i stil är den också. Men så blev den vald till Årets perenn 2012. En bra idé är att plantera den framför tidigblommande som jättevallmo och trädgårdsiris. De trivs i samma jord och medan de blommar märks bolltisteln knappt, utan blommar upp först när de andra gett upp. HÄR på Perennagruppens sida finns mycket mer att läsa om den. Jag har inte prövat den i vas, men läser nu att den är grymt bra snittblomma, som håller flera veckor.
Blå bolltistel, Echinops bannaticus

Denna artikel är ett samarbete med Impecta fröhandel, där du kan hitta frö till dessa perenner. Just nu har de också ett bra erbjudande på tomatfröer. Alla bilder från Impecta.

Slaktat en lilja för att föröka

Vissa liljor är dyra och ovanliga, krolliljor, Lilium martagon, till exempel, då kan det vara kul att försöka föröka dem.  Om man sår frön kan det bli annan färg, men med ett fjäll från löken blir det garanterat samma. Eftersom de vita krolliljorna är av det dyra slaget, testar jag nu förökning. En krukad sådan blev över i höstas så jag tog in den till matkällaren, och den har tydligen överlevt. Så nu har jag börjat slakta den. Fjäll efter fjäll plockat jag bort, men det måste komma med en aning av basen.

Raritet ska bli fler

Tillvägagångssättet kan man läsa om i trädgårdsböcker, men jag tänkte på den holländare jag en gång interjvuade. Han hade flyttat hit i trakterna och berättade om sitt arbete i Holland. Bland annat sysslade han med att föröka liljor och berättade att han delade liljelöken i fjäll och lade dem sedan i påsar med fuktig sand, tillslöt och förvarade varmt.  På så sätt växer små liljeungar ut längs basen på varje fjäll, så det kan bli massor. Få se om det lyckas lika bra för mig. I alla fall kul att testa, och originallöken klarar att leva vidare med några fjäll färre. Nu ligger mina fjäll i burkar med sand, lite sand ska de också få ovanpå och så lite vatten och ett lock. Sådan här förökning har jag aldrig testat. Har du? Då är jag nyfiken på hur det gick.

PS: Snart tävling om fin trädgårdsbok! DS

Föröka liljor med fjäll