Snygga svartkålen sår jag varje år. Passar lika bra i rabatten som i kökslandet.

Svartkålen vill jag ha för nyttigheten och för att den blågröna färgen gör sig så bra i rabatten . Den kallas också palmkål, ja, den liknar faktisk palmblad. När hösten kommer är svartkålen som finast och ger en häftig kontrast till höstfärgerna. Busken i bakgrunden, den vingade benveden blir riktigt knallcerise, så snyggt ihop! Blågrönt och mörkrött är häftigt! Och Linnétagetesen gör sig bra hela sommaren tillsammans med svartkålen. På bilden syns en enda liten blomma.

Svartkål, Linnétagetes och vingad benved

I kökslandet har jag kålen under fiberduk så inte kålmask äter upp den, men i rabatterna med många olika dofter blir nog kålfjärilarna lite förvirrade så där blev det inga angrepp. Precis invid trappen upp till altanen satte jag också några plantor att ha nära till köket.

Svartkål ´Nero di Toscana´

När vintern närmar sig skördar jag i kökslandet och fryser in. Enkelt att frysa bladen i stora plastkassar och när de frusit går de lätt att mosa sönder i bitar liggande kvar i kassen. Sedan kan jag bara plocka bort de grova nerverna och frysa in smulet i mindre förpackningar för pajer mm.

Enkelt att frysa svartkål/grönkål

“Rabattkålen” skördade jag ända fram till jul för att äta färsk. Den tål ju rätt mycket kyla. Nu är det lilla kvarvarande under massor av snö.

Svartkål/palmkål

Svartkålen är en korsning av grönkål och savoykål, så den torde ha ungefär samma innehåll som grönkål, som anses såväl kunna motverka cancer som ögonsjukdomar, sänka kolesterolet och vara bra för matsmältningen. Den innehåller C,-A-, och D-vitamin. Så äter man den kan man klara sig utan importerade apelsiner. I recept går det det lika bra med grönkål som svartkål, fast som färsk tycker jag svartkålen är godare. Hur som helst vet vi ju att man ska äta mycket grönsaker och då äter man gärna de goda! Prova mitt recept HÄR på vegetarisk paj. Helt otroligt gott!

Testet med mina egna frön lyckades! Så gjorde jag!

Tänk vad glad man blir när fröna gror! För snart 2 veckor sedan startade jag provodlingen av fröna jag sparat från sommarens bondbönor, ärter och chili. Trots att bondbönorna och ärterna inte mognat nog länge chansade jag och nu har de börjat gro.

Chilifröna gror bra i en burk med fuktigt hushållspapper

Chili och luktärter förgror jag alltid på hushållspapper, men ätliga ärter och bondbönor och andra frön sätter jag i vanliga fall i jord direkt. Bara denna testgroning av ärter och bondbönor gjorde jag på fuktigt hushållspapper i en burk på golvvärmen. Av 5 ärter grodde 4, så då vet jag att de övriga kan jag så ute i sommar. Dessa 4 groddar ska jag prova att odla fram i köksfönstret. Lyckas det får jag supertidiga sugarsnaps. Det är av experimenten man lär sig!

Bondbönsfröna börjar också att gro där de ligger i sin burk!

Bondbönsfröna blev konstigt bruna vid torkningen men även de har börjat gro. De ska nu i jord och få växa till bondbönsskott, liknande odlingen av ärtskott som många gör. Jag har ändå många sparade bondbönsfrön som ska sås i hela potatislandet till sommarn. Ett uppehåll från potatisen behövs eftersom det kommit lite potatisbladmögel. För att bli av med det är det uppehåll som gäller.

Pionfrön gror i vitmossa

Pionfrön behöver en speciell behandling, de har just kommit i sin burk efter att blötlagts i ett dygn. Dem gror jag först i rumsvärme i vitmossa (den riktiga är alltså grön), och när de skjutit ut en rot ska de in i kylen för att utvecklas vidare. Detta ska egentligen gjorts i höstas så att plantorna hinner bli klara till denna höst, men jag chansar. En tydlig beskrivning finns HÄR på Pionsällskapets sida. Och sedan kanske plantorna blommar om 4-5 år. Tålamod! Det kan ju bli en sådan här fin buskpion!

Min första buskpion

Hembakade luftiga semlor. Testa mitt bästa recept!

Luftiga semlor kan vara svårt att få till, men detta recept med hjortronsalt är lösningen. Hembakat är alltid godare också, tycker jag. Den första efterlängtade semlan åt vi i idag. Då man inte besöker butiker i dessa pandemitider blir man inte lika frestad att att ta ut det goda i förskott. Jo lite förskott, erkänner jag. Än är inte fettisdagen här.

Semlor 18 små 225 grader
75-100 g smör
3 dl mjölk
50 g jäst
1 dl socker
1 ägg
1/2 msk malen kardemumma
1/2 tsk hjorthornssalt
ca 10 dl vetemjöl, håll igen på mjölet så mycket det går, för mycket ger kompakta bullar.

Smält smöret och häll i mjölken. Värm till 37 grader, fingervarmt. Smula ner jästen i en bunke och häll över vätskan och rör tills jästen smält. Tillsätt socker, ägg, kardemumma och hjorthornsalt. Blanda ner mjölet (spara ev lite till utbakningen)och arbeta degen 4-5 minuter i köksassistent. Lägg över en handduk och låt jäsa till dubbel storlek. Ta upp degen och gör 18 runda bullar. Lägg på plåt och låt jäsa under handduk tills de är fluffiga. Bullarna behöver inte penslas då det ändå ska var florsocker ovanpå när de är fyllda. Grädda mitt i ugnen i 225 grader i ca 6-8 minuter. 



Fyllning till 4 semlor:
75 g skållad mald mandel (jag brukar köpa färdigmalet på Lidl)
0,5 – 0,75 dl socker eller sockerersättning
0,5 dl het mjölk
1 droppe bittermandelolja

Gröp ur stora gropar ur bullarna och blanda bullarnas inkråm med ingredienserna ovan. Fyll groparna med smeten och bred resten ända ut mot semlans kant. På med grädde, locket och sikta över massor med florsocker.