Väljer du vindruvor – matens värstingar?

Vindruvorna på affären är som billigast just nu. Jag blev förledd att köpa, men ångrar mig när jag jämför smaken med mina mogna krusbär. Bra lika i utseende och söta bägge två, men vindruvorna smakar inte mer än socker. Stora och fina och inte sämre än annars, men de mogna krusbärens arom går inte att överträffa.

Krusbär eller vindruvor

Att vindruvorna är besprutade i mängder gör dem inte bättre. Naturskyddsföreningen kallar dem matens värstingar. Citat: “Vid odling av vindruvor används stora mängder kemiska bekämpningsmedel,närmare 15 procent av alla kemiska bekämpningsmedel i Europa används
till vindruvor. Kemiska bekämpningsmedel är framtagna för att döda oönskade växter och djur. När de sprids i naturen påverkar kemikalierna den biologiskamångfalden negativt och kan på kort och lång sikt påverka människors hälsa. Idag vet vi för lite om de långsiktiga effekterna av bekämpningsmedel på hälsa och miljö, framför allt när flera olika kemikalier används tillsammans. Totalt sprids varje år 220 000 ton kemiska bekämpningsmedel i det europeiskajordbruket. Det blir ungefär ett halvt kilo aktiva ämnen per invånare och år i EU.”  Det varnas också för att ge vindruvor och russin till barn, man tror ju att det är nyttigt godis. HÄR kan du läsa hela uppropet. Mycket läsvärt.

Nu har jag lärt mig att välja mina goda krusbär istället. Råsaftcentifugen står på bänken och ska ge den godaste juice man kan tänka sig! Skalen ska jag testa att göra rårörd saft av. Alla har inte en egen krusbärsbuske, men har du bara en trädgård, så är busken bland det mest lättskötta man kan tänka sig. Ge den bara bra näringsrik jord vid planteringen, gödsla några år tills den vuxit upp, så är det fixat. Buskarna ska egentilgen gallras och stödas, men mina buskarna lever och frodas trots att den enda skötseln består av att dra upp de tistlar som växer mitt i busken.

Färgkombinationer som gör sig

Den kanadensiska rosen ´Therese Bugnet´ har trasslat in sig i kransveronikan. Här syns hur de två färgerna gifter sig med varandra (som kockarna brukar säga om smaker).Teoretiskt sett beror det på att färgerna finns på samma fjärdedel av färgcirkeln, då blir det en lugn och harmonisk färgkombination. Dessutom är färgerna ganska ljusa, och just pastellfärger är lätt att kombinera. I det fallet går det egentligen att blanda från hela färgcirkeln.

Therese Bugnet med kransveronika (2)

Bakgrunden består av vår förrådsbod som är under ombyggnad, så en del är omålat trä. Här kan vi jämföra vilken bakgrundsfärg som blir bäst. Där tyckar jag att den blå blir bäst, för den bygger ut färgtonen inom fjärdedelen.

Therese Bugnet med kransveronika (1)

Vill man ha en mer spännande färgkombination ska anrättningen kryddas med en färgklick från motsatt del av färgcirkeln. I den här blå skålen är orange den ultimata kontrasten. En mindre orange dahlia hade gott räckt som kontrast

skål i blått med och utan orange (2)

Jämför med varianten i bara blått, lila och ljusblått. Lägg märke till att de ljusblå är mindre i storlek. Det ger också en kontrastverkan – något att tänka på även i rabatterna, så att man inte bara vräker på med stora blommor – då framhävs ingen – alla liksom skriker i mun på varann.

skål i blått med och utan orange (1)