Med mig hem från Israelresan hade jag ett kuvert med fröbaljor jag plockat från judasträdet, Cersis siliquastrum. Just då var trädet verkligen inte vackert, där jag fann det uppe på Golanhöjderna, men vårblomningen är fantastisk.

Enligt reseguiden brukar det bli massor med snö under vintern på Golan, så då borde trädet vara härdigt i Sverige. Den stora skillnaden är att vi har mycket kortare och kallare sommar här så trädet hinner inte fullborda sin växtsäsong för att samla kraft för vintern. I södra Sverige vet jag att judasträdet klarar sig, men jag satsar på att odla det i kruka.

Fröna behöver stratifieras, alltså utsättas för både kyla och värme. Enklast gör jag det genom att så nu i en kruka och ställa ut och vänta på snön som skyddar mot stora temperaturskiftningar. När vårvärmen kommer ( åh tänk!) börjar fröna gro precis som i naturen.

Trädets namn syftar enligt legenden på Judas Iskariot, den lärjunge som förrådde Jesus för 30 silverpenningar och ångerfull hängde sig i just ett judasträd. Trädet skäms så allt sedan denna dag att det blommar på bar kvist med en sky av rosa blommor som skammens rodnad.

Här kan du läsa mer om trädet, läsa om stratifiering och se en liten video.

Jag har frön över – nån som vill ha? Skriv i kommentarsrutan i så fall!

När vi ändå är inne på Golan: den vulkaniska jorden är en fantastisk odlingsjord. Vinet från Golan lär vara av hög klass, så en flaska åkte med hem i bagaget. Hoppas den som ska få julklappen inte läser detta! Men han anar nog. Det brukar alltid vankas nåt sånt efter en utlandsresa!