Test med frysta vinbär, sura och söta, något för alla smaker

De flesta bär blir surare som frysta, till exempel svartvinbär. Färska mogna är så goda men så fort de varit i frysen blir speciellt skalet surt och det behövs mycket socker. Därför testade jag att frysa in flera sorter för att jämföra. Alla härdiga sorter.

Sura och söta vinbär

Längst upp till vänster har vi de vanliga röda. De är lika sura färska som frysta. Nedanför finns gröna vinbär som är de sötaste som färska ( förutom saskatoonbär). De blev inte sura som frysta, utan blev bara lite mildare. Sedan till höger om svartvinbären är de vita. Också goda men mer syrliga än de gröna som färska, men de vita blev också mildare efter frysning. Mittemellan de gröna och röda tycker jag. Så till sist längst upp till höger ligger de sk Kanadas vinbär, som är en bärhäggmispel, saksatoonbär från Kanada. De räknas egentligen inte till vinbär och har ingen syrlighet alls, är bara söta, med en annorlunda smak jag inte kan förklara. De bären förändras mycket lite efter frysning och blir inte heller så vattniga som de flesta frysta bär. Skulle jag välja favoriter så är det gröna vinbär och saskatoonbär, de är förstås mina nyaste buskar och nyheter är kul. Men de gamla vanliga kan man inte släppa – äldsta barnbarnet säger att mormors svartvinbärssaft är bäst. Låter bra när jag tänker på en av sönerna som när han var liten föredrog köpt saft med märket BOB. Han kunde inte läsa men kände igen bokstäverna, så han han bokstaverade. B O B, var det som gällde då!

Våra bärbuskar i TV:s Trädgårdstider!

I kvällens avsnitt planterades flera av de bärsorter vi har hos BillaBlom. Fjärilsranka, Schisandra chinensis, nämndes som ett mycket nyttigt bär, fast tittarna fick inte veta att bäret är naturens eget Viagra. Bäret ska vara så uppiggande att den med insomningsproblem ska undvika bäret! Uppgifterna har jag hittat i boken Trädgårdens bär av Leif Blomqvist. Fjärilsrankan klarar sig till zon 4 så här bör vi plantera vid en varm södervägg. Den bärsorten finns hos BillaBlom och många andra, därför firar vi bärvecka fram till midsommar med extrapris på 1 meters-buskar: svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, krusvinbär för 120 kr. De har redan små kartar!  Även fyrbär till samma fyndpris och bäraronia för 130 kr. Passa på att fynda billigt och nyttigt.

Schisandra chinensis fjärilsranka
Schisandra chinensis fjärilsranka

Även fyrbär planterades. De är släkt med gullrips och blommar lika vackert. John Taylor sa att bäret inte var så särskilt, men jag har hört att barn gillar att äta bäret. Leif Blomqvist som levererar härdiga frukt- och bärsorter till BillaBlom, berättar att hans barnbarn helst väljer bären från fyrbärsbusken. Namnet har den fått från sina fyra egenskaper, riklig vacker blomning, doft, stora svarta bär på hösten och fin höstfärg.

Gullrips (bilden) liknar fyrbär med gula doftande blommor
Gullrips (bilden) liknar fyrbär med gula doftande blommor

Vi fick även se plantering av amerikanska blåbär. Enbart torv fick de växa i. Där behövs en rättelse för oss i norr. En del av buskarna finns för zon 5, men med torv blir det väldigt surt och blött på vintern och hösten, vilket inte är bra för övervintringen. Som John Taylor sa, så kan inte buskarna växa i lerjord, utan ska ha lågt pH-värde. I boken Trädgård i kallt klimat rekommenderar författaren att man ska odla surjordsväxter i sandjord istället för torvjord. HÄR kan du läsa om den jordblandning vi gjorde för våra blåbärsbuskar. En medelväg som hittills ser ut att funka. Ett kardinalfel gjorde de vid planteringen. Jag vet för jag har själv gjort misstaget: att hälla ut torr torv i en grop, gör istället ett hål i säcken och vattna upp torven medan den ligger kvar där. Annars kommer den att suga fukten ur de planterade buskarna. Inte bra idé att visa misstagen på TV. Då gör fler så…

 

Experiment med krusbär på stam

Ett litet träd dignande av krusbär skulle se bra fint ut. Jag har beställt hem sådana till BillaBlom, men man kan “göra” dem själv också. Men det tar förstås några år. Själva stammen ska vara en annan sorts buske och längst upp på stammen ympar man fast krusbärssorten. Året därpå toppar man krusbärsskottet så att det grenar sig och så småningom har man en krusbärsbuske uppe på stammen. Ett miniträd med fina goda bär! Men trädet måste har en stödkäpp hela sitt liv.

Krusbär Hinnonmäki
Krusbär Hinnonmäki, frisk buske med söta och goda bär

Först fixar man plantor av gullrips, Ribes aureum. Antingen köper en buske och behåller bara ett rakt skott eller sätter sticklingar av gullrips och leder upp ett enda skott. I trädgårdslandet har jag några gullrips som jag drivit upp från sticklingar. Så tog jag kvistar från krusbärsbusken, ettårsskott och skar av gullripskvisten på den höjd där trädkronan ska börja. Snittet görs 2-3 cm långt, med en vass kniv. På krusbärskvisten gör man ett motsvarande snitt och fogar så samman bägge kvistarna och fixerar med speciell ymptejp, eller som här, med maskeringstejp. Precision gäller det här. Vulktejp från macken går också. Det ska sitta ihop och vara tätt helt enkelt. Har man ympvax att stryka på blir det garanterat tätt. Och har man nu tur med vädret så växer de ihop, men det finns förstås många parametrar som ska stämma. Det kan vi inte gå in på nu, men förhoppningsvis ska jag hålla ympningskurs nästa vår. Att ympa direkt på uppvuxna äppelträd brukar gå utmärkt. Ungefär fram till midsommar. På mitt ena träd är det ca 15 olika sorter, fast vi har “bara” fått smaka sju sorter.

Ympat krusbär på gullrips
Ympat krusbär på gullrips

Man får titta noga för att se att det är ympat. Där tejpen sitter är sammanfogningen. Sådan här ympning skulle ha gjorts tidigare, då två jämntjocka kvistar ska växa ihop, det syns att bladknopparna är på gång. I mars skulle jag ha gjort det men jag chansar och ser hur det går. Annars går det att göra om nästa vår. På uppvuxna äppelträd gör man sk barkymp och det fungerar längre som sagt. Du som vill förnya ditt gamla äppelträd med 5 nya sorter kan höra av dig så fixar jag det någon gång i juni. Minst 15 sorter har jag att välja på. Inlägg kommer om det och lite bilder från vårt nippriga träd som har svårt att bestämma sig, ska frukterna vara helt röda, strimmiga, gula, gröna…